Browsing Category

välmåeende

detox detsomhänderimagenhänderikroppen mat välmåeende

Fasta sitter mest i skallen, del 2

höstfot-zonterapi-illustration-maja-larsson

 

Fastefrukost, den femte dagen, söndag. Pressad citron ock varmt vatten. Ock en kopp kaffe. Kaffe. Det är inte renlärigt. Men vi gör som vi vill. Känner efter, provar, lyssnar på kroppen, ock gör som vi vill.

höstfot-zonterapi-illustration-maja-larssonhöstfot-zonterapi-illustration-maja-larssonhöstfot-zonterapi-illustration-maja-larssonDet finns såklart massor av regler ock mallar för hur man fastar. Men med erfarenhet formar man sina egna rutiner. Man kan i alla fall göra det. Om man känner efter ock välkomnar förändring, istället för att bara komma på vad man tycker om ock mår bra av ock sen hålla sig till det. Då blir det en vana. Ock vanor funderar man inte på eller känner efter. Vanor går av sig själva. Det är det som är grejen med vanor.

Bra ock dåliga vanor
Men vi är ju i grunden föränderliga. Anpassningsbara. Ock lata. Mer lata än anpassningsbara, oftast. Därför brukar vanorna vinna. Både dom bra ock dom dåliga.

Så jag försöker känna efter. Ock med tiden – så här långt, i alla fall – gäller att höstfastan är snällare. På våren är det mer hardcore. Just när naturen växlar från dvala till spirande liv, när jorden ock träden går från inget till allt, gör vi detsamma med vår fasta; vi tömmer, blundar, samlar kraft ock startar om. Utan kaffe. Total utrensning. För att få utrymmet att känna efter. För att utmana sig själv ock testa sina gränser litegrann, men framför allt för att tömma ock starta om med en rivstart efter vinterns mörker.

När det är höst får man hjälpa till
Det är annorlunda nu. På hösten, när naturen kastar sitt döda yttre, kryper undan i ide ock gömmer sig för världen. Då låter vi fastan vara en energikick. Med lite kaffe. För njutningens skull. Kanske en smoothie eller en varmmixad tomatsoppa med chili. För att det är höst. För att orka med vintern. På våren kommer mycket energi utifrån, med ljuset ock livskraften. När det är höst får man hjälpa till.

Så vad känner man då, när man fastar ock känner efter? Tja det växlar. Som det ska. Vi är som sagt inga statiska varelser med statiska kroppar. Att uppnå status Q är att vara död. Vi förändras av tiden, ljuset, miljön, maten, livet, kärleken, sorgen, rädslan. Allt förändrar oss. Hela oss. Hela tiden.

Fast multitasking funkar ju ändå inte
Så det känns olika. Just nu känns det fantastiskt. Kroppen är alert, hjärnan är pigg ock fokuserad. Allt blir liksom klarare. Som att fastan gör huvudet mindre splittrat. Mindre multitaskat. Ock det är bra; all forskning ock erfarenhet visar att multitasking inte funkar: det vi gör blir sämre gjort ock stresspåslaget ökar. (Det är bara det att multitaskaren inte märker det.) Ock nej, det är inget vi kan kontrollera eller hantera. Stresspåslaget ökar. Punkt.

Så jag fokuserar. För tillfället på att skriva detta. Först med penna. På papper. Datorn distraherar. I datorn finns hela världen. På papperet finns bara mitt pennavtryck ock mina tankar. Med fokus ökar energin. Jag zoomar liksom ut ock ser mig, livet ock tillvaron ur ett nytt perspektiv. Varje fasta är mer än en att bara sluta vara täppt i magen; det är en utveckling, en mental förflyttning.

Ingen fasta är den andra lika. Ibland har det varit jobbigt. Den här gången är det lätt. Kroppen lär sig. Anpassar sig ock förstår att det som händer är något bra. Kroppen minns. Den minns att känslan efter fastan är oslagbar.

”Välkommen fastan”, säger kroppen. ”Gott att se dig igen!”

 

Ps. Läs mer om fasta  i Fasta – det sitter mest i skallen, del 1. Också skriven dag 5, för 207 dagar sedan. Då var upplevelsen en annan.

/

Avslappning hälsa välmåeende

Dyk i havet ock börja ett nytt liv

Snigel-pa-foten-illustration-maja-larsson

Det är lördag morgon. Det är min födelsedag. Det är ofta det på lördagar. Jag hör hur Maja skramlar med frukost i köket. Jag låtsas inte sova, hon vet att jag är vaken. Hon brukar göra sådär. Ge mig kaffe på sängen. Så att det känns som att fylla år. 

Snigel-pa-foten-illustration-maja-larssonNär hon parkerat brickan mellan oss, ock hällt opp kaffet, tar jag fram boken. Det är min del av avtalet. Högläsning till kaffet. Maja ler förväntansfullt. Osså börjar det. Vi läser Taube. Skildringar av hans vistelser i Antibes. Det är vacker läsning. Ibland ryser vi till av ett ord, en formulering eller av ett stycke. ”Läs det en gång till”, ber Maja. Jag läser igen. Det går sakta. Att tillåta sig att stanna upp, njuta av små detaljer, istället för att bara läsa en berättelse, det tar tid. Men tid finns det gott om.

Det känns som en kontrast, något man får påminna sig om, i en värld där allt ska gå fort, där böckerna ska vara spännande ock lättlästa, där det blir en prestation att läsa alla böcker på semestern, där ett twitterinlägg får innehålla max 140 tecken, där bantningstipsen handlar mer om tempo än hälsa ock kokböckerna skyltar med ”lättlagat” ock ”snabblagat”. Till ock med yoga, konditionsträning ock avslappning ska gå fort. ”Varva ner på 20 sekunder”, läste jag i en rubrik. ”Jag har inte tid att må bra”, sa en kvinna som inte hann ta hand om sig själv.

Ock effektivitetskonsulterna tjänar grova pengar på att lära oss fylla varje lucka med prestation ock intjänade kronor. Vi trycker på gasen ock trummar frenetiskt på ratten som om vi tror att rött ska bli grönt snabbare. Ock maten köps halvfärdig för det går fortare då. Eller för att vi aldrig haft tid att lära oss hur man gör saker från grunden.

Vad vinner vi på farten? Vad gör vi med tiden?

”Ack, kära fröken, ock jag som sitter här ock tänker på moln som jagas, livet som flyr”, säger Taube till Marcelle med sopkvasten ock skyffeln.
”Alla poeter tänker alltid på sådant, men jag”, svarar Marcelle, ”jag tänker på att jag har många rum att städa. Monsieur, dyk i Medelhavet ock börja ett nytt liv!”

  • Fyll år lite oftare.
  • Läs långsammare
  • Skit i vilket, lite då ock då.

/

(Texten publicerades den 12 september, lördag, i Smålandspostens lördagsbilaga.)

/

detox hälsa välmåeende zonterapi

Mat ock hälsa, eller?

Mat-illustration-maja-larsson

Okej, då tar vi tag i det stora ämnet mat. Kostlära som zonterapeuten ser det. Det är lätt att gå vilse i djungeln av kostråd ock dieter som bygger på alla sorters studier, fakta, teorier, traditioner, villfarelser ock önsketänkanden. Så vad ska man tro på? Vi tar det från början.

Mat-illustration-maja-larssonBörjan är nämligen den att vi ock vetenskapen har väldigt lite kunskap om hur kost ock näring påverkar kroppen. Vår metabolism (ämnesomsättning) är invecklad. Det är inte så enkelt som att kalcium är bra för skelettet ock c-vitamin håller oss friska. Antalet ämnen vi behöver är stort ock i många fall har vi på sin höjd en liten aning om vad de har för funktion. För att inte tala om alla ämnen som vi INTE borde få i oss.

När näringsämnena kommer in i kroppen tas de upp av olika organ ock påverkar olika funktioner ock aktiviteter. Hypofysen, hypotalamus ock hela hormonsystemet aktiveras för att styra upp verksamheten ock se till att allt går dit där de bäst behövs. Det är alltså inte självklart att alla näringsämnen gör det dom helst borde göra; när det finns brister i kroppen ser hypotalamus till att upprätthålla de viktigaste kroppsfunktionerna först.

Varför forskas det inte på fläsk ock potatis?
Det där med att vara frisk ock må bra är alltså ett relativt begrepp; kroppen prioriterar för att vi ska fungera så bra som möjligt. Därför kan vi leva ganska osunt utan att falla ihop i en hög. Det funkar ett tag. Ock när det inte går längre så slutar det inte bara fungera. Det blir sakta sämre, så sakta att vi ofta inte märker det förrän det har gått ganska långt. Ock då är det inte alltid vi ser sambandet mellan hur vi mår ock hur vi ätit.

Vad som krånglar till det ytterligare är att det där hormonsystemet, som både påverkar ock påverkas av metabolismen, också är som ett svart hål i rymden, vi vet att det finns ock vi ser att det verkar. Men vi vet väldigt lite om hur. Men tillbaka till kosten. Varför vet vi så lite? Ja, främst för att det är komplicerat. Men också för att nästan all forskning sker på detaljnivå; man forskar på enskilda ämnen som järn för sig, d-vitamin för sig ock diverse fetter för sig. Ock oftast oftast bara utifrån specifika frågeställningar: ”Hjälper D-vitamin mot benskörhet? Ja eller nej?” Men det forskas inte så mycket på fläsk ock potatis. Vad händer när alla ämnena tillsammans kommer in i kroppen? Både de bra ock de dåliga. Vilka ämnen samverkar ock vilka motverkar varandra? Många teorier ock hypoteser finns men väldigt lite fakta.

Kalorier ock hälsa
Ock såklart. Vi är olika. Samma passar inte alla. Ock vi utvecklas. Vi mår olika ock behöver olika i olika skeden av livet. Den som växer eller är gravid behöver bygga för tillväxt. Den som stressar måste reparera allt som stressen bryter ner. Därför går det att hitta fördelar med så divergerande kostråd som veganism ock LCHF. En spridd missuppfattning, särskilt i gymkretsar, är att vi äter för att få energi. När vi äter gör vi tvärtom av med energi. Olika sorters mat kostar olika mycket energi att förbränna, inte minst alla gifter ock onyttigheter som kroppen måste arbeta för att tillintetgöra. Att kaloriräknande har något med hälsosamt ätande att göra är lika galet som att det måste till proteinpulver för att bygga muskler.

Men hur åt vi förr då? Ja, vilka vi? Ock när var förr? Vi kan bara konstatera att vissa folkslag verkar leva utmärkt på råkost medan andra lever hela liv nästan helt utan grönsaker. Så vad är problemet? Svaret är välfärdsrelaterat. Tveklöst. Ock som jag ser det är det mer kopplat till vad vi äter än vad vi inte äter. Alltså, onyttigheter vi stoppar i oss gör mer skada än vad nyttigheter gör nytta. Ju mer skräp vi äter, desto mer behöver vi kompensera med tillskott ock s.k. superfood.

Because I’m worth what?
Det här resonemanget raserar hela den bekanta ”because-I’m-worth-it-livsstilen. Att träna eller äta nyttiga saker för att kunna unna sig sådant som bara bryter ner, håller inte. Det lättar på samvetet, men det hjälper inte hälsan.

Så hur ska man kunna äta rätt om kunskapen är ringa? Man kan lära sig lyssna på sin kropp. I det ligger också att förstå när kroppen ljuger. För det gör den. Som när du får cravings på chips eller godis till exempel. Men det finns några riktlinjer:

  • Vi äter för mycket kött. Framförallt för mycket dåligt kött. Magen ock tarmarna får jobba hårt. För att inte tala om köttproduktionens klimatpåverkan.
  • Vi äter för mycket. Punkt. (Man kan ju fundera på varför så många stroke ock hjärtinfarkter inträffar vid jul.) Orsaken kommer i nästföljande punkter.
  • Socker såklart. Detta skräp. Sockret kickar igång signalsystem som inte bara lurar oss att vilja ha saker vi inte mår bra av. Det gör oss dumma i huvudet.
  • Vi fyller på med för mycket bulkmat som bröd ock pasta. Forskarna kan bråka hur mycket dom vill för eller emot gluten, men det finns inget i vanligt mjöl som tillför något alls till vårt välmående. Bukfylla är vad det är. Som bara ställer till metabolistiskt kaos ock gör oss hungrigare fortare.
  • Vi har glömt bort hur man äter bönor, frön, linser ock annat som mättar. Kolla in en vegankokbok, även om du inte vill sluta äta kött. Där finns många tips att hämta.
  • Vi vill ha färdigt. Eller halvfärdigt. Köp riktiga råvaror (producerade med omsorg ock utan onödiga tillsatser eller gödningsmedel) ock laga själv istället. Halvfabrikat är oftast halvbra, om ens det, oavsett om det är vegansk, närproducerat eller ekologiskt. Energidrycker ock energy bars inkluderat.
  • Vi äter för fort. Hur vi äter är lika viktigt som vad. Att stressa i sig en råkostsallad är knappast hälsosammare än att njuta av en hamburgare.

Så. Det var det. För den här gången. Finns mycket att utveckla, som synes. Men kontentan, så här till en början, är: onyttigheterna du låter bli är viktigare än nyttigheterna du äter. Det finns inte en (1) diet, en lösning ock framför allt inte en quick fix. Lyssna på din kropp. Men visst, med tanke på vad jag skrev i början; allt det här kan vara fel…

 

Ps. Hörde en rymdforskare generat erkänna att vi känner till ungefär fem procent av all materia som finns i universum. Kunskapen om djuphaven lär ligga på ungefär samma nivå. Jag gissar att den siffran är representativ även när det gäller näringslära ock endokrinologi (läran om hormoner ock sånt). Så när någon kallar sig expert inom de områdena bör man lyssna med varsamhet ock skepsis.

/

hälsa kroppen reiki välbefinnande välmåeende zonterapi

Det måste vara något annat…

barfota-zonterapi-maja-larsson

När krämpor ock åkommor avlöser varandra. När livet är orättvist ock tillvaron struntar i att det verkligen är dålig tajming. När alla virus ock baciller verkar komma i din väg. Ock som om inte det vore nog så stukar du foten, tappar kaffekoppen i golvet ock backar in i staketet.

När snoret rinner ock orken tryter, ock ungarna är besvärliga för att få lite uppmärksamhet. När den gamla huvudvärken kommer på besök igen. Eller astman. Eller ryggskottet. När du tycker att du inte längre har koll på alla måsten som fyller kalendern. Eller när det är just det du har. På allt. Precis allt. Hela tiden.

När immunförsvaret har lagt ner, sinat, gett upp, trots att du inte – verkligen inte – har tid att bli sjuk just nu. Eller sen. Eller nånsin. När kroppen skriker ock antibiotikan inte längre har nån verkan. När Beach-15 brinner inne för att kroppen inte orkar kravla till gymet. När väckarklockan känns som ett oöverstigligt hinder, eller inget problem alls för att du ändå inte kan sova.

Kort sagt, när allt verkar komma på en gång, fast det kanske egentligen har funnits där länge, knackat dig på axeln ock försökt få dig att stanna upp, andas, lyssna, känna efter. Men det har inte funkat, för du har inte tid, det är ju lite mycket nu. Det är ju det. Du ska bara…

Då. Är det kanske läge – ock när du ligger där utslagen så är det ju egentligen inte så att du har så mycket till val, såvida du inte drar i dig några alvedon ock kör ett ryck ändå på de sista ångorna av kraft – men då är det kanske läge att fundera på om det kanske är något annat. Inte bara otur. Inte bara nåt ”som går”. Inte bara lite mycket just nu eller nåt som du löser med en kvickfix, medicinkur eller snabb detox.

Utan att du kanske behöver ta hand om dig själv litegrann. Kanske faktiskt  ändra på något. För att hinna med. Hinna med…livet, till exempel.

Jo jag vet, det kan vara lite svårt i starten. Att ta tag i sånt som gäller en själv. Att känna efter. Att lyssna på kroppen. En blir ju lätt lite fartblind när livet rusar på. Men vi kan väl hjälpas åt?

Bara en tanke.

barfota-zonterapi-maja-larsson

friskvård kroppen reiki välbefinnande välmåeende zonterapi

Hur bra vill du må?

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson

Svaret kan te sig självklart. Men det är faktiskt inte så enkelt som det verkar. Alla vill inte må bra. Andra vill men törs inte. Somliga vet helt enkelt inte om att man kan må bättre, medan vissa inte anser sig ha tid. Men ingen annan kan i slutändan bestämma hur bra du ska må. Det kan bara du.

Visst vill vi må bra. Men vi är vanemänniskor som anpassar oss efter vad vi tror förväntas av oss. Ett klassiskt exempel är kvinnor som lever i våldsamma relationer. Det är inte ovanligt att dessa kvinnor går från den ena våldsamma mannen efter den andra. För att de vill? Knappast. Det råkar bara var den formen av relation som de är bekanta med, ock det bekanta ger en undermedveten trygghet. Det okända är läskigt.

Samma fenomen finns medicinskt. Den som levt länge med krycka, värktabletter eller astma-medicin, kan få svårt att förhålla sig till ett liv utan. Det blir som ett beroende. Eller som en nalle man inte vill vara utan.

Jag ska bara…

Men det är inte hela förklaringen. Samhället vi skapat är hektiskt. Vi ska prestera ock anpassa oss för att duga. Karriär, hus, utlandsresor ock fredagsmys ska byggas ock upprätthållas. Ock för att lyckas jobbar vi mer. Vi identifierar oss med vårt yrke ock anstränger oss för att kunna känna att det vi gör är värdefullt. Ambition är inte av ondo, men risken finns att vi glömmer bort oss själva. Vi ”har inte tid att bli sjuka just nu”. När, egentligen, har vi tid med det?

För vi behöver den tiden. Egentiden. Egenvården. För att meditera, meta, vandra i skogen, leka ock läsa böcker. Allt det där som inte bara amorterar lånet på huset. Annars bränner vi ut oss utan att fylla på.

Because I’m worth it...

Så vi tröstar oss med små belöningar ock hittar på anledningar till varför vi ska få dem. Ett glas vin, en bakelse, lösgodis i storpack. Belöningar tenderar att vara synonyma med onyttigt. Var ock en för sig är de små belöningarna inte så farliga. Men tillsammans. Många bäckar små. Ock vi blir faktiskt vad vi äter. Väldigt få sjukdomar drabbar oss för att vi har otur. Stress, mat, livsmiljö med mera påverkar vår hälsa. Mer än 70 procent av all cancer orsakas av vårt sätt att leva ock vår miljö. Det finns ganska mycket vi kan göra här för att må bättre, eller för att inte bli sjuka.

Om vi nu tycker att vi är värda det.

Att bryta mönster

Det svåra är att förändra gamla vanor. Det kan behövas hjälp. Stelheten, viktökningen eller ryggvärken kommer smygande, ock vi tänker att det är något som kommer med åren. Vi är ju inga ungdomar längre så lite krämpor får man räkna med, eller hur? Nej. Vi är skapta för att vara friska. Att fylla 50 är ingen anledning att flåsa i trappan eller behöva skohorn för att ta på dojorna. Ofta blir stroken, hjärtinfarkten eller diabetesdiagnosen väckarklockan som får oss att inse att vi inte är odödliga.

Men vi kan faktiskt må bättre. Att vi är friskare än vi var innan betyder inte att vi är så pigga som vi kan vara. Någon sa att ”Om du inte tror att det inte kan bli värre, så beror det bara på att du har dålig fantasi”. Det är sant. Men det är det omvända också. Så, hur bra vill du må?

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson