Browsing Category

hälsa

fitness Fotrörelse Gör det enkelt Gott nytt år hälsa immunförsvar kropp och själ kroppen

Vad händer om vi bara låter kroppen vara ifred?

Vi vill gärna tro att kroppen är något som hela tiden måste fixas, hållas i, styras, byggas om, ändras ock rättas till. Den ska optimeras, bantas, stärkas ock bli sitt bästa jag. Inte minst finns en hel hälsosamhetsvärld där massor av människor tjänar sitt levebröd på att hjälpa till med just det. Men tänk om vi gör för mycket? Tänk om kroppen behöver mindre ock inte mer för att må bra?

Inom geriatriken är övermedicinering ett vanligt problem. Det är som om äldre människor SKA medicineras, som om ålder vore en sjukdom i sig. Så vi medicinerar symtomlindrande ock vi medicinerar förebyggande. Biverkningarna medicineras bort med andra läkemedel som ger andra biverkningar ock så vidare. Det här orsaker platsbrist på sjukhusen eftersom många gamla blir inlagda i onödan. Å andra sidan är medicinering i allmänhet ock övermedicinering i synnerhet en statistiskt tung orsak till varför människor dör, så det kanske jämnar ut sig med den där platsbristen.

Extra allt
Kanske är det inte bara inom vården av äldre vi gör så här? Tänk om vi i vår hälsohets ibland ställer till andra problem än de vi tror att vi måste åtgärda. Eftersom vi lever i en värld där människor börjar mota ålderstecken ock åldrande redan i 25-årsåldern, ock där vi tror att vi hela tiden måste bli något annat än det vi är (större, snyggare, smalare, mer vältränade, mindre rynkiga, friskare, yngre, äldre…), har de flesta byggt på oss lager av både krav ock dåliga samveten som leder till mer stress ock sämre funktioner som kräver fler åtgärder ock mer kontrollerat tillfixande.

I den vevan blandar vi ofta ihop hur saker ock ting verkar vara med hur de egentligen är. Vi låter med glädje skenet bedra oss själva ock andra, ock låter oss luras att knappt ätbara bars, proteindrinkar ock energidrycker är mat. Vi tror blint på fitnessindustrins budskap om att styrka är detsamma som hälsa, om hur att se vältränad ut är detsamma som att vara vältränad. Det är det inte.

Mindre smakar mer?
Stress är ett tydligt exempel. Ofta när stressen gör sig gällande, lägger vi till åtgärder. Vi måste göra nåt. Meditera, gå på gym eller träna yoga. Sen skyndar (!) vi oss till yogan för att hinna varva ner. Stress är per definition för mycket av något. Då behöver vi inte mer. Vi behöver mindre. Hälsotillstånd orsakade av stress, av att vi äter sånt vi inte tål eller mår bra av, eller av en psykiskt påfrestande relation, kommer inte att bli bättre av att vi äter ingefära, gör solhälsningar eller tränar spinning så svetten yr. De kommer att bli bättre av att vi accentuerar stressen, matvanorna ock relationen ock tar bort eller förändrar det som bryter ner oss. Mindre. Inte mer.

Visst behöver vi hjälpa till på traven ibland. Ta krafttag eller fylla på förråden. Visst behöver vi röra på oss mer ock äta bättre. Men mer än vem? Ock bättre än vad? Tabellerna, staplarna ock riktlinjerna utgår från människor som inte finns. Det är mätvärden tagna ur sina sammanhang ock ur sina människor. Det finns helt enkelt inga mallar som passar alla. Det finns inte två människor med exakt samma utgångsläge ock förutsättningar. Det finns inte två likadana kroppar. Det finns ingen genomsnittsmänniska.

Hälsooptimering
Ordet optimera har blivit ett modeord i hälsovärlden. Det är väldigt tokigt. Det finns nämligen inget hälsosamt med optimering. Arten Homo sapiens är helt enkelt inte designad så. Homo sapiens är designad för konstant anpassning, kompensation ock förändring. Inte status q. Vår kropp är ständigt aktiv med att laga, bygga nytt ock läka, men också med att mota angrepp. Vi ansätts konstant för mikroorganismer, smittor ock annat skadligt. Vårt immunförsvar anpassar sig ständigt efter nya former eller nya miljöer, ock dess förutsättningar att göra det varierar beroende på t ex näringsstatus. Vi är byggda för att överleva under brist ock umbäranden, inte optimera hälsan under överflöd. 

Det är det normala. Ett ”optimalt” läge skulle bara vara i sekunder eftersom kroppen är i konstant förändring. I ett (i praktiken omöjligt) optimalt läge, det vill säga där alla värden är i exakt den nivå de behöver vara just då, slutar systemen jobba, eftersom det inte finns nåt mer att kämpa mot. Eller för. Ock det i kroppen som inte används slutar fungera. När de gamla säger att ”lite skit rensar magen” så har de en poäng just i att det håller systemen aktiva. Det är inte optimalt. Men det är hälsofrämjande.

Känna efter
Kroppen har alla de här förutsättningarna att återuppbygga, läka, röra sig lagom, ta i lagom, må så bra den kan här ock nu. Den kan om vi låter den. Om vi ger den förutsättningarna till det. Om vi slutar hindra den. För kanske är det det vi gör mest när den inte får vila, när vi tvingar på den för högt tempo eller att ta i mer än den vill, eller försöker kontrollera hur den ska röra sig eller stoppar i den mat den inte vill ha. 

Låt oss helt enkelt prova att börja hälsosamheten från ett annat håll: vårt eget. Prova att börja där du är, inte där du vill vara. Starta med förutsättningarna som finns istället för med de som inte finns. Låt kroppen vara där den är ock ge den utrymme för förändring. Den vill må bra. Den vill förändra. Ock får den chansen kommer den att tala om vilken hjälp den behöver. Om vi lyssnar. Känner efter.  Vilken sorts rörelse den behöver. Vilken näring. Vilken vila ock vilken hållning. Vilken sort beröring eller socialt sammanhang.

Ibland kanske vi helt enkelt ska nöja oss med att känna efter ock låta kroppen sköta det den skött i miljontals år, fast det är svårt för många att tänka så, att släppa taget. För faktum är att väldigt mycket av det den sköter, har vi fortfarande ingen aning om hur det går till.

Gott nytt år!

hälsa Hälsa

Yoga ock Alvedon

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larsson

I takt med att vi bygger ett samhälle ock en värld som gör oss sjuka, olyckliga ock sämre fungerande, växer marknaden för hälsovägledning, terapi ock alla former av träning. Men om vi inte tänker oss för, riskerar vi att hamna i ett virrvarr av verkningslösa quickfixar, brandkårsutryckningar i friskvårdsformat ock snabbverkande pillerlösningar i RDI-doser*. Eller så är vi redan där.

”Jag är så stressad! Det är så mycket nu! Jag måste komma igång med yogan!” Liknande fraser hör jag med jämna mellanrum. Som om vi löser konsekvensen av ett överfullt schema genom att trycka in lite till?

Multitasking-yoga-illustrator-maja-larsson

Så jag brukar fråga: ”Okej, ock vad tänkte du ta bort istället?” Då får jag ofta en undrande blick innan det kommer en resignerad suck. ”Ja, nej, så har jag ju inte tänkt, förstås…”

Man kan fråga sig varför vi gör så, varför vi lever som om tiden ock schemat var ett ständigt tänjbart nät som alltid går att fylla med lite till, oavsett hur fullt det är. Men det är inte vad det här inlägget handlar om. Så något svar kommer inte. Inte här. Inte idag.

Mer eller mindre
Men faktum är att de liv vi lever ock den civilisation vi skapat ur ett evolutionärt perspektiv är tämligen extrema ock inte på något sätt anpassade efter dem vi är: Homo sapiens. Ofta försöker vi balansera det extrema med andra extremer, som
– gymträning (de flesta gymredskap är anpassade för muskelbygge, inte för naturlig rörelse. Att bära omkring på extra muskler i onödan är inte heller något våra ursprungliga förfäder skulle vilja slösa energi på),
– piller (medicin som dövar, kosttillskott som kompenserar, ock vi slipper tänka),
– konstgjord andning (eller kontrollerade andningsövningar. Har sina förtjänster, men att styra den funktion som är vår allra mest grundläggande ock självgående är inte särskilt naturligt),
– ock mat som inte är mat (näringsberikade halvfabrikat, energy bars ock prefab smoothie).

Tänk om dessa extremer inte alls balanserar upp varandra, utan snarare tynger ner så mycket i var sin ända att balansbrädan snart går av på mitten? Förstå mig rätt. Det finns massor av bra hälsohjälp att få, men om vi glömmer bort vilka vi är ock var vi kommer ifrån, kommer vi inte heller ihåg vad som faktiskt är bra för oss. Att ta i mer när kroppen skriker efter mindre, att bedöva smärtan med värktabletter istället för att fundera på vad som gör ont, eller kontrollera sin andning istället för att fundera på varför inte andningen går av sig själv, sådär som normal andning gör, hjälper oss inte att må bättre. Inte i längden. Det hjälper oss att orka fortsätta må sämre ett tag till.

Optimerad hälsa
Jag mediterar ibland. På olika sätt. Jag har lite olika tekniker för olika syften eller tillfällen. Mina tekniker ser inte ut på samma sätt vid livskriser som vid vardagsstress, till exempel. Nu, mitt i en separation, fokuserar jag på nuet, på vardagen ock ja, på andningen. Jag fokuserar på att behålla orken ock humöret, på att inte läcka. Men när jag mår som bäst behövs ingen teknik. Då kan jag sitta på en stubbe ock glo, bara, utan att bli rastlös. Sitta ock hålla käften. Bara. Allt det andra är verktyg att ta till när jag är stressad ock rastlös (samma sak), när jag inte är där jag helst skulle vara ock där jag hade varit för det mesta om inte jag ock vi krånglat till världen så förbannat. 

Men ibland är det kul att meditera med tekniker för att uppnå specifika syften. På samma sätt är det begripligt att hårdtränande människor pressar sig långt över smärtgränser för att prestera, eller att finslipa sitt näringsintag för att toppa sina värden. Men i grunden hälsosamt är det inte, helt enkelt för att det inte är så vi är skapta att fungera. There is no such thing as ”optimal hälsa”. Vi är byggd för att anpassa oss, för att överleva ock må tillräckligt bra under sämsta möjliga omständigheter. Vi är byggda för att ta i så lite som möjligt, inte så mycket som möjligt. Vi är byggda för att skärpa ämnesomsättning ock förbränning under perioder av svält, inte för konstant ätande.

Att flytta till en grotta ock leva på bark är inte lösningen, såklart. Poängen här är att vi vinner på att fundera på vad vi, våra organ, kroppsdelar, system ock celler egentligen är byggda för, innan vi fyller våra liv med hälsomåsten, träning ock dåliga samveten. Bara för att något har visat sig ha ”hälsoeffekter” i det lilla (mätbara) perspektivet, behöver det inte betyda att det är vad vi behöver om vi zoomar ut ock ser till helheten.

Hälsosamhet ska kännas bra, träning ska vara kul, ätande ska vara lustfyllt. Att trycka i sig en rawfoodkaka ock svepa en svindyr ingefärsshot, ock stressa till yogan för att kunna slappna av ock öva på att andas, är sällan det vi mest behöver. Oftast behöver vi göra mindre, inte mer.

Ibland räcker det med att bara sitta på en stubbe ock hålla käften. 

*RDI – Rekommenderat Daglig Intag

Hållning hälsa Rörelse

Hållning ock hälsa

Revy85

Kan vi välja hur vi rör oss? Kan vi välja vår hållning? Hur påverkar hållningen vår hälsa? Spelar det nån roll hur jag står ock går för hur jag mår? Svaren, om du frågar mig, är, i tur ock ordning: Ja fast nej, Ja men vi kanske inte borde, mycket, ock, på sista frågan: som fan.

Revy85Killen i mitten på bilden är min pappa. Kolla in hållningen. Den har jag att brås på. Året var 1985 ock pappa var 45 år. Åtta år senare dog han. Var det nödvändigt? När läkaren som utfört obduktionen ringde, sa han att det inte kunnat undvikas. Med andra matvanor kanske det gått att skjuta upp det nåt år eller två.

Men han sa inget om hållningen.

Hur lär vi oss gå?
Vi lär oss främst genom att härmas. Vi härmar mamma ock pappa. Syskon. Där lägger vi grunden. Den grunden har vi med oss hela livet. Allt vi lär oss framledes i fråga om rörelse utgår från den.

Senare hittar vi balla kompisar ock coola kändisar att härma. ”How to learn how to walk like the heroes we thought we had to be”, sjunger Bruce Springsteen i Backstreets. Allt sittande i skolan gör sitt till, innan yrkesval påverkar oss i form av kultur ock klädsel. Vi rör oss nämligen inte likadant i kostym som i snickarbyxor.

Men allt utgår från grundmönstret. Det jag lärde mig först. Jag kan lära nytt, men jag kan aldrig ta bort det jag redan lärt. Det är ungefär som att ha lärt sig cykla. Hur mycket du än försöker, ock hur länge du undviker tvåhjulingar så kommer du inte att kunna inte cykla.

Så ja, jag har med mig pappas hållning. Den tar över mig när jag är sliten, trött eller rädd. Vilket inte är så konstigt; humöret påverkar hur vi står, som bekant.

Jag kan alltså lära nytt, men jag måste utgå från vad jag redan har. Det är därför lösningen på dålig hållning aldrig är att tvinga på kroppen en bättre hållning. Men om jag är lyhörd ock känner efter, kan jag upptäcka vad jag har att arbeta med, då kan jag hjälpa kroppen att vara som den mår bäst, istället för att försöka tvinga in den i militärisk rakhet.

Hållningen ock hälsan
Jag kan naturligtvis inte ha en aning om hur mycket en annan hållning skulle ha fördröjt den där bristningen i övre kroppspulsådern som ändade pappas liv. Men på samma sätt som att ATT vi rör oss påverkar vår hälsa, så spelar det roll HUR vi rör oss. Hur vi använder muskler, leder ock skelett inverkar på alla vitala kroppsfunktioner.

  • Exempel 1: Spända muskler påverkar ditt blodtryck som i sin tur påverkar syresättning av cellerna. En bra hållning är en hållning som liksom står av sig själv, utan överdrivet aktiva muskler som ändå bara gör ont efter ett tag.
  • Exempel 2: Det lymfatiska systemet transporterar bl a gammalt skräp ur kroppen ock är en viktig del av immunförsvaret. Lymfvätskan pumpas runt av muskelrörelser, så konstant stela eller spända muskler kan blockera systemet ock påverka immunförsvaret.
  • Exempel 3: Sätt dig med rak rygg på en stol. Ta ett så djupt andetag du kan. Sjunk sedan ihop med kroppen i sittande ställning ock försök ta ett lika djupt andetag. Det går inte. (stresssymtom som spänd bröstkorg ock uppdragna axlar har samma inverken.) Utan bra andning blir vi trötta ock fungerar sämre.
  • Exempel 4: För att inte tala om riskökningen för allt ifrån diabetes till hjärt- kärlsjukdom som har visat sig öka av för mycket sittande.

Alla inre organ behöver, precis som lungorna, sitt utrymme för att kunna arbeta. Trycker vi ihop det utrymmet, pressas organen samman som storstadsbor i en fullproppad tunnelbanevagn. Det blir inte plats för varken tango eller vals då.

Kanske skapar det bara onödig trängsel som hindrar de inre organen att göra det de vill. Kanske ökar det verkligen trycket i organen, ungefär som när du kramar ihop en vattenballong med handen ock du ser hur ballongens yta blir tunnare i de delar som spretar ut mellan fingrarna. Poff, säger det till slut när trycket blir för mycket för en liten del av ballongen som av fabrikationsfel eller slitage är extra tunn.

Ungefär som pappas aorta.

Fast när man tänker efter, så finns det fler sätt att begränsa det inre utrymmet ock inälvornas rörlighet. Som till exempel att hålla in magen ock tänka på sin bålstabilitet. Som sagt, en ansträngd hållning är inte en bra hållning.

Hjälp kroppen att stå bra, tvinga den inte. Låter det svårt? Inte så värst, egentligen. Men du behöver känna efter, bli medveten ock lära nytt.

Jag hjälper dig, om du vill.

/

Behandling hälsa reflexologi zonterapi

Pa Sandberg Zonterapeut blir Pa

Pa Sandberg Zonterapeut blir kort ock gott Pa. Med tillägget ”Det som händer i fötterna händer i kroppen”.

Zonterapeut är jag fortfarande, ock Sandberg är mitt efternamn, men zonterapeuter finns det många ock Sandbergare finns det fler. Men min verksamhet, för din hälsa, har utvecklats. Reflexologin – zonterapin – är fortfarande basen i mitt fotarbete. Men zonterapi kompletteras med fotlära ock rörelse, behandling byggs på med utbildning ock träning. Steg för steg.

Ock jag tänker fortsätta försöka inspirera, ifrågasätta ock ge nya perspektiv, med blogg, bilder ock filmer.

Hoppas du vill följa med!

/Pa – #detsomhänderifötternahänderikroppen

fitness hälsa motion träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 2 – Herr ock fru H. Sapiens

Hur tränade våra förfäder? Herr ock Fru H. Sapiens? Hade dom rutor på magen ock stora biceps? Stretchade dom när dom dragit hem en nyfälld mammut? Ock hur gjorde dom när dom blandade proteindrinkar?

Jag ber om ursäkt för den raljanta ingressen, men som jag skrev i del 1 så har jag för avsikt att förhålla mig till träning ur ett hälsoperspektiv. Det innebär att fundera kring vad som är främjande, utvecklande, stärkande, helande ock uppbyggande för oss som varande väl fungerande livsformer av arten homo sapiens.

Skönt med träningsvärk
I väldigt få träningsformer idag ingår just det perspektivet. Vi har ersatt det som i stor utsträckning gjort oss till de varelser vi är – rörlighet – med monotona, repetitiva övningar som ska få oss att svettas, bränna kalorier ock förhoppningsvis ge oss större muskler att bära på. En bonus är om vi får träningsvärk. Då känns det ju att man tagit i. Jag undrar om Herr ock fru H. Sapiens någonsin tänkte den tanken. ”Åh va skönt med träningsvärk! Då har jag varit duktig!”

Visst, våra livsbetingelser skiljer sig markant från förfädernas, Herr ock Fru H. Sapiens, men om träningen ska syfta till hälsa, borde väl syftet vara att anpassa träningen efter våra kroppars ursprungliga funktion, istället för efter ett samhälle som faktiskt inte i något avseende är anpassat efter Herr ock Fru H. Sapiens.

Rörlighet
Homo sapiens utvecklar rörlighet. Det börjar redan i livmodern ock fortsätter opp i åren för att vi ska skaffa sig de alldeles livsviktiga förmågorna som bygger på motorik, koordination, balans, stabilitet, smidighet. Dessa förmågor har hjälpt oss överleva, ock formats in i våra gener. De har format vår anpassning, vår fitness. Dessa funktioner är ett intrikat samspel mellan muskler, leder, hjärna ock nervsystem, ock det fortsätter utvecklas så länge vi använder dem.
Men när vi slutar använda dem ock låter soffor ock kontorsstolar göra allt jobb, slutar de fungera. Kroppsdelar ock funktioner gör så; används de inte tillbakabildas de. Ock stelheten som följer försöker vi för det mesta åtgärda med, inte mer rörlighet, utan stretching…

Muskler
Vi bygger muskler. Inte för att använda dem, utanför att ha dem. Frågan är till vad. Herr ock Fru H. Sapiens kroppar är nämligen smarta. De ser inte ut som Arnold Schwarzenegger. De bygger precis så mycket styrka ock muskler som behövs. Muskelvävnad bryts ned vid ansträngning (t ex 3×20 armhävningar) för att sedan byggas upp i vilan efteråt. Det är så muskler växer, ock det smarta i det är att hjärnan ock nervsystemet känner av precis hur mycket ansträngning musklerna utsätts för, för att sedan bygga på exakt så mycket plus en liten gnutta marginal. Men inte för mycket; Ingen homo sapiens vill ha en massa extra muskler att bära på ock försörja, när de ändå inte fyller någon funktion.

Barfota
Herr ock fru H. Sapiens använder sina händer ock fötter. Inga skyddshanskar eller dämpade skodon. Herr ock fru H. Sapiens känner efter. Varje sensorisk skiftning under fingrarna ock fotsulorna är viktig för rörligheten, det är det som ger information till nervsystem ock hjärna om vad som händer utanför kroppen så att kroppen kan böja, vrida, ducka, hoppa, springa, parera ock stanna.

Alla sinnesintryck är viktiga för kroppens förmåga att kunna röra sig. Så man kan fundera på vad som händer (eller inte händer) med motoriken, när jag tränar i en maskin som begränsar min rörlighet, iklädd dämpande skor, musik i öronen ock kanske en distraherande TV-skärm på väggen framför mig.

Slutsats
Herr ock fru H. Sapiens försöker inte ta i så mycket som möjligt. Tvärtom, Herr ock fru H. Sapiens jobbar effektivt, tar i så mycket som behövs ock sparar på krafterna. Blir de trötta vilar de. De strävar inte efter träningsverk. De vill inte ha ont. Smärta gör dem mindre effektiva. Herr ock Fru H. Sapiens stretchar knappast. Det behövs inte. De använder kroppen som den är tänkt att användas. Med rörelse. Med rörlighet. Med variation. De känner efter ock anpassar rörelsemönstret, lär nytt. Hela tiden lära nytt, det har varit ett sätt att överleva. Att mekaniskt upprepa samma rörelse om ock om igen till ingen nytta var knappast något de pysslar med. Herr ock fru H. Sapiens rör sig lite eller lagom ock ofta, inte mycket ock hårt tre timmar i veckan.

Men det finns andra skäl att träna. Ock andra perspektiv. Men oavsett om man tränar eller rör på sig, oavsett syfte med träningen, så finns det anledning att fundera lite på vilka vi är i grunden, ock hur organismen människa fungerar. För ur ett funktionellt ock hälsosamt perspektiv är vi väldigt mycket mer än muskelmassa, kaloriförbränning, repetition ock uppmätta pulsvärden.

Fortsättning följer.

/

Nästa vecka i del 3:Rörlighet vs styrka – Kroppen ock lärandet
”Träning framställs ibland som lösningen på det mesta. Inte minst när det gäller smärta; har man ont behöver man träna opp en muskel. Men det är sällan svaga muskler som är problemet…”

friskvård hälsa immunförsvar stress

Immunförsvar

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

Den tydligaste konsekvensen av försvagat immunförsvar brukar vara att man blir förkyld eller sjuk ofta. Men immunförsvaret är komplext ock kan visa på olika sätt att det inte har hela maskineriet igång.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonVita blodkroppar. Eller lymfocyter. Det brukar vara det första man tänker på när det kommer till immunförsvar. En armé av celler som angriper sår ock förkylningsbaciller. Man kan väl säga att de, tillsammans med makrofager ock lite andra celler, är en slags immunförsvarets marktrupper.

Dessa är en del av lymfsystemet som är ett cirkulationssystem ungefär som blodomloppet. Lymfsystemet fungerar, förutom att transportera fetter ock proteiner i kroppen, som städpatrull. Lymfsystemet samlar upp gammalt skräp, döda blodkroppar ock bekämpade infektioner ock ser till att allt tas om hand, oskadliggörs ock transporteras ut ur kroppen. Det är i alla fall det som är meningen.

Ett antal organ, till exempel mjälte, bräss, hud ock benmärg är viktiga komponenter i immunförsvaret, ock som det beskrivs i inlägget om allergi ock astma spelar också tarmarna en viktig roll.

Alla dessa delarna behöver fungera för att immunförsvaret ska hålla sig alert. Ock hur åstadkommer man då det?

Ät bra!
Alla kroppens funktioner behöver näring. Ju bättre näring desto bättre funktion. C-vitamin, D-vitamin ock zink påverkar immunförsvaret, men överhuvudtaget är en bra kost viktig. Dålig kost (som socker, till exempel) kan skapa inflammationer i kroppen. Om immunförsvaret har fullt upp med sådana härdar, blir det mindre immunförsvar över till annat.

Sov gott!
Vila ock god sömn är alltid viktigt. På samma sätt som ihållande stress i princip alltid är dåligt (läs mer här). Stress tär på kroppens reserver ock försämrar matsmältning ock ämnesomsättning. Ock bra näring var ju viktigt.

Rör på dig. Ute.
Motion, frisk luft ock solsken har massor av hälsofrämjande effekter, som bekant. Men det hjälper också immunförsvaret på ett mer direkt plan. Lymfsystemet har, till skillnad från blodomloppet, ingen egen pump, utan drivs runt av muskelaktiviteter i kroppen. Allt för mycket sittande stoppar upp flödet ock kan, förutom försämrad allmänfunktion, leda till ödem, dvs vätska i kroppen.

”Svettas in sommaren, frys in hösten”
Ett gammalt uttryck som inte är så tokigt. Att alltid skydda kroppen från väder- ock temperaturväxlingar, avaktiverar kroppens egen termostat. Så att gå barfota till brevlådan, eller att ta ett dopp i isvak före bastun sätter fart på systemet.

Att bli sjuk ibland är inte heller bara dåligt. En ordentlig förkylning då ock då är som en brandövning för systemet, kroppen kollar upp att allt funkar. Därför finns det risker med att försöka hålla sig för frisk med antiseptisk handtvål ock återkommande vaccinationer. Kroppen system behöver hållas igång, annars rostar det igen. Men för många brandövningar vill man ju inte ha.

Av samma anledning är det inte en så bra idé att försöka dämpa symtomen med alvedon o kaffe o fortsätta jobba. Risken är att infektioner ock inflammationer inte bara dämpas utan ”trycks tillbaka” in i kroppen, istället för att få ha sitt naturliga utlopp. Ock man kan ju fundera på som vad som är mest effektivt eller produktivt: ett par dar i sängen med total vila, eller flera veckor av trött halvrisighet. Känn efter! Många gånger när vi är konstant trötta utan att riktigt förstå varför, så är det något i kroppen som läker. Det kan vara en bacill, en skada eller en funktion.

Friskvård på riktigt
Med alla sina olika funktioner, kan ett sviktande immunförsvar ta sig massor av uttryck. Återkommande infektioner, svamp, hudbesvär eller vätska i kroppen till exempel. Eller rent av autoimmuna besvär som glutenintolerans eller diabetes.

Det innebär också att behandlingen är tämligen bred. Med zonterapi, öronakupunktur ock goda råd hjälper vi kroppen att rensa ut i systemet ock återställa balansen i de organ som behöver. Vi arbetar också lugnande på hormonsystem ock stressrelaterade symtom. Finns det vätska i kroppen jobbar vi direkt på de utsatta kroppsdelarnas motsvarighet i fötterna ock på njurar, lungor ock diafragma som på olika sätt påverkar vätskebalans ock immunförsvar.

Den direkta effekten brukar vara ett piggare sinne, mer ork, mindre smärta eller värk, färre ock kortare sjukskrivningar, ock ett minskat bruk av Alvedon ock antibiotika. Det är en bra början. Men ett fräscht immunförsvar ger på lång sikt större vinster än så.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjoho?

/

friskvård hälsa träning zonterapi

Hälsa i siffror

halsa-i-siffror-illustration-maja-larsson

Har du någon gång fått frågan om hur du mår, ock i huvet börjat rada upp ekvationer ock tabeller för att komma fram till svaret? Inte ofta, va? Ändå mäter vi mycket av det vi förknippar med hälsa i siffror.

halsa-i-siffror-illustration-maja-larssonVi äter vitaminer ock mineraler ock följer RDI (rekommenderat dagligt intag). Vi räknar kalorier in ock kalorier ut utifrån genomsnittligt framtagna värden. När vi inte staplar kilometer i spåret eller vikter på skivstången så räknar stegräknaren antalet kliv mellan skrivbordet, kopiatorn ock fikarummet.

Doktorn mäter blodtryck, BMI ock kolesterol, vi kollar viktkurvor ock längdkurvor på barnen så de håller sig inom mallen. Ock så jämför vi med genomsnitt ock referenser, ock om allt är inom ramen för vad som anses normalt – friskt – så mår vi bra.

Du behöver inte känna efter en sekund. Bara kolla pulsklockan, vågen eller energitabellen på kexpaketet. Vem behöver sinnen ock eget förnuft?

Siffror = fakta?
Sanning ock hälsa i vår värld mäts med siffror. Fasta tal. Gränsvärden. Ock när det aktuella värdet inte är mätbart, så gissar vi: ”hur stark är smärtan på en skala mellan 1 ock 10?” Smärta går inte att mäta, särskilt inte som smärta kan ta sig så enormt olika uttryck. Det vet de flesta som legat på min behandlingsbänk. Det kan vara stickande, brännande, smärtande, ömmande. Det kan vara sköntont eller skitont. Men att mäta vilket går inte.

Din kaloriförbrukning är inte heller mätbar, åtminstone inte med en klocka. Den chansar friskt utifrån snittvärden uträknade på testpersoner som inte behöver ha något alls gemensamt med dig. Klockan träffar rätt lika ofta som en börsanalytiker med otur.

Prata aldrig vikt med dina barn
Jag läste den rubriken i en debattartikel. Prata aldrig vikt med dina barn. Varför skulle man överhuvudtaget prata vikt med med någon alls, ock inte hälsa? Visst, övervikt (hemska ord) är ett folkhälsoproblem. Men om vi lyfter på statistiktäcket kommer vi att se att övervikten är symtom, inte orsak. Den ökade (ock för all del även den minskade) kroppsvolymen kan ha olika orsaker. Den kan bli till olika sorters problem, men problemen följer inte statistiska snittvärden.

Ändå fortsätter vi kolla BMI ock viktkurvor. Ingen mår bättre av det. Ingen mår bättre av att bli jämförd med idealvärdena, oavsett om det är i modetidningen eller på läkarmottagningen.

Så vad vill vi att de där siffrorna ska säga oss? Att vi är normala? Att vi duger? Att vi inte duger? Att vi ska få dåligt samvete för att det vi åt innehöll för mycket eller för lite av något? Om vi presterat tillräckligt duktigt eller inte. Att vi måste bli starkare, smalare, snyggare…? Fitness- ock träningsindustrin har stor skuld i det här, men sjukvården hjälper till.

Syftet avgör
Den som tränar för att, ur ett strikt hälsoperspektiv, må bra behöver inga siffror eller tabeller, inga ”reps eller set”. Den som tränar för att må bra behöver inget kaloriförbrukningsvärde som ändå inte stämmer. Väldigt mycket träning idag bygger på kvantitet snarare än kvalitet. Vi räknar antal, vi räknar kilo, vi räknar distanser. Mer är bättre? Nja, att bli bättre på något behöver inte betyda snabbare eller mer. Det kan betyda just bättre.  Visst, några är fokuserade ock noga ock putsar på teknik ock förfining. Men det vet inte pulsklockan, den räknar samma om du klumpigt slösar energi med tunga steg eller om du trippar lätt ock effektivt.

Den som tränar bara för att må bra, den gör det som är roligast, springer där det är vackrast, kör på så länge det känns bra, tar i lagom mycket ock äter nyttig, god mat ock inte bara nutretionsvärden, vitaminer, minerer ock muskelbyggande proteiner. Den som tränar bara för att må bra övar upp rörlighet ock naturliga rörelsemönster (Dit räknas knappast sittande maskinövningar eller bicepscurl). Den som tränar bara för att må bra, gör det med ett leende, ock skippar det dåliga samvetet över ett missat pass.

För den som har andra mål än att bara må bra, som att skaffa magrutor, umgås med gymkompsar, vinna SM-guld, spräcka skjortor eller brotta ner storasyrran gäller såklart helt andra regler.

/