Browsing Category

friskvård

alternativmedicin Det som händer i fötterna händer i kroppen friskvård zonterapi

Ni klarar er inte utan mig

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

”Du måste överdriva för att få hjälp!” Jag minns inte vilken krämpa jag drabbats av, det är några år sedan. Men dåvarande sambon ock sjuksyrran visste vad som gällde för att få komma till sjukvården.

orm-i-medicinburken-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonMan måste ta i, förklarade hon. Lite ont funkar inte. Man måste ha skitont. Annars blir det bara ta-två-alvedon-ock-se-om-det-går-över. Jag tyckte det lät för jävligt, men gjorde som jag blev tillsagd. Hon var ju i branschen ock borde väl veta.

Det har inte blivit bättre sedan dess. Sjukvårdspersonal går på knäna för att upprätthålla en acceptabel vård. Många av dem gör ett fantastiskt jobb, men många dukar också under för sjukskrivningar av diverse stressrelaterade orsaker. Andra tappar modet ock byter helt enkelt arbete. Ock för att lätta bördan tvingas man köra Alvedon-tricket för att få patienterna att stanna hemma.

Prestige före vård
Rent organisatoriskt verkar dessutom svensk sjukvård vara svårare att förändra än att vända en oceanångare i ett badkar. Systemet visar upp hierarkiska kulturer som inte ens finns kvar i det militära. Prestigefokuserad toppstyrning accentueras i Karolinskas skrytbygge i Stockholm, som inte bara slår igenom budgettaket med massor av miljarder, utan dessutom får färre (!) vårdplatser än tidigare. En av flera skandaler för Karolinska sjukhuset på kort tid.

Så det är inte utan att jag drar lite på munnen när jag läser att forskare i Skåne ska studera varför sjuksköterskor ock andra i vårdsektorn i så hög grad säger upp sig från jobbet. Ja, man kan ju undra…

Samhället har inte råd med det här. Det är inte längre risk att systemet rasar, havererar. Ur ett hälsoperspektiv har vi redan kraschat. Sjukskrivningstalen är en katastrof ock går dessutom längre ock längre ner i åldrarna. I Finland vill man hellre lära skolbarn dosera medicin än lära dem att förebygga medicinering. Det kunde varit Sverige.

Att vi bygger en välfärd som förutätter att vi bränner ut oss för att upprätthålla BNP, äter oss sjuka för att hålla igång konsumtion ock tillväxt, ock behandlar vår kropp som vore den en bil ock inte en levande organism, är i grunden inte sjukvårdens fel. Men Landstingen ock vårdens utformning är defintivt en del av problemet.

Spar pengar
Jag hjälper människor att bli smärtfria. Känsel som fallit bort kommer tillbaka. Stela blir rörliga, stressade ock utbrända hittar vägen tillbaka till lugnet ock friden. Många som går hos mig kan trappa ner eller sluta med sina mediciner. Det kan vara allt från allergimediciner till antidepressiva preparat. Jag hjälper människor att hitta orsakerna till problem, eller att, vid behov, faktiskt förändra sina liv. Det är inte bara jag. Vi är ganska många som jobbar med det. På olika sätt.

Till oss kommer människor som vill få hjälp att förändra, som vill hitta orsaker ock inte bara dämpa symtom. Som är beredda att ändra sitt sätt att leva eller tänka – bryta ock ändra vanor – hellre än att bara äta dämpande mediciner. Som sökt hjälp på annat håll men inte fått, som inte blivit tagna på allvar, eller där behandlingen helt enkelt inte gjort nytta. Dom kommer till oss. Ock vet du vad? Vi sparar massor av pengar åt samhället genom att hjälpa dem. Men vi skulle kunna spara mer. Om vi fick chansen att hjälpa fler. Det borde vi få.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonFör samhället har inte råd att bara plåstra om krämpor ock sjukdomar med Alvedon, Prozac, hålfotsinlägg ock bettskenor. Samhället har inte råd att inte förebygga ock hjälpa. Samhället har inte råd att bara skapa mallar, stuprörsdiagnoser, ock one-size-fits-all-kurer istället för att försöka hitta varje enskild människas krämpor, problem, sammanhang ock lösningar.

Det finns massor av fantastisk kunskap inom landstingsvården, ock mängder av människor som brinner för att hjälpa andra. Men organisatoriskt, ekonomiskt, hierarkiskt, akademiskt ock som medicinskt system betraktat är det en koloss på lerfötter. En koloss som läcker pengar som syndafloden. Ett medicinskt system vars resultat går åt fel håll.

Samhället, du har inte råd med det.

Du klarar dig inte utan mig.

/

friskvård hälsa immunförsvar stress

Immunförsvar

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

Den tydligaste konsekvensen av försvagat immunförsvar brukar vara att man blir förkyld eller sjuk ofta. Men immunförsvaret är komplext ock kan visa på olika sätt att det inte har hela maskineriet igång.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonVita blodkroppar. Eller lymfocyter. Det brukar vara det första man tänker på när det kommer till immunförsvar. En armé av celler som angriper sår ock förkylningsbaciller. Man kan väl säga att de, tillsammans med makrofager ock lite andra celler, är en slags immunförsvarets marktrupper.

Dessa är en del av lymfsystemet som är ett cirkulationssystem ungefär som blodomloppet. Lymfsystemet fungerar, förutom att transportera fetter ock proteiner i kroppen, som städpatrull. Lymfsystemet samlar upp gammalt skräp, döda blodkroppar ock bekämpade infektioner ock ser till att allt tas om hand, oskadliggörs ock transporteras ut ur kroppen. Det är i alla fall det som är meningen.

Ett antal organ, till exempel mjälte, bräss, hud ock benmärg är viktiga komponenter i immunförsvaret, ock som det beskrivs i inlägget om allergi ock astma spelar också tarmarna en viktig roll.

Alla dessa delarna behöver fungera för att immunförsvaret ska hålla sig alert. Ock hur åstadkommer man då det?

Ät bra!
Alla kroppens funktioner behöver näring. Ju bättre näring desto bättre funktion. C-vitamin, D-vitamin ock zink påverkar immunförsvaret, men överhuvudtaget är en bra kost viktig. Dålig kost (som socker, till exempel) kan skapa inflammationer i kroppen. Om immunförsvaret har fullt upp med sådana härdar, blir det mindre immunförsvar över till annat.

Sov gott!
Vila ock god sömn är alltid viktigt. På samma sätt som ihållande stress i princip alltid är dåligt (läs mer här). Stress tär på kroppens reserver ock försämrar matsmältning ock ämnesomsättning. Ock bra näring var ju viktigt.

Rör på dig. Ute.
Motion, frisk luft ock solsken har massor av hälsofrämjande effekter, som bekant. Men det hjälper också immunförsvaret på ett mer direkt plan. Lymfsystemet har, till skillnad från blodomloppet, ingen egen pump, utan drivs runt av muskelaktiviteter i kroppen. Allt för mycket sittande stoppar upp flödet ock kan, förutom försämrad allmänfunktion, leda till ödem, dvs vätska i kroppen.

”Svettas in sommaren, frys in hösten”
Ett gammalt uttryck som inte är så tokigt. Att alltid skydda kroppen från väder- ock temperaturväxlingar, avaktiverar kroppens egen termostat. Så att gå barfota till brevlådan, eller att ta ett dopp i isvak före bastun sätter fart på systemet.

Att bli sjuk ibland är inte heller bara dåligt. En ordentlig förkylning då ock då är som en brandövning för systemet, kroppen kollar upp att allt funkar. Därför finns det risker med att försöka hålla sig för frisk med antiseptisk handtvål ock återkommande vaccinationer. Kroppen system behöver hållas igång, annars rostar det igen. Men för många brandövningar vill man ju inte ha.

Av samma anledning är det inte en så bra idé att försöka dämpa symtomen med alvedon o kaffe o fortsätta jobba. Risken är att infektioner ock inflammationer inte bara dämpas utan ”trycks tillbaka” in i kroppen, istället för att få ha sitt naturliga utlopp. Ock man kan ju fundera på som vad som är mest effektivt eller produktivt: ett par dar i sängen med total vila, eller flera veckor av trött halvrisighet. Känn efter! Många gånger när vi är konstant trötta utan att riktigt förstå varför, så är det något i kroppen som läker. Det kan vara en bacill, en skada eller en funktion.

Friskvård på riktigt
Med alla sina olika funktioner, kan ett sviktande immunförsvar ta sig massor av uttryck. Återkommande infektioner, svamp, hudbesvär eller vätska i kroppen till exempel. Eller rent av autoimmuna besvär som glutenintolerans eller diabetes.

Det innebär också att behandlingen är tämligen bred. Med zonterapi, öronakupunktur ock goda råd hjälper vi kroppen att rensa ut i systemet ock återställa balansen i de organ som behöver. Vi arbetar också lugnande på hormonsystem ock stressrelaterade symtom. Finns det vätska i kroppen jobbar vi direkt på de utsatta kroppsdelarnas motsvarighet i fötterna ock på njurar, lungor ock diafragma som på olika sätt påverkar vätskebalans ock immunförsvar.

Den direkta effekten brukar vara ett piggare sinne, mer ork, mindre smärta eller värk, färre ock kortare sjukskrivningar, ock ett minskat bruk av Alvedon ock antibiotika. Det är en bra början. Men ett fräscht immunförsvar ger på lång sikt större vinster än så.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjoho?

/

friskvård hälsa träning zonterapi

Hälsa i siffror

halsa-i-siffror-illustration-maja-larsson

Har du någon gång fått frågan om hur du mår, ock i huvet börjat rada upp ekvationer ock tabeller för att komma fram till svaret? Inte ofta, va? Ändå mäter vi mycket av det vi förknippar med hälsa i siffror.

halsa-i-siffror-illustration-maja-larssonVi äter vitaminer ock mineraler ock följer RDI (rekommenderat dagligt intag). Vi räknar kalorier in ock kalorier ut utifrån genomsnittligt framtagna värden. När vi inte staplar kilometer i spåret eller vikter på skivstången så räknar stegräknaren antalet kliv mellan skrivbordet, kopiatorn ock fikarummet.

Doktorn mäter blodtryck, BMI ock kolesterol, vi kollar viktkurvor ock längdkurvor på barnen så de håller sig inom mallen. Ock så jämför vi med genomsnitt ock referenser, ock om allt är inom ramen för vad som anses normalt – friskt – så mår vi bra.

Du behöver inte känna efter en sekund. Bara kolla pulsklockan, vågen eller energitabellen på kexpaketet. Vem behöver sinnen ock eget förnuft?

Siffror = fakta?
Sanning ock hälsa i vår värld mäts med siffror. Fasta tal. Gränsvärden. Ock när det aktuella värdet inte är mätbart, så gissar vi: ”hur stark är smärtan på en skala mellan 1 ock 10?” Smärta går inte att mäta, särskilt inte som smärta kan ta sig så enormt olika uttryck. Det vet de flesta som legat på min behandlingsbänk. Det kan vara stickande, brännande, smärtande, ömmande. Det kan vara sköntont eller skitont. Men att mäta vilket går inte.

Din kaloriförbrukning är inte heller mätbar, åtminstone inte med en klocka. Den chansar friskt utifrån snittvärden uträknade på testpersoner som inte behöver ha något alls gemensamt med dig. Klockan träffar rätt lika ofta som en börsanalytiker med otur.

Prata aldrig vikt med dina barn
Jag läste den rubriken i en debattartikel. Prata aldrig vikt med dina barn. Varför skulle man överhuvudtaget prata vikt med med någon alls, ock inte hälsa? Visst, övervikt (hemska ord) är ett folkhälsoproblem. Men om vi lyfter på statistiktäcket kommer vi att se att övervikten är symtom, inte orsak. Den ökade (ock för all del även den minskade) kroppsvolymen kan ha olika orsaker. Den kan bli till olika sorters problem, men problemen följer inte statistiska snittvärden.

Ändå fortsätter vi kolla BMI ock viktkurvor. Ingen mår bättre av det. Ingen mår bättre av att bli jämförd med idealvärdena, oavsett om det är i modetidningen eller på läkarmottagningen.

Så vad vill vi att de där siffrorna ska säga oss? Att vi är normala? Att vi duger? Att vi inte duger? Att vi ska få dåligt samvete för att det vi åt innehöll för mycket eller för lite av något? Om vi presterat tillräckligt duktigt eller inte. Att vi måste bli starkare, smalare, snyggare…? Fitness- ock träningsindustrin har stor skuld i det här, men sjukvården hjälper till.

Syftet avgör
Den som tränar för att, ur ett strikt hälsoperspektiv, må bra behöver inga siffror eller tabeller, inga ”reps eller set”. Den som tränar för att må bra behöver inget kaloriförbrukningsvärde som ändå inte stämmer. Väldigt mycket träning idag bygger på kvantitet snarare än kvalitet. Vi räknar antal, vi räknar kilo, vi räknar distanser. Mer är bättre? Nja, att bli bättre på något behöver inte betyda snabbare eller mer. Det kan betyda just bättre.  Visst, några är fokuserade ock noga ock putsar på teknik ock förfining. Men det vet inte pulsklockan, den räknar samma om du klumpigt slösar energi med tunga steg eller om du trippar lätt ock effektivt.

Den som tränar bara för att må bra, den gör det som är roligast, springer där det är vackrast, kör på så länge det känns bra, tar i lagom mycket ock äter nyttig, god mat ock inte bara nutretionsvärden, vitaminer, minerer ock muskelbyggande proteiner. Den som tränar bara för att må bra övar upp rörlighet ock naturliga rörelsemönster (Dit räknas knappast sittande maskinövningar eller bicepscurl). Den som tränar bara för att må bra, gör det med ett leende, ock skippar det dåliga samvetet över ett missat pass.

För den som har andra mål än att bara må bra, som att skaffa magrutor, umgås med gymkompsar, vinna SM-guld, spräcka skjortor eller brotta ner storasyrran gäller såklart helt andra regler.

/

fotarbete friskvård trygghet zonterapi

Vad är det vi försöker bevisa?

livräddning-illustration-maja-larsson

”Du väljer ju livet först. Prestationerna får komma sedan”, sa hon ock höll honom om kinderna som tårarna rann ned för, ett lätt grepp om käkarna, sådär som man håller när man livräddar någon från att drunkna, fast framifrån. Han tittade på henne ock försökte förstå. Gamla minnen flimrade förbi i hans inre, bilder om att duga, att vinna, att om inte vara bäst så åtminstone passa in. Att VARA någon.

livräddning-illustration-maja-larssonHan var slutkörd. Ock full av den tomma känslan av otillräcklighet, att inte göra nog. Lite skamsen även över det där projektet som aldrig riktigt verkar komma igång på riktigt. DET projektet som ska visa att han minsann åstadkommit nåt.

”Du hjälper människor att må bra, att leva”, fortsatte hon. ”Du får fina brev från folk som är tacksamma, ock du tar hand om små ock stora ungar som kommer till dig för att tanka ork ock energi. Du ger trygghet. Ock kärlek. Ser du inte det?

Han funderade ock fortsatte försöka förstå. ”Men det är väl klart man gör. Hjälper till. Det är ju, det där är ju vardag.”

”Nej, det är inte klart!”
Hon höjde rösten lite, vänligt men bestämt, som det heter. ”Titta dig omkring. Det är jättemånga som inte har tid. Som inte hinner se. Som har så mycket på jobbet, som ska hinna med måsten ock deadlines. Som väljer det där viktiga jobbprojektet först. Som presterar innan de lever.”

Allt lät klokt ock bra.
Men tiden rinner iväg ju, tänkte han. Åren går ock helt plötsligt står man där med drömmar ock mål som aldrig blev uppfyllda. Uppnådda. För att man lullar omkring en massa år till ingen nytta.

”Till ingen nytta?” Nu var rösten hennes mer bestämd än vänlig. ”Du kunde sagt att, tyvärr, jag hinner inte för jag har ett projekt som ska bli klart. Men du väljer att finnas där för dem, för oss, som behöver det. Är det till ingen nytta?”

Han vände bort blicken. ”Men, jag blir ju aldrig klar.”

”Jo, det blir du. Men det får ta tid. Du behöver börja se ditt projekt för vad det är: något bra som andra kan ha nytta av, inte som en bedrift att visa upp.”

Det var just det. Att se just den lilla skillnaden.

  1. Vad är det vi försöker bevisa?
  2. För vem?
  3. Vad kommer det göra för skillnad?

 

Texten publicerades som kåseri i Smålandsposten lördagsbilaga den 30 januari ock handlar egentligen om en av alla dessa varianter av stress som drabbar de flesta av oss till ock från. Somliga mer till ock andra mer från.

/

ansiktszonterapi fötter friskvård hälsa zonterapi

Klart ungen ska ha zonterapi!

barn-zonterapi-illustration-maja-larsson

När utmattningssyndrom snart är lika vanligt på högstadiet som astma borde vi kanske haja till. Zonterapi är inte lösningen på stressen bland barn, orsaken ligger annorstädes. Men när det nu ser ut som det gör, kan zonterapi både förebygga ock hjälpa.

barn-zonterapi-illustration-maja-larssonDet är lite tråkigt egentligen, tråkigt men mänskligt, men de flesta av oss är ganska dåliga på att ta hand om oss i förväg.  Genomsnittsklienten här är tillräckligt vuxen för att ha skaffat sig diverse krämpor, skavanker, eller stressymtom. Ofta hänger de ihop; stress som ger magproblem eller huvudvärk som skapar spänningar som ger muskelvärk. Lite dåliga matvanor för att hinna mer gör också sitt till för humöret, koncentrations- eller sömnsvårigheterna.

Kruxet är bara att just den beskrivningen numera passar in på många barn. Astma, allergi, koncentrationssvårigheter ock utbrändhet går nedåt i åldrarna. Det borde inte vara så. Men det är så. Det beror på omständigheter. Olika omständigheter. Somliga är lätta att påverka, andra svårare. Men vi kan välja mellan att göra det vi kan, eller blunda ock hoppas det löser sig av sig själv.

Tänka efter före
I takt med det här- ock därstädes sjunkande välbefinnandet ökar också förskrivningen av olika symtomlindrande preparat. Medicin som ibland ger nödvändig lindring, men som sällan påverkar hälsotillståndet i grunden. Astma- ock allergimedicin t ex ger dig luft för stunden. Men det förändrar inte tillståndet i kroppen. Men det verkar zonterapi göra. Alla, mig veterligen utan undantag, som jag behandlat för allergiska besvär, har känt av lindring. De allra flesta har helt kunnat slippa kortison ock andra biverkande läkemedel. (Nej, jag råder ingen att undvika medicin. Men jag råder alla att ha ögonen öppna för lindrigare alternativ med färre biverkningar.)

Men det var det där med att tänka efter före. Det är inte alltid så lätt att förebygga när man inte vet vad som ska förebyggas. Eller hur. För de allra flesta krämpor kommer smygande. Beroende på genetik, matvanor, stress ock en massa annat som dessutom drabbar oss olika ock individuellt. Det som blir migrän hos mig kan bli magsår hos dig. Ock hur vet man om behandlingen hjälper om inte symtomen brutit ut än? En av mina återkommande patienter, som för övrigt mår riktigt bra, kommer, som hon säger, till mig för att spara pengar. ”Detta är billigare än att vara sjukskriven”, säger hon.

Zonterapi inför skolstarten
Min filosofiske 12-årige bonusson fick en behandling inför skolstarten i present av sin mamma, för att boosta, kicka igång. Han, som älskar att gå barfota, skrev ett intressant blogginlägg om fötter o zonterapi: ”…It is a very interesting feeling. Even though the body accumulates pain in certain places, you also feel a connection to you feet that at least I haven’t felt before. Sure, it was pain, but it was a very releasing pain, as if it was an answer that was precise and sharp…”
(Läs hela texten här. Han är läsvärd, den lille konstnären.)

Det kanske känns avlägset, men framtidens välbefinnande ock sjukfrånvaro börjar vi bygga i barnaåren. Stress, prestationsångest ock växlande näringsstatus påverkar negativt både på kort ock på lång sikt. Mot det hjälper tyvärr varken knattefotboll eller höga betyg.

 

Ps. Enligt svensk lag får jag inte behandla barn under åtta år. Men från ock med nu erbjuder jag kortare barnbehandlingar för barn mellan nio ock femton år.  Frågan om vad vi ska göra med de mindre barnen har jag överlämnat till Socialstyrelsen. Jag återkommer i ärendet när de utrett färdigt.

/

friskvård hälsa välbefinnande zonterapi

Mark Spitz mustasch

1972 vann simmaren Mark Spitz sju guldmedaljer vid OS i München. På en klassisk bild står han i sina stars and stripes-mönstrade badbyxor, med medaljerna om halsen ock ett stort leende under den svartmuskiga mustaschen. 

Mustasch-maja-larsson-illustrator

Mustasch? Simmare har inte mustasch. Elitsimmare tränar massor ock rakar kroppen för att kapa 100-delar av sekunder. Men Mark behöll sin välväxta pröjsare. På frågan varför svarade han ”Jag tränar sex timmar om dagen, sju dagar i veckan. Varje gång jag ser mig i spegeln, påminner mustaschen mig om att det finns ett liv utanför simningen.”

Jag tänker på det där ibland, som nu när jag jag sitter ock suger på min tobakspipa – min egen Mark Spitz mustasch. Det händer inte så ofta, kanske nån gång i månaden. Jag lever för hälsa ock välmående. Det är mitt arbete att hjälpa människor att må bra, eller bättre. Jag tipsar, uppmuntrar ock förmanar att tänka på det ena ock släppa det andra.

Fartblind?
Men det slår mig ibland hur vanligt det är att just det egna kallet blir så viktigt så man offrar allt, eller åtminstone sig själv, för att utföra sin självpåtagna uppgift: hetsätande friskvårdskonsulter, utbrända stressföreläsare ock psykologer som går på psykofarmaka för att klara av vardagen. Jag har träffat dem alla.

Ock vi har dem lite till mans, vid sidan om jobbkrav ock prestationsnojor, alla dessa självpåtvingade måsten för att bli bättre människor. Vi ska ha ”kvalitetstid” med barnen, vi ger nyårslöften vi inte håller ock vi stressar till yogan för att kunna varva ner. Hallå! vill jag skrika men nöjer med ett bloss på min onyttiga pipa.

Visst kan ett sånt här resonemang bli en ursäkt för att slarva ock ”unna sig” det osunda. Men vi har våra olika områden, våra olika utmaningar i livet. Vi behöver alla skärpa till oss på vissa områden. Men många av oss måste likaväl öva på att släppa taget ibland. Att skita i vilket. Att ta hand om sig själv är att göra både ock. Att hitta balansen.

Hur lika viktigt som vad
Men balansen innebär inte lika mycket av varje. Det innebär inte att man kan unna sig en bakelse för varje morot eller träningspass. Det innebär att man kliver ur sina mönster, att man ser över sina vanor. Eftermiddagsfika plus fredagsmys plus lördagsgodis är inte ”nån gång ibland”. Det är dåliga vanor. Men poängen här är att även bra ambitioner kan bli dåliga vanor. Att motionera är bra, men får du dåligt samvete om du råkar missa ett pass bör du kanske se över ditt fokus. Att äta nyttigt är viktigt, men att stressa i sig en råkostsallad är inte nyttigare än att njuta av en hamburgare. ”Hur” kan vara lika viktigt som ”vad”. Ock lust är bättre än krav.

Jag utvecklar hela tiden mina yrkesmässiga tekniker ock kunskaper, testar, läser ock utvecklar. Jag äter nyttigt hela veckan, samlar kraft på olika sätt för att orka ge till dem som vill ha min hjälp. Det är en skyldighet i yrket, tycker jag. Att må så bra jag kan. Men i allt mitt ambitiösa sundhetstänk, påminner den där pipan mig om att det finns andra sätt att leva. Att det finns andra perspektiv.

Det är bra att brinna för saker. För sitt jobb, sin hälsa eller sin trädgård. Men det mesta är inte så viktigt som vi tror. Då kan det vara bra att ha en Mark Spitz mustasch.

/

fötter friskvård hälsa kroppen träning

”Jaha. Då gör du inte om det igen.”

Hålfot-pa-sandberg-zonterapeut

Förändring känns. Det är liksom själva grejen med förändring. Ibland gör det ont. Vilket inte är detsamma som att det är fel.

Jag tog en löprunda. I skogen. Barfota. Det var fantastiskt. Att känna varje millimeter av mina fötter, varje led ock varje muskel mot mark, följsamt genom gräs ock lera, över stigar av jord ock sågspån. Att känna hur fotens nerver, muskler, senor ock leder reagerade ock kände, formade, justerade ock anpassade varje steg efter underlaget, precis som fötter ska göra.

Jag har ju börjat springa ock gå med platta typ barfotaskor (vivobarefoot). Det är spännande ock utvecklande. Men det kan såklart inte vara samma sak som att springa barfota på riktigt. Jag var tvungen att prova.

Det började bra. Som sagt. Känslan av att känna efter, känna varje steg i varje del av foten var fantastiskt. Till skillnad från att bara springa, som man gör i vanliga skor som i sin åtsittande formpassning tar bort alla nyanser i stegen. All känsla.

Hålfot-pa-sandberg-zonterapeut

Hål i hålfoten

Så här efteråt får jag höra, att det var väl inte så smart eller? Lätt att säga efteråt, när skadan var skedd. När den där roten som stack upp, ock som jag inte såg i farten, gick igenom fotsulan ock gav plantar fascian en rejäl kyss. När jag fått hålet nogsamt rengjort ock igensytt ock jag linkar runt på mina kryckor, då är det lätt att vara efterklok. För den som aldrig kommit på tanken att prova är det lätt att säga att det inte var så smart.

”Jaja. Men då gör du inte om det igen.”

Den har jag fått höra några gånger.

Men vad är det som var så korkat egentligen? Våra fötter är skapta för att springa direkt på marken (Se När krokigt blir rakt ock Ta av dig skorna i sommar). Det korkade är att vi förstör kroppens förmågor, inte att vi försöker använda dem. För skor har en destruktiv effekt på kroppens hållning ock rörelseförmåga. Men när de ger oss problem gör vi som vi ofta gör: vi gör mer av det som inte funkar. När skorna ger oss besvär bygger vi på dem ännu mer, med mer dämpning, mer stabilitet ock fler ilägg.

Så jag ville prova. Lära mig gå på nytt. Gå ock springa. På sätt som inte sliter på knän ock rygg. För fastän så många löpare ock motionärer i ”vanliga” skor förr eller senare råkar ut för sträckningar, stukningar, värk i benhinnor, slitna leder, värkande fötter ock ömma ryggslut, så ifrågasätts inte den tekniken. Ingen säger att det inte var så smart. Bara att det var otur.

Jag provade. Ock gillade det. Ock blev ivrig. För ivrig. Ville för mycket för fort. För. En fot som gått i skor i 45 år behöver vänjas. Vänjas av. Vänjas om. Att bygga upp reflexer, rörlighet ock styrka tar tid. Jag hade inte det tålamodet. Ock DET var inte så smart. Men att prova nytt, förändra, utveckla går inte alltid på räls. Själva poängen med utveckling är ju att göra saker som man aldrig gjort. Att prova nya vägar.

Ibland gör det ont. Ibland blir det inte rätt på första försöket. Ock förresten. Mycket av det vi gör i vardagen vet vi är skadligt, dumt ock rent av farligt. Att äta socker ock dålig mat, stressa ock sitta för mycket framför datorn, till exempel. Vi gör det ändå. Fast vi vet. Vad var det som inte var smart, sa ni?

Så jo. Jag kommer att göra om det. Jag kommer att lära av misstaget. Jag kommer att ha tålamod ock träna upp mina fötter först. Men jag kommer att göra om det.

Jag längtar redan.

/

fötter friskvård hälsa kroppen zonterapi

Ta av dig skorna i sommar.

Fötter-pa-sandberg

Alla som nån gång gipsat en arm eller ett ben, vet hur det ser ut när man tar av gipset. Redan efter några veckor i stillhet har musklerna förtvinat. Huden är blek ock rynkig, i brist på luft ock sol. Skillnaden mot den andra armen, eller de andra benet, som fortfarande är normalstort, är ofta markant. Det är precis vad som händer med våra fötter när vi stoppar in dem i skor hela dagarna.

Fötter-pa-sandbergSommar. Äntligen. Den tid på året då vi nordbor faktiskt kan gå barfota. Men det gör vi sällan. Somliga ser fortfarande något skamligt i bara fötter. Andra tror att vi måste hjälpa fötterna med dämpningar, förstärkningar, upphöjningar för att kunna stå ock gå ordentligt. Men de flesta snörar på sig dojorna av gammal vana. Ock för att vara fina.

Vi var inne på ämnet redan i förra blogginlägget: När krokigt blir rakt, men det tål att tas upp igen. Särskilt nu. I barfortatider. För fötterna är viktiga. Dom är vår kontakt med underlaget, våra stötdämpare ock sensorer.

Eller rättare sagt. Dom borde vara. Om vi inte stängde in dom i skor.

Det är som om vi skulle gå med skyddshandskar på oss hela dagarna. Eller ha öronproppar i öronen; dom stänger ute skrammel ock dån men hindrar oss från att uppfatta nyanser ock finstämda ljud. Så varför alltid skor? Ja bortsett från det grundläggande syftet att värma fötterna så hittar vi på alla möjliga orsaker. Här är några av dem.

Fötter är äckliga
Intressant synpunkt, tycker jag. Vi rör utan vidare vår fingrar över sedlar, dörrhandtag, mobiltelefoner ock bakteriestinna tangentbord. Vi kliar oss på näsan ock slickar oss om fingrarna ock hälsar artigt på varann med en handskakning. Allvarligt talat, händer är mycket äckligare än fötter.

Det gör ont att gå barfota
Ja, om man inte är van så kan det ju göra det. Ungefär som att få träningsvärk när man är otränad.

Jag måste ha dämpning ock ilägg
Nja, det måste du antagligen inte. Men när foten försvagats ock dess funktioner tagits över av skor kan vi välja mellan att avlasta foten ännu mer, eller att stärka den ock hjälpa den att återfå sin roll som bärande kroppsdel.

Det är snyggt
Huruvida klackar, skor som klämmer ihop tårna ock hårda sulor är estetiskt tilltalande må vara en smaksak. Personligen tycker jag att människor blir vackrare när dom kan röra sig naturligt. Det är inte många som klarar det i högklackat.

Man kan ju inte gå barfota i stan
Jo, det kan man. Visserligen är stan skitigare än naturen, det kan jag hålla med om. Men man kan. Åtminstone lite då ock då. Särskilt när det är sommar.

Man måste ha skor när man springer
Som sagt, alla fotens ben, leder, muskler ock senor har en fantastisk förmåga att göra allt det där som vi har löparskor till. Men det är klart, med livslång vana att låta skorna göra jobbet, tarvar det lite träning för att vänja om. Fördelarna med det får jag nog anledning att återkomma till.

När vi varit gipsade får vi rehabiliterande övningar att göra för att återfå styrka ock rörlighet. Så borde vi göra med fötterna också. Fotgymnastik, styrketräning, rörelseövningar, zonterapi. Det är återuppbyggande aktiviteter som de flesta skulle må bättre av.

Men att att ta av sig skorna ock känna hur fötterna känns mot underlaget är en bra början.

Ha en skön barfotasommar!

friskvård hälsa kroppen välbefinnande zonterapi

Att känna efter

att-känna-efter-illustration-maja-larsson

Kommer du ihåg hur det känns? Att känna efter. Lyssna på kroppen. Det är inte alltid enkelt nämligen. Inte nog med att vi lär oss ignorera kroppens signaler. Vi lurar den dessutom att vilja ha fel saker. Det är inte lätt att vara människa.

att-känna-efter-illustration-maja-larssonVi landar plötsligt, efter nio månader av trång värme ock trygghet. Under nio månader har vi lärt oss uppfatta känslor – hunger, trötthet, rädsla – men vi har ingen aning om vad vi ska göra med dem. Så när vi kommer ut testar vi oss fram, reagerar på instinkt ock med nån slags medfödd intuition ock känsla för kroppens behov. Vi skrattar, gråter, skriker, somnar. Instinktivt. Men det varar inte så länge.

För ganska omedelbart distraheras vi för att flytta fokus inifrån ock ut. Hängande mobiler, saker som låter, gosedjur tar uppmärksamheten från det vi känner, allt för att vi ska sluta gråta eller skrika. För att vi ska vara glada, allt ska vara bra. Inte gråta. Såja, här har du nappen. Såja, såja…

Vi lär oss gå, prata ock förstå. För att ganska snart förväntas sitta tysta ock stilla i skolan. Lyssna på lärarn. Interagera. Läs ock lär. Ock äta upp maten. Känna efter? Nja.

Var nu en duktig flicka! Så duktig du är som fick så bra betyg. Men ska du verkligen ha de där hemska byxorna? Vad ska du bli när du blir stor? Såja, gråt inte. Titta på de andra barnen, inte gnäller dom inte?

Så vi kämpar på. Försöker duga. Passa in. Prestera. För att passa in. Ock duga. Som en vuxen. Som inte stör eller gråter. Som inte visar ilska. Anpassningen till ett liv i grupp ger självkontroll.

Kontroll.

I jakten på kontroll tappar vi en del av det vi föddes med. Självkännedom. Intuition. Tillit. Anpassningsförmåga. Flexibilitet. Lyhördhet. I jakten på kontroll tappar vi ironiskt nog just det: kontrollen. När vi försöker styra den yttre världen tappar vi bort den inre. Oss själva. Det kostar på. Ock plötsligt är vi beroende av andra att tala om hur vi mår. Smärta är inte längre ett tecken på att något är fel, bara en signal för ännu en värktablett. Problem med magen eller sömnen tillhör det normala, det har ju alla. Stress, som var kroppens sätt att signalera för fara ock hålla oss vid liv, har blivit ett ständigt blinkande varningssystem för brist på bekräftelse, rädsla att inte vara som andra ock oro för att pengarna inte ska räcka till det från början alldeles för dyra huset.

Så vi ignorerar våra riktiga känslor. Ock tröstar oss med socker, alkohol, fredagsunderhållning på TV, porrsurfning, mer socker, tobak, nya skor ock dålig mat. Because I’m worth it. Ock vi vänjer oss vid det. Ock vill ha mer. Vi söker kickarna ock bekräftelsen, när vad kroppen önskar ock behöver är något annat. Vi ser A-lagarna på parkbänken, utan att se att vi är lika beroende som dem. Vi kan inte längre lita på vad vi känner.

Somliga kommer till insikt ock börjar förändra. Tyvärr gör insikten ofta ont. För de flesta av oss väljer den inte frivilligt. Vi kraschar in i den (eftersom vi inte ser den. Vi lever ju ”normalt”.). Med 30-årskriser, skilsmässor, magsår, 40-årskriser eller utbrändheter. För att vi inte kände efter från början.

Men det går att ändra. Det går att rätta till ock lära på nytt. Ock må bra. För det är faktiskt det som är meningen. Att vi ska må bra. På riktigt. Inte bara att det ska se ut ock verka som att vi gör det.

/

alternativmedicin friskvård hälsa zonterapi

Fåglarna hittar ändå

nyckel-till-sanning-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larsson

Jag brukar inte ge mig in i diskussionerna om för eller emot, om pro et contra skolmedicin – alternativmedicin. Framförallt eftersom de ofta förs i form av skyttegravskrig mellan de mest rabiata fundamentalisterna på ömse sidor om anständigheten. För det mesta skakar jag av mig irritationen över påhopp ock ilskna pamfletter ock fortsätter med det jag kan, nämligen att behandla ock hjälpa människor. Men ibland behövs det lite rättning i ledet ock hyfs i debatten.

nyckel-till-sanning-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonSom nu, när några skolmedicinens försvarare från förbundet Vetenskap och Folkbildning återigen går till fullfrontsangrepp mot allt som ryms inom alternativmedicin (Så besynnerliga benämningar egentligen: skolmedicin ock alternativmedicin.) under rubriken ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård”. Orsaken är, enligt artikelförfattarna, att ”dessa behandlingar saknar bevisad effekt”…ock…”kan få katastrofala följder”… ”Staten måste sluta legitimera myter, magiskt tänkande och okunskap”, säger dessa rättrogna.

Problemen med deras resonemang är flera.
Även om vi bortser från frånvaron av respekt för människors olika värderingar ock erfarenheter, eller det hånfulla debattklimatet, även om vi bortser från de rent spekulativa påhoppen, så innebär VoF:s resonemang att det skvätter över i deras egen matskål när de pissar i andras.

Till vilken nytta, undrar jag suckande. Att ena stunden förlöjliga ock förminska allt ock alla som inte går under vetenskapens kliniska fana, för att i nästa andetag svartmåla oss som hjälper människor med andra medel som en hotande fara som måste stoppas ock förbjudas? Det får trovärdigheten att krackelera. Det vi gör funkar inte men är jättefarligt? Många av de så kallade alternativa behandlingsformerna är gamla, rent av uråldriga. Hade de ställt till med allt det elände som VoF vill få det till, borde det väl märkts vid det här laget, tänker jag.

farlig medicin-drugs-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larsson3000 patienter dör av felbehandling
Tänk om VOFarna kunde lägga lika mycket krut på att lobba mot att över 3000 patienter årligen dör på sjukhus av felmedicinering ock felbehandling. Detta enligt vetenskapligt belagd statistik. I princip all medicin ger biverkningar. Hanteras de inte varsamt kan det gå illa. Med bristande medicinsk kunskap, olyckliga prioriteringar av resurser ock slentrianutskrivningar så gör det också det. Går illa, alltså. Ungefär åtta gånger om dagen. Bara i Sverige. Jag försöker hitta någon som dött av zonterapi. Jag hittar ingen. Ingen alls, faktiskt. Nånsin.

Statistiken visar alltså på skador från vetenskapligt bevisad, skattestödd vård ock dito läkemedel. Eller? Inte alltid, faktiskt. All vetenskapligt sanktionerad vård är inte vetenskapligt bevisad, ock riktlinjerna för vetenskapligt stöd varierar mellan olika delar av vården. Detta löser man med luddiga begrepp som ”evidensbaserad” ock ”beprövad erfarenhet”, begrepp som inte är definierade varken i lagtext eller riktlinjer. Så kan man slingra sig förbi bevisbördan. Om det handlar om vetenskapligt stödd verksamhet, vill säga. Inte annars.

orm-i-medicinburken-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonBöter som marknadsföringskostnad
Eller tänk om VoFarna kunde lägga lika mycket krut på att många läkemedlesföretag bryter mot det egna regelverket för hur läkemedel får marknadsföras, bara för att öka den egna profiten. Varför gör läkemedelsjättarna det? Varför ljuger de? Varför gör de reklam för preparat som de inte får göra reklam för? Därför att det lönar sig. Böterna de får betala är försumbara marknadsföringskostnader i sammanhanget. Strategiskt är det. Men inte särskilt moraliskt. Ock som sagt potentiellt farligt. Men! Det är alternativmedicinarna som eventuellt kan komma att vara de stora bovarna, spekulerar VoF.

Som vanligt är det fundamentalism som ställer till det. Fundamentalism ock prestige (Ock pengarna såklart, som framgick alldeles nyss.). I vårt sökande efter enkla svar polariserar vi lätt resonemangen till rätt eller fel. Svart eller vitt. Det må kännas tryggt att anse sig veta. Men alla som på olika sätt arbetar i människors tjänst, bör ha ett ödmjukt förhållningssätt till det man gör ock tror på. Oavsett om man är politiker, forskare eller zonterapeut.

Tro ock vetande
Ordet vetenskap är förvillande. Det vill få oss att tro att det handlar om vetande. Det gör det inte. Vetenskap är rådande slutsatser, fattade enligt begränsade kriterier, utifrån nu tillgänglig kunskap. Ibland bygger vetenskap på gissningar ock teorier. Ta kolesterolskräcken, till exempel, som rådde i 40 år ock som visade sig vara helt tokig. Ibland bygger den på faktisk forskning som är styrd av enskilda intressen. Forskning kostar pengar nämligen, ock mycket blir aldrig forskat kring om det inte finns någon som vill betala. Det betyder inte att all finansiering är dålig. Bara att såväl forskningsområden som resultat ibland är styrda. Ibland handlar vetenskap om prestigekampen mellan olika forskningsläger med olika teser. Den tes som får flest anhängare vinner. Tills vidare. Ungefär som i Idol på TV, faktiskt.

Vetenskap är tro. Sedd som den nyfikna verksamhet som den är menad att vara, som upptäcker saker ock skaffar oss kunskap, är den fantastisk. Men precis som med all annan religion blir det farligt när man gör den egna tron oantastlig, när man ser oliktänkande som kättare ock oreflekterat anser sig ha nyckeln till alla sanningar ock alla svar. När sanningen – bevisligen – är att det finns så ofantligt mycket vi inte vet. Vi vet till exempel faktiskt inte särskilt mycket om på vilka sätt näringsämnen ock mineraler påverkar kroppen, det är därför det finns så många olika teorier ock dieter. Vi vet faktiskt inte särskilt mycket om hur vårt hormonsystems olika delar samverkar, vi har bara skrapat på ytan. På samma sätt som vi inte vet säkert hur jordens inre ser ut eller hur flyttfåglarna hittar hit från Afrika. Att vi inte vet säkert, eller kan bevisa det, betyder inte att det inte fungerar. Fåglarna hittar ändå.

Allt kan vara fel
Vi bör vara ödmjuka inför det vi inte vet. Vi måste kunna erkänna att det finns andra sätt än just det vi själva har att erbjuda. Vi ska lita på vår kunskap men acceptera att allt, precis allt vi trfötter-mot-himlen-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonor oss veta kan visa sig vara fel. Som zonterapeut gör en vad en kan, varken mer eller mindre. Ock för det mesta får det effekt. Ibland med stora förändringar, ibland som små steg på vägen. Jag tror inte för ett ögonblick att mina behandlingar i alla lägen är bäst för alla. Men det är bevisligen inte vetenskapligt evidensbaserade ock erfarenhetsbeprövade behandlingar heller.

Visst blir jag nyfiken. När människor kommer till mig med krämpor ock går hem utan. Exakt vad är det som händer där mellan foten ock krämpan? Visst blir jag nyfiken på exakt vad det beror på när någon som inte blivit hjälpt av sjukvården mår bättre efter några besök hos mig. Är det bara placebo? Ock i så fall; vad är det som gör min placebo bättre än läkarens? Visst blir jag nyfiken. Men mest blir jag glad. Ock tacksam. Ock väldigt väldigt ödmjuk. Det är stort att få vara med när människors liv förändras till det bättre. För mig är det bevis så det räcker.

Ock hittills har fortfarande ingen lyckats bevisa exakt hur paracetamol fungerar heller. Så det kan väl gå jämt ut.

/

friskvård träning välbefinnande zonterapi

Visst, yoga är bra men…

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larsson

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larssonLåt oss klargöra det på en gång. Den här texten handlar egentligen inte om yoga. Den handlar om att ta hand om sig. Den handlar om att lyssna. På sin kropp ock sin själ. Då kan yoga vara ett sätt. Kan vara. För vissa.

Yoga är ett samlingsnamn för olika tekniker till fysisk ock andlig rening, med balanserande ställningar ock andningsövningar. Ursprungligen är yoga lika mycket religion, filosofi ock psykologi som fysisk träning, men på många håll har det reducerats till en träningsform bland andra. Häri ligger en del av problemet. Att beskriva yoga är svårt, mitt kortfattade försök här ovan skrapar bara på ytan av ytan, ock för att ge djupare förståelse finns många som är bättre skickade än jag. Men som sagt, det här handlar egentligen inte om yoga.

Som alltid när något blir populärt ock trendigt så blir det liksom det enda rätta, vilket blir väldigt motsägelsefullt eftersom nya varianter, sorter ock kombinationer av yoga växer fram, somliga mindre yogiga än andra. Men yoga får det kallas lika väl. Så det är inte helt enkelt att hitta ”the real thing”. Men hur var det nu, detta skulle ju inte handla om yoga. Egentligen.

Nä, just det.

För grejen är den här. Att vad som är bra träning. Vad vi behöver. Hur vi ska göra för att ta hand om oss själva. Varierar. Är individuellt.

Därför att.

Yoga handlar om kroppskontroll. Balans i kropp ock själ. Harmoni ock närvaro. Härvaro. Eller mindfullness, som dom säger. Det är precis vad många behöver. Men andra behöver tvärtom släppa kontrollen. Lära sig ramla. Släppa tag. När några behöver väga sin andning i en statisk position behöver andra fladdra hejdlöst i improviserad dans. Några borde kanske hålla sig till husmorsgymnastik. Andra till löpning, work out eller meditation. Allt det där som en gång varit det enda rätta.

Eller varför inte vandra i fjällen, cykla Vättern runt eller simma Vansbrosimmet fram ock tillbaka, eller powerwalka (detsamma som promenera lite för raskt). Några underskattade aktiviteter är att ta trappan, cykla till jobbet ock, kanske den bästa ock nyttigaste av dem alla, klättra i träd ock bygga kojor i skogen med barnen.

En annan sak. Många kroppar har fel ock brister. (Somliga gör det enkelt för sig ock kallar det ålderskrämpor, men det onda har ofta andra orsaker. För det mesta går det att göra något åt. Jag återkommer till det i senare blogposter.) Stela leder till exempel ordineras stretching, detta märkliga påfund. Att böja ut, eller statiskt hålla kroppen i en ställning den på grund av felställning i höften inte riktigt klarar, gör bara skadan värre. Ock tro mig, felställda höfter med all herrans olika efterverkningar är det gott om (jag återkommer till det, som sagt.). Du ska inte vara säker på att instruktören eller PT:n tänker på det.

Så.

Vi behöver olika. Vi behöver lära oss att lyssna på vår kropp, på vad den behöver ock vill. Vad vi inte behöver är att stressa för att hinna i tid till den avstressande yogan. Eller Snabbyoga (Jo, det finns på riktigt. Visst är det galet?) Eller metalyoga eller yoga med tyngder (för att man inte hinner med både gymet ock yogan.) Ock framförallt behöver vi ingen som talar om det enda rätta för alla för oss.

Så känn efter. Ock ta en funderare. En helt onyttig ock ineffektiv funderare, med en kopp kaffe ock en stickning, på vad som skulle passa dig. Ta god tid på dig. DET. Är vad många av oss behöver mest.

Att ta god tid på oss.

Ock känna efter.

/

friskvård kroppen reiki välbefinnande välmåeende zonterapi

Hur bra vill du må?

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson

Svaret kan te sig självklart. Men det är faktiskt inte så enkelt som det verkar. Alla vill inte må bra. Andra vill men törs inte. Somliga vet helt enkelt inte om att man kan må bättre, medan vissa inte anser sig ha tid. Men ingen annan kan i slutändan bestämma hur bra du ska må. Det kan bara du.

Visst vill vi må bra. Men vi är vanemänniskor som anpassar oss efter vad vi tror förväntas av oss. Ett klassiskt exempel är kvinnor som lever i våldsamma relationer. Det är inte ovanligt att dessa kvinnor går från den ena våldsamma mannen efter den andra. För att de vill? Knappast. Det råkar bara var den formen av relation som de är bekanta med, ock det bekanta ger en undermedveten trygghet. Det okända är läskigt.

Samma fenomen finns medicinskt. Den som levt länge med krycka, värktabletter eller astma-medicin, kan få svårt att förhålla sig till ett liv utan. Det blir som ett beroende. Eller som en nalle man inte vill vara utan.

Jag ska bara…

Men det är inte hela förklaringen. Samhället vi skapat är hektiskt. Vi ska prestera ock anpassa oss för att duga. Karriär, hus, utlandsresor ock fredagsmys ska byggas ock upprätthållas. Ock för att lyckas jobbar vi mer. Vi identifierar oss med vårt yrke ock anstränger oss för att kunna känna att det vi gör är värdefullt. Ambition är inte av ondo, men risken finns att vi glömmer bort oss själva. Vi ”har inte tid att bli sjuka just nu”. När, egentligen, har vi tid med det?

För vi behöver den tiden. Egentiden. Egenvården. För att meditera, meta, vandra i skogen, leka ock läsa böcker. Allt det där som inte bara amorterar lånet på huset. Annars bränner vi ut oss utan att fylla på.

Because I’m worth it...

Så vi tröstar oss med små belöningar ock hittar på anledningar till varför vi ska få dem. Ett glas vin, en bakelse, lösgodis i storpack. Belöningar tenderar att vara synonyma med onyttigt. Var ock en för sig är de små belöningarna inte så farliga. Men tillsammans. Många bäckar små. Ock vi blir faktiskt vad vi äter. Väldigt få sjukdomar drabbar oss för att vi har otur. Stress, mat, livsmiljö med mera påverkar vår hälsa. Mer än 70 procent av all cancer orsakas av vårt sätt att leva ock vår miljö. Det finns ganska mycket vi kan göra här för att må bättre, eller för att inte bli sjuka.

Om vi nu tycker att vi är värda det.

Att bryta mönster

Det svåra är att förändra gamla vanor. Det kan behövas hjälp. Stelheten, viktökningen eller ryggvärken kommer smygande, ock vi tänker att det är något som kommer med åren. Vi är ju inga ungdomar längre så lite krämpor får man räkna med, eller hur? Nej. Vi är skapta för att vara friska. Att fylla 50 är ingen anledning att flåsa i trappan eller behöva skohorn för att ta på dojorna. Ofta blir stroken, hjärtinfarkten eller diabetesdiagnosen väckarklockan som får oss att inse att vi inte är odödliga.

Men vi kan faktiskt må bättre. Att vi är friskare än vi var innan betyder inte att vi är så pigga som vi kan vara. Någon sa att ”Om du inte tror att det inte kan bli värre, så beror det bara på att du har dålig fantasi”. Det är sant. Men det är det omvända också. Så, hur bra vill du må?

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson