Browsing Tag

välbefinnande

fotarbete reflexologi zonterapi

Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?

zonterapi-fot-illustration-maja-larsson

Det finns en lista. Du hittar den på hemsidor ock i informationsmaterial om zonterapi. En lista över alla åkommor ock tillstånd där man kan använda zonterapi. Låt oss titta lite närmare på den listan.

Med vissa variationer brukar listan se ut ungefär såhär:

  • zonterapi-fot-illustration-maja-larssonMuskel- ock ledvärk
  • Migrän ock huvudvärk
  • Stress ock utbrändhet
  • Astma och allergier
  • Smärta ock skador
  • Ryggbesvär
  • Magproblem
  • Hudbesvär
  • Fotproblem
  • Försvagat immunförsvar
  • Urinvägs- och prostatabesvär
  • Hormonella besvär /PMS /Barnlöshet

Det skulle kunna vara en lista över allt som zonterapi är bra mot. Eller bra för. Men eftersom man, enligt lag, måste vara försiktig med att påstå att det som fungerar fungerar, så skriver man att det används vid det ock det.

Vid en snabb anblick är det lätt att få intrycket av att zonterapi/reflexologi hjälper mot allt. Det gör det självklart inte. Det finns inga universal-quick fix-lösningar. Samtidigt finns det egentligen inga begränsningar för vad behandlingen kan invändas till. Ock HUR den kan användas, är viktigt att tillägga.

Å ena sidan
Som sagt, det finns inga universalmetoder. Zonterapi/reflexologi är, precis som akupunktur, praktisk kinesiologi eller andra behandlingsformer, inte EN teknik eller EN metod. Det är snarare en fråga om många behandlingar med utgångspunkt från olika perspektiv. Behandlingsformen må vara bra i sig, men hur effektiv eller användbar den är, beror i hög grad på vem som utför den.

De flestat kan lära sig trycka på olika ställen på fötterna. Men den med djupare kunskap inom anatomi blir antagligen bättre på att behandla andra åkommor än den som är en hejare på endikronologi (läran om hormoner). Alltså, ju bredare kunskap jag har, desto fler blir användningsområdena.

En annan aspekt är människans ock individens komplexitet. Man kan t ex ha ryggont, magproblem eller migrän av en mängd orsaker. Följaktligen går det inte att behandla alla likartade besvär på samma sätt. (Att ta ett piller ock därmed bedöva symtomen räknar jag i det här fallet inte som behandling.) Därför kan en terapeut enkelt fixa fem ryggvärkar men gå bet på den sjätte.

Å andra sidan
Det händer att man får rekommendera patienten att prova en annan behandling. För lösningen finns oftast nånstans. Det finns oftast något sätt, men alla kan inte kunna allt. Många har kommit till mig eller andra zonterapeuter med problem ingen lyckats lösa, ock blivit hjälpta. Men ödmjukheten att kunna hänvisa till andra ibland bör varje terapeut ha.

Det handlar om helhet. Många behandlingsformers begränsning är just att de håller sig till ett område. Muskler för sig, hjärna ock psyke för sig, Lungor för sig, näring ock ämnesomsättning för sig, hormoner för sig ock så vidare. Men din ämnesomsättning påverkar dina muskler, dina hormoner påverkar din ämnesomsättning, din andning påverkar din hjärna, ock så vidare om ock om igen.

Så ja, zonterapi kan användas för eller mot det mesta. Eller rättare sagt, det finns ingen begränsning för vad man kan behandla, om man bara kan se sambanden ock förstå, inte bara att det som händer i fötterna händer i kroppen, utan också hur det gör det.


I ett antal blogginlägg framöver tar jag mig an listan ovan, benar upp den ock försöker resonera kring en del i taget. Ur ett reflexologiskt perspektiv, men även ur ett anatomiskt, kinesiologiskt ock medicinskt perspektiv. Min ambition är att beskriva helheten. När andra antingen skriver svårt om det komplicerade eller förenklar ock generaliserar allt för grovt om det i grunden invecklade, vill jag försöka beskriva begripligt vad som händer eller kan hända i en kropp.

Ock vad man kan göra åt det. Eller hur man kan förebygga det. Jag hoppas kunna påminna om självklarheter, väcka tankar, ge nya perspektiv ock krossa några hälsomyter. Kanske ger jag mig på träning, mat, näring ock hälsotrender också. Det finns mycket att säga om det med.

Häng med. Gilla eller ogilla. Fråga eller ifrågasätt. Kramas ock argumentera. Det första inlägget kommer på lördag!

 

Ps. Gilla Zonterapeut Pa Sandberg på facebook om du inte vill missa några inlägg.

Del 1: Fertilitet – om att skaffa barn

Del 2: Stress ock utmattning

Del 3: Allergi ock astma

Del 4: Muskel- ock ledvärtk, smärta ock skador

Del 5: Immunförsvar

Del 6: Känn inte efter så mycket

Del 7: Ryggbesvär

Del 8: Hormonella besvär

Del 9: Migrän ock huvudvärk

Del 10: Fotproblem

 

Boka behandling

/

fotarbete hälsa kropp och själ reflexologi zonterapi

Kropp ock själ – eller kroppocksjäl

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larsson

Kropp ock själ. Hjärta ock hjärna. Tanke ock handling. Vi brukar dela opp det så. Men vi nöjer oss inte med det. På kliniskt medicinskt ock anatomiskt vis låter vi ett knä vara ett knä, en mage vara en mage ock en hjärna vara en hjärna. Ock aldrig mötas de tre. Eller?

Människor har en märklig böjelse att sätta upp gränser. Markera skillnader. Skilja åt. Vi drar tänkta linjer mellan Sverige ock Norge ock låtsas att något är på ena sidan ock något annat på den andra. Vi hittar på tid ock klockslag ock tänker att när klockan slår tolv på nyårsafton så slutar något ock något annat börjar, fastän allt fortsätter i en gränslös ström.

Det som allt egentligen är samlat som ”liv” delar vi upp i arbete, fritid, egentid, kvalitetstid ock fredagsmys. Ock vi delar upp det som på ett eller annat sätt samlas under begreppet ”jag” i en ofantlig mängd delar ock låtsas att dom inte har med varandra att göra.

Det har dom.

Kropp ock själ
pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larssonAllting som händer dig, fysiskt, mentalt, själsligt eller andligt gör avtryck i alla de andra delarna. Uttrycket ”placebo” är i sammanhanget ett av få vetenskapliga bevis för att saker påverkar oss utan att ens – med vårt fysiskt begränsade sätt att se det – ha hänt. Klämkäckt positivt tänkande har tveklös effekt men är alltför förenklat ock enkelriktigt för att vara enbart av godo. Vi är vad vi tänker ock vi är vad vi känner ock vi är vad vi äter ock vad vi gör, men vi allt går i andra riktningen också. Vi tänker vad vi gör ock vi äter som vi känner…

När jag behandlar, klämmer på människors fötter, händer det att till synes helt irrelevanta känslor väcks. Tårar kanske rinner ock minnen väcks till liv. I fötterna? ”Det är så mycket på jobbet nu”, kanske du säger som förklaring till stressen ock oron, som tar sig uttryck i spända käkar, trög mage ock dålig sömn.

Jobbet! Så, då var det kategoriserat ock klart. Fast det är nästan aldrig så. Det är helheten av livet, summan av kardemumman, som kör ihop sig. Jag kan inte göra allt mest hela tiden. Ska jag jobba mer så blir jag förmodligen en mindre närvarande pappa. Egentiden måste tas från nåt annat, osv. Ock allt handlar inte om tid. En trasig relation eller ekonomisk oro går inte att schemalägga. Men det tar energi från allt det andra. Det hänger ihop.

Det är inte ovanligt att personer tiden efter en hjärtinfarkt blir överdrivet känslosamma, gråter floder utan märkbar anledning ock i vissa fall blir deprimerade. Den nervöst lagda får handsvett ock fjärilar i magen. Den stressade spänner muskler ock andas kortare, till ock med matsmältningen går ner på lågvarv. Kropp ock själ är ett. Hjärta ock hjärna lika så.

Kropp ock kropp
Men många har valt en annan väg, ett annat synsätt. Så när magen slutar fungera, behandlar vi magen. Inte stressen som visade sig vara problemet från början. Ock smärtan i foten löser vi med pelotter ock fotbäddar, när vi egentligen borde titta över vår hållning, inte minst i bäckenet.

För det är så; kroppens olika delar kommunicerar med varandra. Ock när någon kroppsdel inte längre funkar som den ska, går någon annan in ock tar över. Det kan vara muskler som hjälper varandra, men likaväl kan det röra sig om inre organ, hormonella körtlar ock lymfatiska noder. Så långt de orkar. Så när magen eller sköldkörteln goes bananas beror det ofta på nåt annat. Ock när du tar för långa steg ock slår i hälarna i marken, är det inte säkert att det är fötterna som tar mest stryk. Eller alla som gärna står med bakåtsträckta knän kanske inte får problem just där. Det kan lika gärna vara bäcken, rygg eller nacke som som börjar göra ont.

När du tränar ock tänker stretcha ut den den där muskeln som envisas med att vara stel, så kanske du försöker lösa problemet på helt fel ställe. Kanske jobbar just den muskeln bara övertid för att täcka upp för en muskelkompis. Kanske är det kompisen som behöver behandling? Problemet sitter sällan där det verkar sitta. Stretchandet lindrar för stunden men orsaken är kvar.

Du kommunicerar som en helhet. När jag klämmer på dina fötter så gör jag inte bara det. Jag läser av hållning, spänningar, andning osv. Sen klämmer jag. Ock känner. Ock påverkar. För det som händer i kroppen händer i fötterna. Dom sitter ju ihop. Det är inte så konstigt egentligen. Så när du sitter där på behandlingsbänken ock undrar: ”Hur kan han känna det i min fot? så ska du inte bli förvånad om jag svarar: ”Det gör jag inte. Jag känner det i din kropp.”

/

hälsa stress träning

Skönhet ock hälsa

Skor-illustration-maja-larsson

Man ska inte blanda ihop saker ock ting. Särskilt inte om man är ett apotek. För apotek är ett ord, en institution som förpliktigar. Eller borde göra.

Jag har varit där förr, på just det här apoteket. Rubriken på väggen är på inget sätt ny. ”Skönhet ock hälsa”. Det har använts så länge så det låter som en enhet. men det är det inte. Långt därifrån. ”Det är ju bara ett uttryck. Det är ju bara ord”, säger kanske någon. Ord är inte så bara, säger jag ock tar historien som exempel. Historien är full av ord som människor slängt sig med av slentrian, utan att förstå dess effekt. Förrän efteråt.

Jag tittar närmare på hyllan under rubriken. Där finns Vaselin, Brunutansol, Nattkrämer, Dagkrämer – speciellt utvecklade för kvinnor, Smink, Sminkborttagningsmedel, Filler, Ögonkrämer, Anti-age-vitalising-krämer, Ansiktsolja – för extra lyster, Krämer för spänst ock fyllighet…

Bara skönhet
Jag tittar en gång till, för att hitta hälsoartiklarna. Jag hittar inget. Bara skönhet. Jag vet inte om jag tycker att något av det där egentligen gör människor så mycket vackrare, men det är en smaksak. Men det gör dem definitivt inte hälsosammare. Tvärtom, många gånger.

Jag läser en tidningsrecension av en bok som vill skildra det ohälsosamma i hälsohetsen. Där står att läsa om fettsugning, botox ock andra skönhetsbehandlingar. Kravet att vara smal ock passa in i rådande skönhetsideal. Ock jag undrar vad det har med hälsa att göra.

Sexpack ock samvete
Skor-illustration-maja-larssonJag tänker på kvällstidningsrubrikerna som dyker opp ibland. Om faran att leva för hälsosamt. Ortorexi kallas det. Att träna för hårt ock äta för snålt för att uppå något med sin kropp som är värt att visa opp.  Fitnessideal med sex-pack på magen, strama biceps ock putande rumpa. Eller för att känna sig duktig ock slippa prestationsångesten om man missar ett pass. Sorry, det har inte heller med hälsa att göra.

De allra flesta som tränar gör det inte för att må bra. De allra flesta tränar för att bli snygga. Smärta. Smala. Unga. För att duga. Eller för att rättfärdiga bullen, godispåsen eller vinflaskan. ”Because I’m worth it”. Precis som om vi måste göra oss förtjänta av att njuta.

Fuck det mätbara
Ock många blandar ihop just utseende ock vikt med hälsa. Inte så konstigt, när till ock med sjukvården använder BMI som nån slags friskhetsmått. Övervikt är ett samhällsproblem, eller kanske snarare ett symtom på samhällsproblem. Ock de som rör sig för lite ock äter för onyttigt är än så länge ofantligt många fler än de som gör det motsatta (ortorektikerna). Så rör på er ock ät nyttigt. Gör det! Men gör det för att må bra. Utan våg.

Skenet bedrar
Mönstret är tydligt. Problemet är inte de som vill undvika socker ock mjöl eller dom som springer en extra mil i skogen. Problemet är inte de som håller sig tråkigt nyktra eller fastar eller missunnar barnen läsk. Problemet är att vi gör en himla massa saker för att, enligt givna mallar ock kriterier, duga. Problemet är att vi tränar av en orsak ock låtsas att vi gör det av en annan. Problemet är att vi blandar ihop yta med innehåll. Problemet är att det har blivit viktigare att verka må bra än att verkligen göra det.

Det blir tomt. På låtsas. För – om floskeln ursäktas – skönhet kommer inifrån. Om du mår bra, om du UNNAR dig att må bra istället för att unna dig ”att synda”, om du tar dig tid att känna efter, tid att sova gott, om du väljer de bra relationerna istället för de dåliga, om du gör det du vill ock inte det du tror du måste, om du kan andas utan andningsövningar ock hinner dricka kaffe med ett leende, om du springer i skogen för att det är skönt – helst barfota, då blir du snygg. Hela vägen.

Tage Danielsson visste. Han snodde en dikt av Gustav Fröding, skrev om den ock satte kärnfullt ord på alltsammans:

”Strunt är strunt, och snus är snus,
om än i gyllne dosor,
men rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor –
en vacker vers som blev till grus,
en illusion som brast,
ty rosor i ett sprucket krus
kan vara utav plast.”

/

effektivitet Sommarlov stress tillbaka till verkligheten

Den kollektiva pulsen

Fotkaffe-maja-larsson-2

Det är första dagarna efter sommarlovet. Eller semestern. Det går inte fort. Jag tittar på högarna av papper, böcker ock planeringar. Jag skrollar bland mail ock allt annat i datorn som ser ut som jobb, ock jag försöker få hjärnan att tala om för mig vad jag ska göra med allt det där. Det går. Men det går sakta.

Barfotakaffe-maja-larssonEgentligen börjar jag inte förrän om två veckor, inte på riktigt. Då tar jag emot gamla ock nya patientkunder i nytt behandlingsrum. Men det är en del som ska förberedas ock startas upp. Ny lokal, ny inredning, ny estetik. Nya kurser som ska gås, böcker som ska skrivas, föreläsningar som ska utvecklas.

Skönt att ha ett par veckor att komma i fas. Sätta igång. Få upp farten. Allt det där som folk brukar kalla för att ”komma tillbaka till verkligheten”. Vad som gör den delen av livet verkligare än andra delar förstår jag inte. Som om vila, att ta hand om sig, njuta av naturen, må bra, umgås, som om det vore på låtsas?

Pang på, bara
Jag lämnar min djungel för att återigen gå på stadens gator, som en vanlig man. Ock där är de. De färdigsemestrade. De som dykt rakt in i sin ”verklighet”. Pang på, bara. Pang på sitter den där, den strama hållningen, de jäktade stegen, rynkan mellan ögonbrynen, den spända käken, de hårt knutna skorna. Allt det där som ger krämpor som de kommer till mig med, som de vill att jag ska lösa; sömnproblemen, utslagen, smärtan i axeln eller det där diffusa som läkarna inte hittar nån orsak till.

Kollektiv puls
Det är svårt, det där, för det är en kollektiv puls. Ungefär som när du utan att egentligen lyssna börjar trumma takten till butiksmusiken medan du köar till kassan, fastän du inte ens gillar låten. Ock somliga har som jobb att spä på det ytterligare. Effektivitetskonsulterna. De med mantran som ”Tid är pengar”, ”Få mer gjort” eller ”Öka din inkomst med fem enkla steg”, mantran som ska locka mig till kurser ock föreläsningar där jag ska lära mig fylla kalendern ännu mer ock schemalägga umgänge med dem jag älskar. Kvalitetstid, kallas det visst.

Samtidigt manar politikerna till uppstramning för en effektivare skola. Fler skoltimmar, mer läxor och nya betygsskalor ska öka barnens lust att lära, och mer matte ska höja produktiviteten och rädda landets position i världsekonomin. Ge oss bara fler utarbetade ingenjörer med magsår så löser sig allt. Det är som att vi tror att allt vi gör i vår form av samhälle är rätt. Funkar det inte gör vi inte annorlunda, vi gör mer av samma.

Mer = bättre?
Jag suckar och tar en icke alls produktiv men ack så effektiv klunk av kaffet som jag omsorgsfullt malt och kokat. Att dricka kaffe effektivt innebär nämligen att känna efter och njuta av varje sörpling, inte att klunka i sig några deciliter framför datorn. Varför krånglar vi till allt så, tänker jag. Pressen att prestera och uppnå andras mål och krav leder sällan till ett lyckligare liv. Vi ökar tempot, multitaskar och effektiviserar, men får vi mer gjort? Ock gör vi överhuvudtaget rätt saker?

Jag låter skallen hasa sig sakta framåt genom förvirringen. Ställa om sig i sin egen takt. Ta sig tid att tänka efter. Ge mig tid att känna efter. Utan stämpelklocka. Odisciplinerat, ja visst. Men de flesta jag känner, inklusive jag själv, är bättre på att jobba än på att vila. Prestation blir viktigare än välmående.

Eller illusionen av prestation. För att göra mycket är inte detsamma som att få mycket gjort. Vi behöver ställtid. Många av de viktigaste besluten fattar man med fötterna på skrivbordet. Helst barfota. Ibland är ingenting det mest effektiva man kan göra. Så jag fyller på kaffet ock nynnar för mig själv:

”Måndag gör jag ingenting…

…ingenting…

…ingenting…”

/

barfota fötter zonterapi

Semester eller sommarlov?

fötter-mot-himlen-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larsson

Sommarlov är inte en tidsbestämd ledighet. Det är en mental inställning.

Sommarlov. Smaka på ordet. Det har en helt annan klang än semester. Sommarlov är mjukt, fullt av längtan, smultron, plask ock barfotaskratt. Semester däremot är mer kliniskt. Fyrkantigt. Sommarlov ser man fram emot. Semestern räknar man ner till. På sommarlovet struntar man i allt. Semestern ska planeras. Ock väl där räknar man ner igen: ”Nu är det bara tre veckor kvar innan man är tillbaka i verkligheten.” Vad då verkligheten? Vad är det som gör jobbet mer verkligt än ledigheten?

semester-eller-sommarlov-pasandberg-illustration-maja-larssonTänk om det är tvärtom?
Att allt det där som vi gör ock får betalt för bara är på låtsas? Tänk om det inte alls är sådär viktigt som vi vill inbilla oss. Tänk om världen skulle fungera alldeles utmärkt utan mina beräkningar, kontroller, analyser, säljsiffror, utvecklingar, invecklingar, avvecklingar eller vad det nu är jag gör på jobbet. Då skulle jag ju likaväl kunna ägna sommaren åt längtan, smultron, plask ock barfotaskratt. Då skulle jag ju lika gärna kunna ha sommarlov.

”Ock man måste ha minst fyra veckors sammanhängande semester för att varva ner!” sägs det.
Varva ner från vad? Från låtsasvärlden där uppe? Varför är vi inte där nere hela tiden? Då skulle vi, förutom att ha sommarlov, må bättre. Sjukhälsotalen stiger ock alltmer beror det på stress. Det är uppenbart att inte ens fyra veckors ledighet räddar oss från det. Saken är den, att vår oförmåga att hantera stress leder till oro. Oro begränsar vår uppfattningsförmåga, vår förmåga att känna efter. Ock utan att känna efter kan vi inte hantera stress. Det blir en ond cirkel.

Det roliga är att sommarlov (avslappning) är vårt biologiska normala.
Den så kallade verkligheten orkar vi bara med korta stunder. Måsten, stress ock oro gör oss sjuka ock dumma. Så problemet är inte bristen på ledighet. Eller bristen på tid. Problemet är att vi inte känner efter. Ock utan att känna efter kan vi inte veta hur vi mår. Den förmågan har vi rationaliserat bort ock överlåtit till doktorn. När allt vi behöver är att sänka farten lite.

Sommarlov är inte en tidsbestämd ledighet. Det är en mental inställning.

/

detox detsomhänderimagenhänderikroppen fasta mat

Fasta – det sitter mest i skallen, del 3

Buljongkok

Då var det dags igen. Buljongkok inför fasta. Sju dagar utan fast föda, då ska man i alla fall dricka gott. Färdigköpta detox-joser hoppar jag över.

BuljongkokDet går ganska lätt den här gången, åtminstone så här långt. Efter tre dagar känns kroppen alert. Jag har sprungit i skogen ock tränat på klättercentret. Det har gått bra även utan mat. Men hjärnan säger ifrån. ”Jag vill bara hantera en sak i taget”, säger den. Det är bra sagt, bra att bli påmind om. Den vill inte stressa, hjärnan. Det är det den säger.

Fasta ock detox är inte samma
Det finns så mycket prat ock okunniga åsikter, för eller emot fasta. Ock ofta blandar man ihop det med olika varianter av detox. Detox. Då ska man enligt somliga undvika onyttig mat ock fylla på med näringsrika antioxidanter ock nyttiga drycker. Ungefär som man borde göra hela tiden, tänker jag.

Andra vill ha en enklare väg ock äta i stort sett som vanligt men lägga till diverse renande detox-blandningar som ska rena kroppen. Det funkar inte, tyvärr. Det är som att leva på pizza ock McDonald’s, ock tro att man gillar vegetariskt för att man tar en extra tomat ibland. Quick fix löser sällan nånting. Man måste göra jobbet.

Tyvärr är det den sistnämnda detox-varianten kritikerna brukar fokusera på, för att sen retoriskt blanda ihop den med fasta ock andra reningsprocesser. Allt över en kam. Som alltid blir det lätt tokigt då. ”Vi har en lever som renar kroppen”, säger dom. ”Vi behöver inte Detoxa. Ock detox-josen funkar inte.” Ett rätt av tre, det är hyfsat men inte tillräckligt.

Inte bara avgiftning
För fasta ock detox handlar inte bara om levern. Våra kroppar är inte som maskiner där var del har sin funktion. Vi är biologiska avancerade system där allt påverkar allt. Att äta sånt som inte är lämpat för homo sapiens tar sig olika uttryck. Vi får utslag på huden, blir svullna eller överviktiga, vi fiser eller blir hårda i magen. Det är de yttre konsekvenserna.

Men det vi äter är också byggmaterial för varenda cell i varenda del av vår kropp. Skräpet vi äter landar inte bara i levern. Det fastnar överallt ock påverkar alla vår strukturer ock funktioner. Det försvagar cellernas funktioner ock kroppens försvar. Det påverkar våra blodsockernivåer som åker mer berg- ock dalbana ju oftare vi äter. Det triggar hjärnans belöningssystem när vi öser in socker ock snabba kolhydrater, vilket får hjärnan att hitta på alla tänkbara sätt att lura oss att tro att vi kan ösa in mer ock att det är ok. Beroende kallas det visst. På längre sikt (ibland på kortare också) gör det oss sjuka. Att fasta handlar inte bara om att avgifta levern.

Vi kan göra mycket med våra matvanor. Ock att äta nyttigt ska vara gott. Det ska vara kul. För många är ätandet ett nödvändigt ont som måste pressas in i det redan fulla schemat. Det är olyckligt. För andra är ätande en fördärvlig njutning av onyttigheter. Jag är inte säker på vilket som är värst, men båda har en tendens att bli rutin, att gå på gamla vanor. Väldigt få av oss klarar av att bara äta väldigt bra hela tiden.

Så när jag fastar renar jag inte bara min lever. Kanske inte alls. Snarare låter jag den vila lite, liksom hela matsmältningsapparaten får vila. Tarmarna ska inte arbeta hela tiden. När jag fastar tillåter jag kroppen att komma i balans. Kroppen ock hjärnan får gå på på sparnivå ett tag, istället för att gå på allt för höga varvtal mest hela tiden. Immunförsvaret för en chans till återhämtning. Efteråt känner jag mig stark, pigg ock alert. Som det ska kännas, fast det visste jag inte förut, innan jag provat att bryta gamla ock dåliga vanor. Man vet inte hur något känns förrän man varit där.

Det handlar om att känna efter. Att låta kroppen känna efter. För fasta känns. Det händer saker när man fastar. Olika saker för olika människor ock olika saker varje gång. Det handlar inte bara om att rena levern. Det handlar om att välmående inte ska blandas ihop med vanor. I grunden har vi ett utmärkt system för att känna efter hur vi mår. Men vi kan inte utgå ifrån att det vi är vana vid är det som är bra. Vanor är väldigt förädiska.

Vi kan inte lita på att det någon annan säger är bra, att det heller stämmer. Vi kan bara lära oss reflektera ock känna efter. Då kan vi behöva rensa bort lite skräp först. Ock när man gör det ska man  dricka gott. Det jobbet överlåter jag helst inte på någon blandning som någon annan kokat ihop bara för att detox råkar ha blivit trendigt.

 

Läs tidigare inlägg på temat:

Fasta – det sitter mest i skallen, del 1
Fasta – det sitter mest i skallen, del 2

/

barfota detsomhänderimagenhänderikroppen fotarbete zonterapi

Barfota i december. För att känna efter.

barfota-dec-zonterapeut-pa-sandberg

Okej, du kanske kan fånga dagen hit ock leva i nuet dit. Carpe Diem liksom. Men kan du känna efter? På riktigt? Det är faktiskt svåra grejer som kräver övning, tålamod, tid ock kreativitet. Ock en gnutta mod.

”Du har ganska mycket spänningar i axlar ock bröstrygg” säger jag, klämmande på hennes fot. ”Har jag?” undrar hon förvånat. ”Nej, där har jag inga problem.” Jo, tänker jag, du vet bara inte om det. Veckan efter ser hon fundersam ut. ”Det är konstigt, jag har haft ont i övre ryggen ock axlarna sen jag var här förra gången.”

Hur kunde jag hitta det hon själv missat? Genom att känna efter. Det är mitt jobb att känna efter, upptäcka ock påverka. Det som borde vara det naturligaste i världen har blivit något som många helt glömt bort hur man gör. Känna efter. Varför är det så svårt? För att vi alltid är på väg, alltid måste något, alltid vill prestera ock har fullt upp med att duga. Vi må fånga dagen men vi gör det i farten. Då är det svårt att känna efter.

Vi är effektiva.
Vi torkar ur handfatet medan vi borstar tänderna, kollar nyheterna när vi äter, lyssnar bok när vi löptränar, ock köper kaffe latte to go. Så när vi biter ihop käkarna, drar upp axlarna, skjuter upp toabesöket till senare, rynkar pannan ock slår i hälarna mer för varje steg bara för att vi ska öka farten, så märker vi inte att det händer. För att vi inte hinner känna efter.

Vi sparar sekunder men förlorar mellanrummen. Mellanrummen mellan nu ock sen, mellan hit ock dit, mellan göra fort ock göra om. Synd, för det är i mellanrummen det händer. Det är där vi hinner tänka. Andas. Vara. Det är i mellanrummen vi får glädje av allt som vi har så bråttom till. Det är där vi hinner känna efter.

Så vi glömmer hur man gör. Tar en Alvedon ock kör på. Någon annan får tala om när vi mår dåligt, ock när vi känner oss sjuka litar vi mer på febertermometern än på kroppen. Den betvingade kroppen ger upp, tills någon säger: ”Du har ganska mycket spänningar i axlar ock bröstrygg”, ock vi svarar: ”Har jag?”

– – –

barfota-dec-zonterapeut-pa-sandbergSkor gör oss klumpiga
Det är faktiskt en mäktig känsla att springa barfota. I december. En känsla av närvaro. Kontakten med marken blir påtaglig på så olika sätt. Ock efter lite övning behöver jag inte se mig för så noga. Fumligheten efter ett liv i skor som tar bort all delaktighet av fotens muskler ock nerver blir mer ock mer till flexibel rörlighet där fötterna känner underlaget ock agerar därefter. Ungefär som när man lärde sig cykla, först vingligt ock koncentrerat ock JAG-KAN-INTE! till att rörelserna blev allt mer reflexmässiga.

Jag blir trött i fotmusklerna, det blev jag aldrig med löparskor. Då kändes lår ock vader. Men nu aktiveras hälsenor, tår ock mellanfotsben, ock nerverna är påpassligt kavata för att anpassa stegen efter lera, rötter, stenar ock vattenpölar. Överkroppen parerar för buskar ock grenar, ock jag hinner njuta av det vintriga solljuset ock känna de skiftande dofterna av skog. Kallt? Inte så farligt. Jag springer mig varm, ock dagens runda är inte så lång.

Hjärnan sitter i fingrarna
Efteråt är hela kroppen alert på ett sätt den aldrig kan bli på ett löpband eller i en roddmaskin. Jag känner mig som ett med min kropp, inte som en hjärna med vidhängande kroppsdelar. Min hjärna sitter lika mycket i händer ock fötter som i huvudet. Kroppen minns, ock kroppen agerar utifrån det, utan att blanda in intellektet.

Att springa barfota i december låter tokigt för många. Men den reaktionen är inlärd; barfota är man på sommaren. Möjligen. På vintern är det kallt, även om termometern står på 7 grader (bara marginellt kallare än i midsomras.) Fast det vet man ju egentligen inte. Inte så länge man inte har provat.

Inte så länge man inte har känt efter.

 

Läs gärna också:

Att känna efter

När krokigt blir rakt

Ta av dig skorna i sommar

Jaha. Då gör du inte om det igen

/

fotarbete hälsa träning

Träning ock hälsa är inte samma sak

Rorelse-illustration-maja-larsson

De flesta rör sig för lite, det är inget snack om det. Motion ock rörlighet är bra. Men låt oss för den skull inte blanda ihop begreppen. Träning ock hälsa är inte samma sak. Inte alls faktiskt.

Rorelse-illustration-maja-larssonDet är ett svårt ämne det här. Vi vill ju så gärna ha tydliga svar. För eller emot. Det kommer du inte att få här. Däremot kanske en tankeställare. För som med så mycket annat när det kommer till hälsa, så är inte det viktiga att du tränar. Det som gör träning mer eller mindre hälsofrämjande är såklart vad ock hur du tränar. Men framförallt – shit vad väsentligt det här är – varför du tränar.

Att, hur, vad ock varför. Vi tar dom en ock en.

Att

Är det viktigt att träna? Inte ett dugg, egentligen. Människan är byggd för rörelse, smidighet, uthållighet, för växelvis ansträngning ock vila. Kruxet är att vi lever våra liv sittande. Vi behöver upp ock stå, gå, böja, sträcka. Vi behöver göra saker med kroppen för att aktivera nerver, muskler, senor ock celler. Tyvärr är det många träningsformer som inte erbjuder så mycket av just det.

Så röra på sig, ja. Träna, nja. Men vi återkommer till det.

Vad

Vad ska man träna? Ja, det är minerad mark att svara på. Ock var tid har sina svar på de ultimata träningsformerna, naturligtvis inkluderande de rättaste kläderna ock lämpligaste utrustningen. Mitt svar på frågan är: det som du tar dig för lätt. Ock det som gör dig glad. Om bärplockning gör dig lugn är det garanterat bättre än att stressa till det tidsbestämda yoga-passet.

Det finns inte så många rätt ock fel här, desto fler åsikter. Ock trender. Trender som tenderar att få oss göra som alla andra istället för att känna efter ock lita på oss själva. Låt oss utveckla det under Varför.

Men ur ett hälsosamt perspektiv: bredare, rörligare träning är bättre än smalare ock monotonare. Detta sätter gym ganska långt ner på min lista. Ofta monotona, snäva rörelser med mer fokus på muskelform än på användarvänlighet. Men som sagt, hur ock varför spelar ganska stor roll. Högre upp på listan kommer dans, kampsport, hinderbana, klättring ock terränglöpning.

Hur

Hur man ska träna? Jag sa ju det ju. Så att det är enkelt ock roligt att göra (vilket inte måste vara detsamma som enkelt att utföra), om vi pratar om vardagshälsa. Ha skoj. Variera. Gör olika saker ofta, hellre än specifik träning några enstaka timmar i veckan.

”Men det är ju skönt att träna sig riktigt slutkörd ibland.” Ja, visst är det. Men den känslan visar mer på ett underliggande behov av att röra sig mer kontinuerligt.

Idag är vi fixerade vid utrustning. Rätt saker, rätt kläder. Vi måste ha speciella skor för att springa ock stavar för att gå. Dessutom hög musik som distraherar oss från det vi gör, som om träningen inte var tillräckligt inspirerande.

Nej, less is more när det kommer till hälsosam träning. Jämför en löprunda med att gå på lina. Med dämpade skor ock musik i örat springer du på plan mark utan att egentligen ha en aning om vad du gör. Benen går av sig själva, fram ock tillbaka. Går du på lina måste du vara närvarande, här ock nu, ock det spelar ingen större roll vilken utrustning du har. Uppmärksamheten är det viktiga. Du aktiverar varje del av din kropp. Precis som du borde göra när du springer. Att dra handtaget fram ock tillbaka i en muskelmaskin på gymet är inte svårt. Men kan du stå på ett ben ock blunda?

Träning är, eller borde vara, så mycket mer än styrka ock kondition. Balans, rörlighet, smidighet. Att känna efter hur varje del av kroppen gör varje rörelse är att lära känna vår kropp. ock tro mig, vi känner våra kroppar ganska dåligt. Så högre upp på listan får vi lägga till qi-gong ock yoga, åtminstone i dess ursprungligare former.

Varför

Därför att du vill. Därför att din kropp vill. Stora biceps ock rutor på magen har inget med hälsa att göra. Att träna för att lindra sitt dåliga samvete har det än mindre. Att stressa för att hinna till passet eller känna behov av att prestera är inte heller hälsofrämjande. Så elitidrott har faktiskt inget med hälsa att göra, hur förebildande vi än försöker göra våra sportstjärnor. Elitidrott är resultatinriktat. Det har sina poänger, men för oss vanliga motionärer kan stort målfokus vara mer stressande än inspirerande.

Så all träning är dålig?

Nej. Träning är bra. Om det är kul. Om det får dig att må bra (vilket inte är det samma som att undvika att må dåligt.). Kanske kickar prestationen, bänkpressen ock svetten din självkänsla. Kanske ger kompisflabben i korpfotbollen lika mycket som ansträngningen. Kanske är träningen att viktigt andningshål från vardagen. Bra.

Det snackas om ortorexi, överdrivet hälsosamt leverne i fråga om träning ock kost. Visst, det är allvarliga saker. Men faktum kvarstår: Samhällsproblemen med för lite rörelse ock taskiga matvanor är gigantiskt mycket större än det motsatta. Så träna på. Men fundera på varför. Är det för sex-packens skull? Eller för glädjen? Lockas du mest av lusten att träna eller av att undvika det dåliga samvetet om du låter bli?

Träna på. Men glöm inte bort att känna efter. Eller att stanna upp ock titta på utsikten ibland.

Ock att öva på att stå på ett ben ock blunda.

/

hälsa mat stress zonterapi

Bråttom bråttom bråttom – Sånt vi inte behöver. Del 2

njut-kaffet-i-farten-zonterapi-pa-sandberg

”På språng? Take-awayfika. Njut Kaffet i farten.” Står det på skylten vid fiket. 

Stress sätter sig i kroppen. Stress gör oss sjuka ock sämre fungerande. Ändå omger vi oss med saker, hjälpmedel, företeelser ock uppmaningar att bli mer effektiva ock stressa mer. 

njut-kaffet-i-farten-zonterapi-pa-sandbergDet tål att upprepas. Stress sätter sig i kroppen. Där sitter den ock ger sig till känna som magproblem, sömnsvårigheter, oro, migrän, muskelvärk, stelhet, blödningar, inflammationer, stukade fötter ock återkommande förkylningar. Den gör oss dessutom dumma i huvudet, som sagt.

Ock lösningen är, tror vi, mer av det som inte funkar. Mer teknik, fler tidsbesparande apparater, fler övningar, träningar ock personliga tränare. När det vi egentligen behöver är mindre. Mindre, färre ock långsammare.

Som till exempel dum reklam för folk i farten:
Det är bara att svälja faktum, oavsett hur mycket vi vill tro annorlunda om oss själva: allting vi gör blir sämre gjort om vi försöker göra mer än en sak åt gången. Sorry, men det finns inget bra med multitasking. Ock för hälsan är det förödande. Det gäller inte minst njutning.

Njutning kräver fokus. Tittar du på TV till maten känner du smakerna sämre. Kollar du in utsikten när du kör bil blir du en sämre förare. Dricker du kaffe i farten sänder du dubbla budskap till kroppen. Den blir förvirrad ock börjar hacka.

En livsnjutare låter njutningen ta tid. En livsnjutare njuter för sig ock håller farten uppe för sig. Att dricka kaffe i farten är inte att njuta. Kan aldrig bli. Det är att tillgodose ett beroende, en dålig vana, eller bara en längtan efter att se upptagen ock viktig ut. Det är elakt mot magen ock respektlöst mot kaffet.

Åsikterna om kaffe som bra eller dåligt går isär. Ock om att sluta med kaffe inte är något alternativ, så är det en idé att fundera på hur det dricks. Som så ofta, hur är lika viktigt som vad. Drick ditt kaffe om du vill. Men drick gott kaffe, ock ge det den uppmärksamhet det förtjänar. Allt du gör ock alla du interagerar med förtjänar ditt fulla fokus. Är det inte viktigare än att du kan göra det halvhjärtat kanske det är läge att välja bort somligt ock somliga.

Som att dricka kaffe i språnget.

 

Missat Bråttom bråttom bråttom – Sånt vi inte behöver. Del 1? Läs det här.

/

ansiktszonterapi friskvård öronakupunktur reiki zonterapi

Du kanske glömt. Men kroppen minns.

arsringar-lager-kroppsminne-pasandberg-zonterapi-illustation-maja-larsson

Kroppen minns. Allt det där ditt medvetna glömt, eller som du lämnat bakom dig som avklarat, botat, läkt eller som bara gått över av sig självt. Kroppen minns. Ock påverkar mer än man kan tror.

Utsikten är vacker från mitt kontor. Ängarna ock åkrarna ligger i vinterdvala, ock skogen därborta skyms av ett ymnigt snöfall. Jag skriver, tittar ut då ock då, ock drabbas plötsligt av längtan efter snus. Ljunglöfs Ettan var min följeslagare under nästan 30 år. Men nu är det snart fyra år sedan vi senast hade med varandra att göra.

Ock ändå, utan uppenbar anledning, är det här ock pockar på min uppmärksamhet. Jag tänker på alla de förändringar jag genomgått de senaste åren, på hur fysiska åkommor påverkat mitt psyke ock min själ, på hur mentala krumbukter fått kroppen att reagera kännbart. Ibland med smärta ock stelhet, ibland med rörlighet, värme ock kraft, som om den blev yngre istället för äldre.

Att man efter snart fyra års avhållsamhet plötsligt anfäktas av snuslust är kanske inte så konstigt. Efter 30 års bruk är vanan ock minnet ordentligt inpräntat. Men att det ytliga lilla brännmärke på ögonlocket som jag åsamkade mig själv när jag i tidiga tonår, under en berusning som antagligen inte var alls så kraftig som jag då intalade mig (min första tämligen snälla fylla), brände mig med en mycket tillfällig cigarett, att det märket plötsligt efter 30 år blossar upp med rodnad ock fnas tycker jag är mer anmärkningsvärt.

För tio år sedan kunde jag inte springa som idag. Benhinnor ock knän tog stryk, som jag trodde av hårt underlag ock fel skor. Under många år slet jag ut mina fotleder med stukning på stukning. Jag kunde inte ligga på rygg med armarna under huvudet utan att axlarna domnade. Vilda barnaår ock mycket idrottande tog ut sin rätt. Kotförskjutningar, snett bäcken, broskbildningar ock skadade diskar i nacken gav stelhet ock krämpor som sagts mig vara en naturlig del av åldrandet.

De senare år har jag utmanat mina tillstånd. Med insikt om varandets förgänglighet bestämde jag mig för att må så bra jag kan. På alla plan. Fysiskt, mentalt, känslomässigt, andligt. Jag ville justera fysiska felställningar, äta bättre, stressa mindre, älska mer. Jag ville ta itu med rädslor ock hämningar ock slippa smärta. Allt på en gång. För allt hänger ihop.

Det har kostat på, det har det. Att rannsaka sig själv ock titta inåt känns. Men det har gett resultat. Under processen har kroppens nerver ock celler liksom gått baklänges genom livet, lager efter lager, ock väckt upp gamla glömda härdar, vänt ut ock in på dem ock rensat ut, bit för bit.

Bagaget blir allt lättare att bära. Krämpor lättar. Jag springer oftare ock längre nu när jag sljutat sträva efter det. Jag bestämmer nu. Över kroppen. Inte tvärtom. Det går. Om man känner efter. Lyssnar. Om man känner tillit. Så det är så jag jobbar. Med hela kroppen. Ock själen.

Vad vill då det uppblossande gamla brännmärket säga mig? Jag vet inte säkert än. Men jag ser det som en utrensning av gammalt skräp, många lager ner. Gammal skam, kanske. För att jag varit onykter ock bränt sig med en cig som 14-åring var inget jag berättade för mor ock far. Jag ljög om det där märket. Ock lögner sitter också kvar. Tills man tar itu med dem.

Så mamma, så här var det det gick till egentligen, om du nu nånsin trott något annat. Nu vet du. Ock jag kan bocka av den grejen också från utrensningslistan.

Ock snussuget? Det gick över. Jag behöver inte snus för att känna mig trygg. Inte nu längre.

/

ansiktszonterapi healing reflexologi reiki zonterapi

Vi behöver ta på varandra

Händer-zonterapi-reflexologi-reflexology-hands-pa-sandbergOkej, låt oss säga att du har det jobbigt. Sorg kanske. Eller det är bara för mycket av allt just nu. Orken är slut ock du känner tårarna komma. Någon kommer fram, ställer sig en meter ifrån dig med armarna vid sidorna ock säger att hen förstår, att hen tycker synd om dig. En annan kommer fram ock säger – ingenting. Hen bara kramar om dig. Håller. Vilket tröstar mest?
Det är vetenskap numera, att beröring är viktigt, att beröring lugnar, att beröring läker. Hela kroppen kryllar av nervändar ock beröringsreceptorer. Framför allt fötter, händer ock ansikte. Det händer saker när du rör vid en människas händer, fötter eller ansikte. Genom zonterapi, ansiktsmassage eller akupunktur går det att komma åt hela kroppen. Om man vet vad man gör. Men även om man inte vet, så gör det nytta.
Kramar, smekningar, sex, massage gör något med kroppen. Det vet du ju redan. Att bli killad i håret eller få en kyss i nacken kan få effekter i helt andra delar av kroppen. Det vet du ju också. Så egentligen är det ju inte så förvånande att det går att få effekter i magen genom att klämma på en fot, eller hur?
För den som måste ha bevis ock förklaringar finns oxytocin. Det är åtminstone en del av förklaringen. Det är oxytocinet, ett hormon och en signalsubstans, som kickar igång kroppen vid beröring. Oxytocinet styr en rad livsviktiga funktioner men förklarar inte allt. Beröring lugnar, läker, helar. Beröring sänker blodtryck ock stimulerar tillväxt. Det kan öka vår motståndskraft ock göra oss smartare. Så sluta inte krama tonåringen som drar sig undan för att vara cool. Att sluta röra vid sina barn är som att sluta ge dem nyttig mat.
  • Så ta på varann. Släpp blicken från TV:n för ett ögonblick. Även om det är fotboll på TV. Kramar, beröring ock sex är viktigare än fotboll på TV. Åtminstone för de flesta. Eller borde vara…
  • Ta på dig själv. Tvåla inte bara in dig hastigt i duschen; känn efter hur det känns, löddret mot huden.
  • Använd dina händer. Pyssla. Gräv i jorden. skulptera. Laga mat. Känn efter, titta inte bara på hur det ser ut. Känn hur det känns.
  • Investera i någon form av beröringsterapi då ock då.

Det finns många sätt att må bättre. Ett är att ta hand om sig själv. Ett annat är att ta hand om varandra. Zonterapi, healing ock handpåläggning är inte så konstiga grejer när allt kommer omkring.

/