Browsing Tag

avslappning

Less is more stress välbefinnande zonterapi

Häcken full?

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larsson

Jag är inte bara zonterapeut, jag är ineffektivitetskonsult också. För effektivitet är ett konstigt ord. Det betyder lite olika saker beroende hur man vänder ock vrider på det. Men i slutänden hamnar vi oftast i fällan att likställa effektiv med att göra mycket. Det är tokigt.

Så våra försök att vara effektiva resulterar ofta i stress ock stigande press på att hinna mer. Ibland för att på riktigt få viktiga saker uträttade, ibland bara för att ge det intrycket; fåfängan ock vårt behov av andras uppskattning kan inte överskattas.

Från början handlade det om pengar. Vi jobbade på ackord ock kontrollerades av tidsstudiemän. Sen kom stämpeluren ock reglerade vårt arbete efter tid istället för resultat, ock tidsstudiemännen byttes efterhand ut mot effektivitetskonsulter som skulle förbättra det ekonomiska resultatet med hjälp av diagram, nycklar, metoder, personlighetstester, omorganisationer, regler ock logistiska krumbukter. Inte så konstigt då att vi förknippar stress med arbete.

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larssonMen det är inte helt sant. Att jobba mycket är sällan huvudorsaken till stress. Det är när vi försöker vränga oss för att få ihop alla delar av livet, ock prestera på alla plan, som det kör ihop sig. Vi hittar på fler lösningar för att maximera tiden, fylla scheman med allt från möten till egentid (sicket konstigt ord.) ock kvalitetstid (ännu konstigare), ock göra allt utan att försaka något. Utan att fatta att den ekvationen är omöjlig.

Tiden är full
Tänk så här: vår tid är full från början. Ingen syssla är ingenting. Vi vilar för att orka, vi söker förströelse framför tv:n, kanske för att fly från alla måsten. Vi tränar för att bli starka. Eller snygga. Vi tar ett glas vin för att kunna slappna av. Eller för at det är gott, som vi säger. Eller för att umgås. Som vi säger. Allt vi gör är inte bra, men allt leder till något. Allt fyller vår tid.

Så när vi lägger till moment kommer det till slut att rinna över. Eller gå sönder ock läcka. Som en full papperskorg under diskbänken, där vi trycker ner lite till fast påsen redan är full. Det går ett tag. Likasamma gör vi med vår tid. Vi lägger dit måsten ock krav ock sånt vi vill ock sånt vi tror förväntas av oss. Så vi köper gymkort, åker på konferens, firar mer jul när släkten växer, skyndar till yogan, skjutsar ungar, köper halvfabrikat ock robotdammsugare (för att spara tid), multitaskar, slarvar, håller oss uppdaterade, gillar olika, får dåligt samvete för att vi inte använt gymkortet… Vi lägger till, utan att fundera på vad vi ska ta bort istället.

More is less
Vi tror vi har kontroll. Ock när magen eller sömnen sviktar, när förkylningarna kommer slag i slag, när migränen eller hudutslagen kommer, när knän ock ryggar värker ock det gör ont när muskler brister, då skyller vi på otur. Fast det egentligen handlar om att vi lagt till utan att ta bort, att vi fyllt på det som redan var fullt. För att duga. Eller för att prestera. Eller för att vi aldrig blir nöjda.

Vi behöver inte fler lösningar. Vi behöver inte mer. Vi behöver mindre. Effektivitet är inte att göra fler saker. Effektivitet är att göra rätt saker. Ock ibland är den rättaste ock mest effektiva saken att göra ingenting. Ibland är ineffektivitet effektivt. Det är då vi får möjlighet att känna efter. Tänka efter. Fundera på vad som är på riktigt viktigt.

Ju långsammare du går, desto mer lägger du märke till.

/

 

Behöver du hjälp med din stress ock dina stressymtom? Skicka ett mail eller kontakta min facebook-sida så bokar vi en tid.

/

friskvård hälsa välbefinnande zonterapi

Mark Spitz mustasch

1972 vann simmaren Mark Spitz sju guldmedaljer vid OS i München. På en klassisk bild står han i sina stars and stripes-mönstrade badbyxor, med medaljerna om halsen ock ett stort leende under den svartmuskiga mustaschen. 

Mustasch-maja-larsson-illustrator

Mustasch? Simmare har inte mustasch. Elitsimmare tränar massor ock rakar kroppen för att kapa 100-delar av sekunder. Men Mark behöll sin välväxta pröjsare. På frågan varför svarade han ”Jag tränar sex timmar om dagen, sju dagar i veckan. Varje gång jag ser mig i spegeln, påminner mustaschen mig om att det finns ett liv utanför simningen.”

Jag tänker på det där ibland, som nu när jag jag sitter ock suger på min tobakspipa – min egen Mark Spitz mustasch. Det händer inte så ofta, kanske nån gång i månaden. Jag lever för hälsa ock välmående. Det är mitt arbete att hjälpa människor att må bra, eller bättre. Jag tipsar, uppmuntrar ock förmanar att tänka på det ena ock släppa det andra.

Fartblind?
Men det slår mig ibland hur vanligt det är att just det egna kallet blir så viktigt så man offrar allt, eller åtminstone sig själv, för att utföra sin självpåtagna uppgift: hetsätande friskvårdskonsulter, utbrända stressföreläsare ock psykologer som går på psykofarmaka för att klara av vardagen. Jag har träffat dem alla.

Ock vi har dem lite till mans, vid sidan om jobbkrav ock prestationsnojor, alla dessa självpåtvingade måsten för att bli bättre människor. Vi ska ha ”kvalitetstid” med barnen, vi ger nyårslöften vi inte håller ock vi stressar till yogan för att kunna varva ner. Hallå! vill jag skrika men nöjer med ett bloss på min onyttiga pipa.

Visst kan ett sånt här resonemang bli en ursäkt för att slarva ock ”unna sig” det osunda. Men vi har våra olika områden, våra olika utmaningar i livet. Vi behöver alla skärpa till oss på vissa områden. Men många av oss måste likaväl öva på att släppa taget ibland. Att skita i vilket. Att ta hand om sig själv är att göra både ock. Att hitta balansen.

Hur lika viktigt som vad
Men balansen innebär inte lika mycket av varje. Det innebär inte att man kan unna sig en bakelse för varje morot eller träningspass. Det innebär att man kliver ur sina mönster, att man ser över sina vanor. Eftermiddagsfika plus fredagsmys plus lördagsgodis är inte ”nån gång ibland”. Det är dåliga vanor. Men poängen här är att även bra ambitioner kan bli dåliga vanor. Att motionera är bra, men får du dåligt samvete om du råkar missa ett pass bör du kanske se över ditt fokus. Att äta nyttigt är viktigt, men att stressa i sig en råkostsallad är inte nyttigare än att njuta av en hamburgare. ”Hur” kan vara lika viktigt som ”vad”. Ock lust är bättre än krav.

Jag utvecklar hela tiden mina yrkesmässiga tekniker ock kunskaper, testar, läser ock utvecklar. Jag äter nyttigt hela veckan, samlar kraft på olika sätt för att orka ge till dem som vill ha min hjälp. Det är en skyldighet i yrket, tycker jag. Att må så bra jag kan. Men i allt mitt ambitiösa sundhetstänk, påminner den där pipan mig om att det finns andra sätt att leva. Att det finns andra perspektiv.

Det är bra att brinna för saker. För sitt jobb, sin hälsa eller sin trädgård. Men det mesta är inte så viktigt som vi tror. Då kan det vara bra att ha en Mark Spitz mustasch.

/

hälsa välbefinnande zonterapi

Sommarlov är en fråga om inställning

barfota-zonterapi-maja-larsson

Sommarlov. Smaka på ordet. Det har en helt annan klang än semester. Sommarlov är mjukt, fullt av längtan, smultron, plask ock skratt. Semester däremot är mer kliniskt. Fyrkantigt. Sommarlov ser man fram emot. Semestern räknar man ner till. På sommarlovet struntar man i allt. Semestern ska planeras. Ock väl där räknar man ner igen: ”Nu är det bara tre veckor kvar innan man är tillbaka i verkligheten.” Vad då verkligheten? Vad är det som gör jobbet mer verkligt än ledigheten?

barfota-zonterapi-maja-larssonTänk om det är tvärtom? Att allt det där som vi gör ock får betalt för bara är på låtsas? Tänk om det inte alls är sådär viktigt som vi vill inbilla oss. Tänk om världen skulle fungera alldeles utmärkt utan mina beräkningar, kontroller, analyser, säljsiffror, utvecklingar, invecklingar, avvecklingar eller vad det nu är jag gör på jobbet. Då skulle jag ju likaväl kunna ägna sommaren åt längtan, smultron, plask ock skratt. Då skulle jag ju lika gärna kunna ha sommarlov.

”Ock man måste ha minst fyra veckors sammanhängande semester för att varva ner!” sägs det. Varva ner från vad? Från låtsasvärlden där uppe? Varför är vi inte där nere hela tiden? Då skulle vi, förutom att ha sommarlov, må bättre. Sjukhälsotalen stiger ock alltmer beror det på stress. Det är uppenbart att inte ens fyra veckors ledighet räddar oss från det. Saken är den, att vår oförmåga att hantera stress leder till oro. Oro begränsar vår uppfattningsförmåga, vår förmåga att känna efter. Ock utan att känna efter kan vi inte hantera stress. Det blir en ond cirkel.

Det roliga är att sommarlov (avslappning) är vårt biologiska normala. Den så kallade verkligheten orkar vi bara med korta stunder. Måsten, stress ock oro gör oss sjuka ock dumma. Så problemet är inte bristen på ledighet. Eller bristen på tid. Problemet är att vi inte känner efter. Ock utan att känna efter kan vi inte veta hur vi mår. Den förmågan har vi rationaliserat bort ock överlåtit till doktorn. När allt vi behöver är att sänka farten lite.

  1. Sommarlov är inte en tidsbestämd ledighet. Det är en mental inställning.
  2. Jodå, det går visst.
  3. Nej, du måste inte alls.

 

(Denna text publicerades först i Smålandspostens helgbilaga på midsommarafton 2015.)

/

hälsa kroppen reiki välbefinnande välmåeende zonterapi

Det måste vara något annat…

barfota-zonterapi-maja-larsson

När krämpor ock åkommor avlöser varandra. När livet är orättvist ock tillvaron struntar i att det verkligen är dålig tajming. När alla virus ock baciller verkar komma i din väg. Ock som om inte det vore nog så stukar du foten, tappar kaffekoppen i golvet ock backar in i staketet.

När snoret rinner ock orken tryter, ock ungarna är besvärliga för att få lite uppmärksamhet. När den gamla huvudvärken kommer på besök igen. Eller astman. Eller ryggskottet. När du tycker att du inte längre har koll på alla måsten som fyller kalendern. Eller när det är just det du har. På allt. Precis allt. Hela tiden.

När immunförsvaret har lagt ner, sinat, gett upp, trots att du inte – verkligen inte – har tid att bli sjuk just nu. Eller sen. Eller nånsin. När kroppen skriker ock antibiotikan inte längre har nån verkan. När Beach-15 brinner inne för att kroppen inte orkar kravla till gymet. När väckarklockan känns som ett oöverstigligt hinder, eller inget problem alls för att du ändå inte kan sova.

Kort sagt, när allt verkar komma på en gång, fast det kanske egentligen har funnits där länge, knackat dig på axeln ock försökt få dig att stanna upp, andas, lyssna, känna efter. Men det har inte funkat, för du har inte tid, det är ju lite mycket nu. Det är ju det. Du ska bara…

Då. Är det kanske läge – ock när du ligger där utslagen så är det ju egentligen inte så att du har så mycket till val, såvida du inte drar i dig några alvedon ock kör ett ryck ändå på de sista ångorna av kraft – men då är det kanske läge att fundera på om det kanske är något annat. Inte bara otur. Inte bara nåt ”som går”. Inte bara lite mycket just nu eller nåt som du löser med en kvickfix, medicinkur eller snabb detox.

Utan att du kanske behöver ta hand om dig själv litegrann. Kanske faktiskt  ändra på något. För att hinna med. Hinna med…livet, till exempel.

Jo jag vet, det kan vara lite svårt i starten. Att ta tag i sånt som gäller en själv. Att känna efter. Att lyssna på kroppen. En blir ju lätt lite fartblind när livet rusar på. Men vi kan väl hjälpas åt?

Bara en tanke.

barfota-zonterapi-maja-larsson

friskvård träning välbefinnande zonterapi

Visst, yoga är bra men…

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larsson

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larssonLåt oss klargöra det på en gång. Den här texten handlar egentligen inte om yoga. Den handlar om att ta hand om sig. Den handlar om att lyssna. På sin kropp ock sin själ. Då kan yoga vara ett sätt. Kan vara. För vissa.

Yoga är ett samlingsnamn för olika tekniker till fysisk ock andlig rening, med balanserande ställningar ock andningsövningar. Ursprungligen är yoga lika mycket religion, filosofi ock psykologi som fysisk träning, men på många håll har det reducerats till en träningsform bland andra. Häri ligger en del av problemet. Att beskriva yoga är svårt, mitt kortfattade försök här ovan skrapar bara på ytan av ytan, ock för att ge djupare förståelse finns många som är bättre skickade än jag. Men som sagt, det här handlar egentligen inte om yoga.

Som alltid när något blir populärt ock trendigt så blir det liksom det enda rätta, vilket blir väldigt motsägelsefullt eftersom nya varianter, sorter ock kombinationer av yoga växer fram, somliga mindre yogiga än andra. Men yoga får det kallas lika väl. Så det är inte helt enkelt att hitta ”the real thing”. Men hur var det nu, detta skulle ju inte handla om yoga. Egentligen.

Nä, just det.

För grejen är den här. Att vad som är bra träning. Vad vi behöver. Hur vi ska göra för att ta hand om oss själva. Varierar. Är individuellt.

Därför att.

Yoga handlar om kroppskontroll. Balans i kropp ock själ. Harmoni ock närvaro. Härvaro. Eller mindfullness, som dom säger. Det är precis vad många behöver. Men andra behöver tvärtom släppa kontrollen. Lära sig ramla. Släppa tag. När några behöver väga sin andning i en statisk position behöver andra fladdra hejdlöst i improviserad dans. Några borde kanske hålla sig till husmorsgymnastik. Andra till löpning, work out eller meditation. Allt det där som en gång varit det enda rätta.

Eller varför inte vandra i fjällen, cykla Vättern runt eller simma Vansbrosimmet fram ock tillbaka, eller powerwalka (detsamma som promenera lite för raskt). Några underskattade aktiviteter är att ta trappan, cykla till jobbet ock, kanske den bästa ock nyttigaste av dem alla, klättra i träd ock bygga kojor i skogen med barnen.

En annan sak. Många kroppar har fel ock brister. (Somliga gör det enkelt för sig ock kallar det ålderskrämpor, men det onda har ofta andra orsaker. För det mesta går det att göra något åt. Jag återkommer till det i senare blogposter.) Stela leder till exempel ordineras stretching, detta märkliga påfund. Att böja ut, eller statiskt hålla kroppen i en ställning den på grund av felställning i höften inte riktigt klarar, gör bara skadan värre. Ock tro mig, felställda höfter med all herrans olika efterverkningar är det gott om (jag återkommer till det, som sagt.). Du ska inte vara säker på att instruktören eller PT:n tänker på det.

Så.

Vi behöver olika. Vi behöver lära oss att lyssna på vår kropp, på vad den behöver ock vill. Vad vi inte behöver är att stressa för att hinna i tid till den avstressande yogan. Eller Snabbyoga (Jo, det finns på riktigt. Visst är det galet?) Eller metalyoga eller yoga med tyngder (för att man inte hinner med både gymet ock yogan.) Ock framförallt behöver vi ingen som talar om det enda rätta för alla för oss.

Så känn efter. Ock ta en funderare. En helt onyttig ock ineffektiv funderare, med en kopp kaffe ock en stickning, på vad som skulle passa dig. Ta god tid på dig. DET. Är vad många av oss behöver mest.

Att ta god tid på oss.

Ock känna efter.

/