Browsing Tag

skor

barfota barfotaskor Det som händer i fötterna händer i kroppen fötter

Tre skäl till varför barfota är bättre än barfotaskor

Det florerar många tvärsäkra teser om vad som är bra för kroppen ock fötterna. De flesta har ganska fel just genom att vara 1. generaliserande ock 2. tvärsäkra (ock därmed begränsade). Vad som är bäst, rätt, bra, hälsosamt, optimalt varierar från person till person, syfte till syfte, orsak till verkan, m.m. 

Rätt rätt rätt

Barfota på Viksta Stenborg norr om Uppsala.
Barfota på Viksta Stenborg norr om Uppsala.

Inom den så kallade barfotavärlden finns samma sorts sanningar ock dogmer, ofta utsjungna av någon barfotaguru ock vidare spridd av någon av dennes många apostlar. Sanningar om övningar, rörelser, typer av skor (!), steglängder ock fotisättningar får oss att slå knut på oss själva för att göra rätt, rätt, rätt. Vad skorna beträffar verkar resonemangen ofta vara kopplade till vanor ock prestation, ock precis som med den gamla sortens dämpade, passformade, halkfria ock på andra sätt fotriktiga skor, pratar vi om prestanda, konstruktion ock fäste, som om om det är skon som ska göra jobbet åt oss.

Men grejen med barfota är ju det motsatta; att, med eller utan skor, påverka foten så lite som möjligt ock låta foten så långt det är möjligt fungera som en fot (till skillnad från alla skor med inbyggda fotriktigheter som tvärtom motverkar fotens egen fotriktighet ock gör den till en rörelsehindrad klump som inte kan hjälpa kroppen att gå, stå, springa, till ock med sitta som kroppen vill. 

Ambitionen med minimalistiska skor verkar, som sagt, vara två:

  • Vanor
    Skor är starkt kulturellt betingat, något som man bara måste ha, en universell dress code, ungefär som förr när man var tvungen att ha slips o kavaj för att komma in på krogen. Bara för att. Till detta inbillar vi oss att alla gångytor är proppfulla med glasbitar, kanyler o annat vasst. För att inte tala om att folk tittar på oss om vi är barfota. Hemska tanke.
  • Prestation
    Mycket modern träning mäts ock schemaläggs. Presteras. Så när vi bestämmer oss för att gå över till mer barfotade skor, utgår vi från träningsplaneringen. Fötterna får anpassa sig efter träningen istället för tvärtom.

Fysiologiskt funktionellt

Sett utifrån dessa perspektiv är valet av skor viktigt. Men om vi istället ser på saken ur ett krasst fysiologiskt funktionellt, eller ett hälsosamt perspektiv om man så vill, blir slutsatserna andra. Att skillnaden mellan konventionella dojor ock minimalistiska skor är märkbar vet alla som växlat över. Men skillnaden mellan barfotaskor ock på riktigt barfota är om möjligt ännu större.

  1. Obegränsad frihet
    Alla skor begränsar. Det är ungefär som att gå på SJ:s trånga tågtoaletter. Bara det allra nödvändigaste fungerar men med viss möda. Så är det för fot i sko; den kan gå men utan full rörelsefrihet. Det finns inga skor som förbättrar fotens förmågor, men det finns skor som begränsar foten mindre än andra. Med skor lurar vi foten, ock hjärnan, att tro att den är skyddad. Risken att vi utsätter den för mer än den klarar av är uppenbar. Risken att vi faller in i gamla rörelsemönster, med för långa steg ock hårda hälisättningar, av gammal vana är lika uppenbar. Det händer inte nakenfötter i samma utsträckning, eftersom den bara foten direkt känner vad som händer.
  2. Nervsystemet
    Alla skor bedövar. Det som sker det sker, men det känns inte. Det genom miljoner av år utvecklade nervsystemet är gjort för att känna, signalera, aktivera, avaktivera, omaktivera, anpassa, följa, lära ock lära om. Utan sinnessignaler händer inget av det. Tyvärr är den mer eller mindre tänkande delen av våra hjärnor inte lika väl utvecklad som resten av nervsystemet, så vi klarar helt enkelt inte av att kompensera den bristande sinnesinformationen med medvetna eller ”korrekta” rörelser. 
  3. Papillarlinjer
    På händerna kallar vi dem fingeravtryck, de mönster som ger handen bättre grepp, ungefär som mönstringen på ett bildäck. Fast bättre. För papillarlinjerna fungerar som känselspröt också. Likt morrhår känner de av vibrationer ock rörelse ock förbättrar därmed både greppförmåga ock mototrik. Likadana linjer sitter under fötterna. När vi ersätter dem med det bedrägliga fästet från mönstrade skor, riskerar vi att överskrida vår kropps motoriska begränsningar, eftersom vi inte känner vad vi gör. 

Känna efter

Just på grund av detta ser jag inte stegvis övergång från dämpade skor till minimalistiska skor till barfota som självklar. Barfota är för alla. Alla kan. Alla kan känna efter. Möjligen med undantag för de fötter som drabbats av allvarliga åkommor som till exempel svårartad diabetes eller känselbortfall (Slaskdiagnoser som höga fotvalv, plattfötter eller hallux valgus räknas inte dit). Ock just genom att den sensoriska informationen är så viktig när kroppen ska lära om eller lära nytt, är det barfota direkt som gäller. Barfota kan kroppen lära sig att gå i minimalistiska skor. Inte tvärtom. Sett ur ett krasst fysiologiskt funktionellt, eller ett hälsosamt perspektiv, alltså. Vilket ju egentligen är grunden för alla andra perspektiv också. Särskilt de som handlar om rörelse, träning ock prestation.

En handbok om fötter
En handbok om fötter

Vill du läsa mer om det här ock om fötters funktion i allmänhet, kan du köpa En handbok om fötter. Den finns på Adlibris, Bokus ock Optista än så länge. Vill du ha ett signerat exemplar går det bra att maila mig direkt.

Hej då!

/pa

fötter Skor Vinter

Skyll inte på vädret

Skor-illustration-maja-larsson

Jag undrade hur det skulle funka att gå i ”vanliga” vinterskor, nu när snön hastigt förlamade Stockholm. Svaret var enkelt: det gjorde det inte.

Det har varit en lång sommar ock varm höst. Jag har kunnat gå barfota eller nästan barfota eller med tunna flexibla skor länge. Mina fötter har blivit starkare, bredare ock rörligare. Men när jag nu skulle besöka huvudstaden som låg under snö ock is, vågade jag inte chansa. Mina gamla vinterkängor – de enda skor jag har kvar med någorlunda traditionell uppbyggnad med upphöjd häl, styvt ovanläder ock hård räfflad sula med skarpa kanter – åkte fram.

En bra grej
Skor-illustration-maja-larssonEn bra grej: jag frös inte. Kängorna är fordrade, täta ock varma. Så pass att jag klarat mig i arktiskt klimat. Så kallt är det dock inte i Stockholm.

Resten var mest skit. Det är inte skon i sig som är dålig, den uppfyller nog alla intentioner ock syften. Men när intentionerna ock syften är fel, blir det inget bra i alla fall.

Dåligt fäste
Sorry skoälskare, men det finns ingen doja som ger bättre fäste än en bar fot. Precis som en hand sluter sig kring det den ska greppa, kan foten forma sig ock ta tag i underlaget. Det spelar ingen roll om skosulan är räfflad som vinterhjul till en Scania-traktor för att få bättre grepp. Greppet blir inte bättre. Räfflade sulor greppar lös snö, men stadens gator är skottade ner till bara isen. Där hjälper inga räfflor. En hård skosula blir som en plastpulka under en barnrumpa, den glider som fan!

Inte ens jag går barfota i stan när det är snö ock is, men ju tunnare desto bättre. Det håller foten rörlig ock därmed också varm.

Dålig känsel
Ju tjockare sula, desto mindre kontakt med underlaget. Ock det är den kontakten som skapar balans ock säkerhet. Det är kontakten med marken som skickar signaler till hjärnan om vad som händer där nere, ock hjärnan svarar med direktiv om rörelse för att hålla balansen. Jämför med att försöka skriva en inköpslista, laga mat eller rätta till slipsen med boxhandskar så fattar du nog vad jag menar.

Men kanske var det bara jag som var ovan? Kanske har jag glömt hur man gör när man går på stadens hala gator i formade skor. Jag såg mig omkring. Nej, det var inte bara jag. Ingen kunde gå ordentligt. De flesta låste fast knän ock höfter i onaturliga rörelsemönster. De flesta spände sig för att inte trilla, istället för att röra sig följsamt. Kroppen kan parera det som händer under fötterna. Under förutsätting att den känner vad som händer under fötterna.

När jag springer i skogen, bland stockar ock stenar, i mossa ock snö, aktiveras hela kroppen. Jag springer stadigt ock är aldrig nära att trampa snett. Jag landar mjukt ock känner mig lös ock ledig efteråt. De hårda sulorna på mina kängor, däremot, viker sig för varenda ojämnt isspår i stan. Idag har jag ont i kroppen efter alla stela rörelser.

På måndag kommer mina nya vinterdojor med mjuk sula som det går att röra sig i. Sen kommer jag trippa lätt förbi er i mellan snödrivorna. De gamla skorna (som inte är alls gamla) ger jag jag till någon mindre kräsen men bättre behövande än jag. De värmer ju, trots allt.

Så nej, det är inte vädrets ock fel att du halkar ock slirar på trottoaren. Det är inte underlagets fel att promenaden ger ömma fötter eller trött rygg.

Ock det är inte bara skornas fel heller. Inte bara. Men eftersom de ofta lurar oss att tro att de hjälper oss, när sanningen ofta är den motsatta, får de bära en stor del av skulden.

Tips:

  • Känn efter. Öva på att lita på fötterna.
  • Titta framåt, inte neråt. Att se sig för när du går gör att du kröker nacke ock rygg framåt. Det gör dig stel ock orörlig. Risken att du får ont  eller blir trött i axlar, ländrygg, höfter ock lår är stor.
  • Köp inte skor för nordpolen om du ska ha dem i stan.
  • Skor som värmer ock skor att gå i är svårt att förena. Fundera på vilket som är viktigast. Att gå värmer fötterna i sig.

/

fötter hålfotsinlägg hallux valgus Karate Kid

Hade Karate Kid hallux valgus?

olika-fotter-illustration-maja-larsson

Först ber hon om ursäkt för sina fula krökta tår. ”Men det kan du väl inte göra nåt åt” säger hon sen, ”för dom har jag ärvt efter min mamma”. Tänk så mycket dumheter folk säger.

olika-fotter-illustration-maja-larsson1. Förvånansvärt många tycker att de har fula fötter. Lösningen blir ofta att packa in dem i skor. Tokigt. Eftersom skorna oftast är en del av grundproblemet. Men. Sneda tår ock problem med fötterna kommer sällan bara från fötterna. För mycket sittande ock dålig hållning påverkar fötterna lika mycket som snedbelastade fötter påverkar resten av kroppen.

2. Jo, oftast kan jag göra något åt det. Ibland mycket, ibland lite. Men sneda tår ock ömma fötter kan ha många olika orsaker, så det beror på var grundproblemet sitter. Ock hur länge det har suttit där. Men bättre blir det för det mesta.

3. Nej, du har inte ärvt dina hallux valgus efter mamma. Det är ett ödestigert synsätt, för om det vore sant så fanns ju inget att göra åt det. Då skulle man lika väl kunna steloperera tårna på alla vars föräldrar har krökta stortår på en gång; ungarna kommer ju ändå att få samma problem.

Men inget av det där är sant. Fula fötter blir inte finare i skor. Hallux valgus går att göra något åt. Ock orsaken är inte genetisk. Naturligtvis skiftar våra medfödda förutsättningar, men genetiskt arv ock orsak är två skilda saker.

Det finns några huvudsakliga orsaker till att våra fötter ställer till det. Men som så ofta när något krånglar i kroppen, beror det på samverkande orsaker istället för ”ett problem – en orsak”. Som om det inte vore invecklat nog så blir det ofta en ond cirkel där fotsmärta beror på instabilitet i t ex bäckenet som beror på felbelastning i fötterna, osv. Men onda cirklar går att bryta.

Några orsaker:

  • Skor. Vår fötter hålls instängda ock ihopklämda utan möjlighet att utföra alla de neuromuskulära mästerverk som de är satta att utföra. Som en arm i gips förtvinar muskler ock funktion. Dämpade skor gör det ännu värre: med dem behöver fötterna inte känna efter alls. När skon gör jobbet, säckar foten ihop än mer.
  • Hårda, platta underlag. En aktiv fot håller igång muskler ock rörlighet. Men på plana golv finns inget att utforska.
  • Felaktig hållning. Ofta står ock går vi utan neuromuskulär kontroll. Det är delvis en konsekvens av det två första punkterna. Med ofta bakåtsträckta knän ock ”hängande” eller roterat bäcken lägger vi mest tyngd under hälarna, varvid resten av fötterna får ännu mindre att pyssla med. (Får du ont i nedre ryggen av att stå eller gå är du förmodligen i riskzonen.)
  • Vi sitter. Mest hela tiden. Det lurar kroppen att tro att den framåtböjda positionen är vår naturliga hållning. Resultatet blir att muskler ock senor på kroppens framsida förkortas vilket begränsar rörligheten. T ex för korta höftböjarmuskler på bäckenets framsida är ofta en orsak till den nyss nämnda ryggsmärtan, eftersom ländryggen får svanka för att kompensera begränsningen på lårets ock bäckenets framsida.

Karate Kid då? Hur var det med honom? Nej, jag tror inte Karate-kid hade hallux valgus. Kampsportare i allmänhet är barfota. Stabilitet är viktigt så de står aktivt med rätt balans i rätt delar av kroppen. För varje ben-, bål- ock bäckenrörelse de gör för att stå stadigt, rörligt ock flexibelt, redo för förflyttning eller attack, aktiverar de samtidigt motsvarande muskler i fötter ock tår. Precis som vi alla borde göra. Det ena funkar inte utan det andra.

Det är en av grundbultarna i mina behandlingar: att det ena inte funkar utan det andra. Att det som händer i fötterna händer i kroppen.

Ock tvärtom.

Prova får du se.

/

barfota fotarbete reflexologi zonterapi

Som en tandläkarbedövning

”Det känns som att jag fått bättre kontakt med underlaget.” Sa hon som älskade att dansa, helst i högklackat. Hon visste att det frestade på. Fötter, knän ock höfter tog stryk. Men ändå. Så kom hon till mig. Ock fick bättre kontakt med underlaget. Jag tänker på det när jag springer i skogen. Barfota. För att få just det. Kontakt.

Egentligen får jag höra det ganska ofta. Människor använder bara lite olika ord. Fötterna känns mer levande efter zonterapi. Känseln har ökat. Tårna fryser inte längre. Det känns som att gå på bomull. Eller tvärtom; känns som att alltid ha gått med raggsockor på fötterna men att plötsligt slippa sockorna. Fast egentligen kom de till mig för nåt annat. Allergi. Ont i ryggen. Stress. Kanske migrän. Eller nåt annat diffust som ingen verkar veta vad det är…

Oavsett vilket så kommer effekten i fötterna på köpet. Det är ju liksom en del av processen. Fötterna är ju liksom en del av kroppen. Det som händer i fötterna händer i kroppen. Ock tvärtom. Aldrig blir det så tydligt blir det som när jag springer barfota. Går barfota. Klättrar. Ock då ser jag mig ändå som nybörjare. Barfotanybörjare.

Barfotanybörjare
Det är bara ett ock ett halvt år sedan jag började återuppväcka mina fötter på riktigt. Att gå barfota på stranden på sommaren eller på gräsmattan har jag väl alltid gjort. Men att springa. Träna. Jobba barfota. Att verkligen aktivera fötterna ock få dem att göra det de egentligen kan. Icke. Det finns inte i vår kultur.

Våra fötter har många tusen nervändar. Olika sorter. Våra fötter är över huvud taget väldigt sinnrikt konstruerade med massor av ben, leder, senor ock muskler. 25 procent av kroppens alla ben finns i fötterna. Det finns såklart en mening med det. Ett syfte. Fötterna är till för att användas. Inte bara packas in, skyddas, bullas upp, stötdämpas ock ignoreras.

Rehabträna fötterna
Alla som varit gipsade någon gång vet vad som händer med den gipsade kroppsdelen; den förtvinar ock tappar sin motorik, sin funktion. Den behöver aktiveras ock tränas upp. Så vi skickar den på rehabträning. Men innan dess, medan gipset fortfarande är på plats, sker andra saker. För det som ska hända i kroppen händer, det är bara det att någon annan del får göra jobbet.

Låt säga att benet är gipsat. Du kan inte stödja på det. Du får kryckor ock tröttar ut armarna, får blåsor i händerna ock Stela axlar. Eller så hoppar du på ett ben, lägger all belastning på en kroppshalva som alldeles säkert leder till överansträngning. Såvida du inte är en duktig sjukling ock bara vilar. Samma sak gör vi med fötterna. När senor, leder, nerver ock muskler inte får göra det dom ska, hamnar belastningen någon annanstans. Vi kan känna av det i knän, höfter, rygg eller nacke. Ock inte bara där. Hur vi använder fötterna påverkar hur både mage ock huvud fungerar.

Skorna fungerar som gips som inaktiverar alla de där benen, senorna ock musklerna. Ock nerverna. Ungefär som en tandläkarbedövning. Har du varit på tivoli nån gång, ock stoppat in handen i en lucka för att försöka känna vad det är därinne? Det är inte så svårt; lera är kletigt, trä är strävt, tyg är mer följsamt. Är det varmt eller vasst rycks handen tillbaka.

fötterockbad-illustration-maja-larssonDet som händer i fötterna händer i kroppen
Allt det där finns  foten också. Så, å ena sidan, när vi går i skor ock på plana golv, ock inte använder nerverna i fötterna, slutar dom att fungera. Dom förtvinar. Om du, å andra sidan, tar av dig skorna, på låt oss säga en grusväg, så får de ovana fotnerverna överslag. Det gör jätteont, för fötterna vet inte vad det är, ock smärtan kan ibland kännas lågt upp i benen. Ungefär som när bedövningen släpper i den rotfyllda tanden.

Steget till ett liv barfota kan verka långt. ”Jag kommer aldrig att kunna gå barfota”, säger en del. Sen gör dom det. Men oavsett vilket så är det en bra idé att väcka opp dom, fötterna. Återupprättar kontakten mellan fötterna ock resten av kroppen. För som sagt. Det som händer i fötterna händer i kroppen.

Svårare än så är det inte.

/

Läs även Huvudvärken från tårna om du har lust.

fötter reflexologi zonterapi

Huvudvärken från tårna

båtsko-illustration-maja-larsson

Det är många grejer i en fot, alla med sina funktioner ock förmågor. Tår ock muskler ock leder ock valv. Dom finns där av en anledning. Så vilken knöl har kommit på att skor ska se ut som båtar med uppåtgående förstäv där tårna bara ligger till ingen nytta? 

fotanatomi-sobottaKolla på bilden. Varje fot består av ungefär 26 ben ock nästan lika många muskler. Allt binds samman av mängder av senor, leder ock bindväv. Allt detta plus ett nätverk av blodkärl, lymfkärl ock många tusen nerver skapar ett funktionellt mästerverk.

Tänk efter ett ögonblick. Homo sapiens må ha stora hjärnor, men vi hade knappast överlevt som art, om själva grunden, fundamentet, det vi går ock står på, inte hade fungerat. Vår evolutionära gren hade försvunnit snabbt om vi inte kunnat överleva utan skor med dämpningar, iläggssulor, avlastningar, klackar, passformer ock annat som vi enligt skoförsäljare, löpinstruktörer ock ortopedtekniker måste ha.

Lagt tårna på hyllan
Så. Om du kollar på bilden igen så ser du att nästan alla fotens muskler går till tårna. Vad drar du för slutsats av det? Att tårna är oviktiga? Knappast, va. Tvärtom signalerar det att tårna vill göra massor av nytta. Det låter vi dem inte göra. Vi lägger dem på en upphöjd förstäv där dom inte kan göra något alls. Ock vi, vi går på hälarna istället.

Aj.

Problemen blir flera. För det första har foten ett inbyggt dämpningssystem, en fjädring, om du så vill. Detta har den tillsammans med fotleder, knän, höfter, rygg, axlar, armar ock nacke (Ja, hela kroppen ska vara med ock gå. Inte bara fötterna.). Den fjädringen inkluderar fotens alla delar. Alla. Även tårna. Dom som vi inte använder.

båtsko-illustration-maja-larssonSom att gå gipsad
Så med inpackade fötter ock därmed försämrad rörlighet i foten hamnar stötar ock belastning vid varje steg istället på andra leder. Som knän ock höfter. Eller axlar ock nacke. Till ock med huvudvärken kan komma från fötterna.

Aj igen.

För det andra förtvinar fötterna när dom inte används. Alla som haft armen gipsad vet vad som händer efter bara några veckor: musklerna rinner ur armen ock motoriken hänger inte riktigt med längre. Det är precis vad som händer med fötterna i moderna skor. Den gipsade armen få rehab-träning efteråt för att återfå sin ursprungliga funktion. Det borde fötterna också få.

Det ursprungliga syftet med skor, ock det enda de behövs till, är som skydd mot skadligt underlag ock mot kyla. Det är ytterst sällan vi pratar i såna termer när vi ska köpa skor. Möjligen ska de vara fotriktiga. De ska ha passform som avlastar (precis som gipset i mitellan) så vi slipper använda foten. Men oftast ska dom bara vara snygga.

Ock ha klack. Nästan alla skor har klack eller uppbyggd häl. För att ta emot den där smällen som kommer när fotens naturliga dämpning är satt ur spel. Eller bara för att vara snygga. Dessvärre blir effekten, oavsett vilket, oftast det motsatta: stöten fid fotisättningen förstärks istället för att dämpas. Ock sen förstår vi inte varför vi får ont i knän, höfter, ländrygg, axlar ock nacke.

Gör om ock gör rätt
Så. Att stå, gå ock springa är egentligen enkelt. Men vi har lärt fel ock behöver börja om från början. Lära om. Back to basic. Att fylla på med mer fotriktiga finesser är som att gå med gipsad arm i förebyggande syfte. Eller att dra i sig Alvedon ock Losec varje morgon bara om utifall att.

Avlastning ska användas akut, på skadade eller inflammerade fötter. Inte för att kunna fortsätta gå med klackar under hälen ock ihopklämda hälar som ligger oanvända på en hylla.

Så vad kan den göra som inte vill gå barfota i snön eller som inte vill bli en nördig barfotalöpare? Massor.

  • Zonterapi. Som massage för fötterna påverkar det både fotens rörlighet, blodcirkulation ock hela kroppen. Det där nätverket i fötterna av blodkärl, lymfkärl, nerver ock bindväv är samma som i resten av dig; det som händer i fötterna händer i kroppen. Så piggare immunförsvar, mindre ryggvärk ock migrän, bättre sömn ock mer energi får du på köpet.
  • Anatomisk reflexologi. Detta är min egen form av zonterapi. I stort som vanlig zonterapi (reflexologi är det ord som övriga Europa använder för zonterapi.) men med ett utökat fokus just på den anatomiska påverkan på kroppen som kommer med svaga, hämmade fötter ock skor. Så du får inte det ena eller det andra, du får både ock. Många påpekar hur fötterna ock stegen känns annorlunda, hur känseln ock kontakten med underlag blir tydligare, redan efter en behandling.
  • Kör fotgympa, fot-yoga ock muskelstärkande övningar som tåhävningar. I samband med Anatomisk reflexologi får du tips på enkla övningar att göra hemma.
  • Fotmassage. Kläm på varandra ock er själva.
  • Känn efter när du går. Vad händer i höfterna? Använder du rumpan? Stortån? Hur känns det i knäna? ock så vidare. Försök inte göra rätt eller fel. Bara känn efter.
  • Gå barfota. Utmana dig själv ibland ock ta av dig skorna. Bara för att känna efter hur det känns.
  • Gå igenom din skogarderob. Dina skor ska vara sköna. Ock dom ska ha plats för tårna. Gott om plats.
  • Häng på den här sidan. Gilla den på Facebook. Här kommer fler tips ock information hela tiden.

Lita på dina fötter. Allt du behöver finns där. Lär dig använda dem. Låt dem göra hela dig piggare, friskare ock starkare. Jag hjälper dig gärna.

/

fötter friskvård hälsa kroppen träning

”Jaha. Då gör du inte om det igen.”

Hålfot-pa-sandberg-zonterapeut

Förändring känns. Det är liksom själva grejen med förändring. Ibland gör det ont. Vilket inte är detsamma som att det är fel.

Jag tog en löprunda. I skogen. Barfota. Det var fantastiskt. Att känna varje millimeter av mina fötter, varje led ock varje muskel mot mark, följsamt genom gräs ock lera, över stigar av jord ock sågspån. Att känna hur fotens nerver, muskler, senor ock leder reagerade ock kände, formade, justerade ock anpassade varje steg efter underlaget, precis som fötter ska göra.

Jag har ju börjat springa ock gå med platta typ barfotaskor (vivobarefoot). Det är spännande ock utvecklande. Men det kan såklart inte vara samma sak som att springa barfota på riktigt. Jag var tvungen att prova.

Det började bra. Som sagt. Känslan av att känna efter, känna varje steg i varje del av foten var fantastiskt. Till skillnad från att bara springa, som man gör i vanliga skor som i sin åtsittande formpassning tar bort alla nyanser i stegen. All känsla.

Hålfot-pa-sandberg-zonterapeut

Hål i hålfoten

Så här efteråt får jag höra, att det var väl inte så smart eller? Lätt att säga efteråt, när skadan var skedd. När den där roten som stack upp, ock som jag inte såg i farten, gick igenom fotsulan ock gav plantar fascian en rejäl kyss. När jag fått hålet nogsamt rengjort ock igensytt ock jag linkar runt på mina kryckor, då är det lätt att vara efterklok. För den som aldrig kommit på tanken att prova är det lätt att säga att det inte var så smart.

”Jaja. Men då gör du inte om det igen.”

Den har jag fått höra några gånger.

Men vad är det som var så korkat egentligen? Våra fötter är skapta för att springa direkt på marken (Se När krokigt blir rakt ock Ta av dig skorna i sommar). Det korkade är att vi förstör kroppens förmågor, inte att vi försöker använda dem. För skor har en destruktiv effekt på kroppens hållning ock rörelseförmåga. Men när de ger oss problem gör vi som vi ofta gör: vi gör mer av det som inte funkar. När skorna ger oss besvär bygger vi på dem ännu mer, med mer dämpning, mer stabilitet ock fler ilägg.

Så jag ville prova. Lära mig gå på nytt. Gå ock springa. På sätt som inte sliter på knän ock rygg. För fastän så många löpare ock motionärer i ”vanliga” skor förr eller senare råkar ut för sträckningar, stukningar, värk i benhinnor, slitna leder, värkande fötter ock ömma ryggslut, så ifrågasätts inte den tekniken. Ingen säger att det inte var så smart. Bara att det var otur.

Jag provade. Ock gillade det. Ock blev ivrig. För ivrig. Ville för mycket för fort. För. En fot som gått i skor i 45 år behöver vänjas. Vänjas av. Vänjas om. Att bygga upp reflexer, rörlighet ock styrka tar tid. Jag hade inte det tålamodet. Ock DET var inte så smart. Men att prova nytt, förändra, utveckla går inte alltid på räls. Själva poängen med utveckling är ju att göra saker som man aldrig gjort. Att prova nya vägar.

Ibland gör det ont. Ibland blir det inte rätt på första försöket. Ock förresten. Mycket av det vi gör i vardagen vet vi är skadligt, dumt ock rent av farligt. Att äta socker ock dålig mat, stressa ock sitta för mycket framför datorn, till exempel. Vi gör det ändå. Fast vi vet. Vad var det som inte var smart, sa ni?

Så jo. Jag kommer att göra om det. Jag kommer att lära av misstaget. Jag kommer att ha tålamod ock träna upp mina fötter först. Men jag kommer att göra om det.

Jag längtar redan.

/