Browsing Category

zonterapi

synkontroll zonterapi

Ögonen sitter i kroppen

Syntest-synen-sitter-i-kroppen

”Din synförsämring är godartad”, förklarade optikern glatt. Det betyder att min syn försämras ”normalt”. Om man som jag inte tror på generella ålderskrämpor, börjar man såklart fundera: Varför ser jag sämre? Vad är normalt? Ock kan det bli bättre?

Syntest-synen-sitter-i-kroppenForskningen på området är verkar ganska bristfällig. Intresset för området ter sig skralt. Medicinskt sett är synförsämringar närmast en ickefråga; det ligger, till största delen, inte inom ramen för sjukvården. Privata glasögonförsäljare ansvarar för hela proceduren. För, att varelser av arten homo sapiens börjar tappa synförmågan redan i 30-40-årsåldern är helt…normalt?

Ålderstecken?
Nej, jag tror inte att det är meningen att vi successivt ska se sämre, på samma sätt som våra fötter inte slutar fungera utan ilägg, eller att grundläggande kroppsfunktioner som blodcirkulation, immunförsvar eller andning bara försämras utan anledning. I enstaka fall, ja. Som allmänna befolkningsfenomen, knappast.

Så i brist på forskning eller vedertagen erfarenhet, får jag gissa själv.

Ögon i nacken?
Låt oss pröva ett experiment. Lägg fingertopparna längs med bakre nackmusklerna precis under skallbenet. Blunda ock vrid ögonen som om du tittade omväxlande åt höger ock vänster. Känner du hur nackmusklerna rör sig?

Ögonen jobbar inte för sig. Varför skulle dom? Inga andra muskler eller kroppsdelar arbetar var för sig. Dom arbetar tillsammans. Många med dålig närsyn har märkt hur det spänner i huvet ock nacken när dom kisar för att se bättre. Dålig syn kan alltså ge ont i nacken, men tänk om det omvända är lika giltigt? Spända muskler i nacken påverkar ju ögonens rörelseförmåga.

Tanken är inte direkt svindlande. Att uppdragna axlar ger spänd nacke som leder till huvudvärk eller migrän känner de flesta till. Men spänner du nacken så spänner du ögonen. På samma sätt som du spänner nacke ock axlar när du biter ihop käkarna, eller att käken spänns om du rynkar pannan.

Självklart stannar inte spänningarna där utan far runt i kroppen ock påverkar hur du ligger, går, sitter, står ock springer.

Näringsbrist?
En del menar att synförändringar påverkas av näringsbrist. Broccoli ock blåbär t ex sägs innehålla ämnen som är bra för ögonen. Hur det ligger till med just det har jag verkligen ingen aning om, men vad vi äter påverkar alla funktioner i kroppen, maten är ju kroppens ock cellernas byggstenar så nog spelar det roll.

Stress däremot är ett säkrare kort. Stress påverkar allt. Själva stressens grundfunktion är ju att anpassa ock ställa om kroppens funktioner för akuta ändamål. Akuta, inte vardagliga. Så med långvarig eller ständigt återkommande stress är det helt enkelt en massa saker som inte fungerar. Som näringsupptaget ur broccolin ock blåbären.

Stress såklart
Alla stressliknande reaktioner – bråttom, orolig, rädd, ängslig, förtvivlad – funkar på samma sätt. Ock alla spänner de muskler. Det finns ingenting som bara händer i huvudet eller bara i magen. Ock stress spänner muskler. Alltid. Inte minst dom där små rackarna i nacken, som rör sig när vi vrider på ögonen.

Som zonterapeut kan jag inte skryta med några mirakel med blinda som får synen åter. Men i några fall har syntester efter perioder av behandling påvisat förbättring. Kanske kan zonterapi påverka synen, men tvivelsutan påverkar den både spända muskler ock stress. Jag gissar att en del av svaret ligger där. För synen sitter inte bara i ögonen.

Den civiliserade människan
Civilisationen, till sist. Våra förfäder hade ingen smartphones eller datorer. Dom hade inte ens böcker eller dagstidningar. Deras normala tittavstånd borde handla om meter. Faror ock villebråd upptäcker man inte på 60 centimeters avstånd. Ock flinka handarbeten sätter sig, med hjälp av nervsystemet, i just händerna. På samma sätt som den som går mycket barfota inte behöver titta var han sätter fötterna, lär sig fingrarna att finlära utan ögonens hjälp. Fråga Stewie Wonder.

Vi är helt enkelt inte skapade för att använda ögonen som vi gör. Kanske beror ”åldersförsämringen” som tvingar på oss läsglasögon på att vi helt enkelt tröttar ut den delen av synen som vi egentligen borde använda minst. Kanske är det en bra idé att vila ögonen från närsyn ock hjälpmedel, ock gå promenader med blicken avslappnat riktad i fjärran. Ni vet sådär som man får lära sig i körskolan, fast utan trafikfokus.

Jag gör det. Ock jag springer helst i skogen utan synhjälp. Både för att vila ögonen ock för att låta alla andra sinnen göra det dom kan, om vi bara ger dem chansen.

/

Behandling Det som händer i fötterna händer i kroppen fotarbete zonterapi

Den korta sammanfattningen

Jag hjälper dig att må bättre. Det kan vara ett ont knä, stelhet,stress, magproblem eller allergi. Vi jobbar med rörelse, fotlära ock zonterapi. Jag letar upp ock löser spänningar ock blockeringar som påverkar hela kroppen. Jag ger dig antagligen några övningar i hemläxa ock några ord att fundera på.

Så vilka kommer till mig? Allt beror på vad du vill att vi ska uppnå:

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonJag har ont! Ta bort det!
Smärta är jobbigt. Värktabletter lindrar för stunden men löser inte problemet. Ock orsaken kan vara lurig, den sitter ofta inte där det gör ont. Så vi symtombehandlar för att lindra det akuta onda, ock vi tittar på helheten för att se var det kommer ifrån.

sjukdomar-illustration-maja-larssonSjukdomar. Såna som man bara har.

De ökar lavinartat. Migrän, astma, allergi, IBS, ock andra åkommor. Lösningen hittas ofta i livslång medicinering. Men det behöver inte vara så. Ibland räcker det med zonterapi, ibland ska det till lite nya vardagsvanor. Men för det mesta blir det bättre. De allra flesta som kommer till mig med allergi blir bättre. Många kan minska medicineringen eller blir helt symtomfria.

normalproblem-illustration-maja-larssonNormalproblem

Normalproblem är sådant som följer med vårt stressade liv: sömnsvårigheter, huvudvärk, muskelspänningar, förstoppningar, ock så vidare. Många accepterar bara: ”Det har ju alla.” Andra inser att att det inte behöver vara så. Ock dom har rätt; det är inte meningen att vi ska ha ont.

fotfel-illustration-maja-larssonFotfel
Trots att jag mest jobbar med fötter är det oftast inte fotproblem som leder folk till mig. Men när vi jobbar på din hallux valgus, ”hälsporre” eller lindrar smärtan i hålfoten så brukar det hända saker på fler ställen. Kroppen hänger ihop, som sagt. Det finns dessutom mycket du kan göra själv genom att ta hand om dina fötter. Kom hit ska jag berätta hur.

frågetecken-illustration-maja-larssonNär ”dom” inte hittar något fel
Det händer lite då ock då, att människor med diffusa krämpor kommer, människor som valsat runt mellan olika vårdinstanser som inte kan säga var smärtan, känselbortfallet eller domningarna beror på. Ock ofta försvinner deras symtom efter några behandlingar. Man måste titta på helheten. Som sagt, orsaken ock symtomen sitter inte alltid på samma ställe. 

kontakt-illustration-maja-larssonNär man behöver en katalysator, en dörröppnare
”Du är ju psykolog också!” Jag får höra det ibland. Det är inte vad jag skulle titulera mig själv. Men jag har kunskap, erfarenhet ock förmåga att se helheten, ock att hitta nya perspektiv. Ibland handlar det om att få kraft ock energi att orka med livspusslet, ibland om att att hantera förändringarna i tillvaron. Eller det motsatta: att åstadkomma förändring när livet eller tillvaron verkar ha gått i stå. Ofta börjar det med en krämpa, en åkomma, som vi letar orsaken till. För du kommer ihåg, orsaken sitter inte alltid där det känns. Men det är du som bestämmer hur mycket vi ska leta. Vi gräver inte fram sådant du inte orkar hantera.

heart-illustration-maja-larssonDet är så skönt
”Sköntont” är ett vanligt ord i behandlingsrummet. Den behagliga känslan av ömt som gör gott. Ock känslan efteråt av levande fötter, lugnare sinne, ock bättre kontakt med underlaget. Ock av att ha blivit ompysslad en stund.

Boka tid här.

/

alternativmedicin Det som händer i fötterna händer i kroppen friskvård zonterapi

Ni klarar er inte utan mig

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

”Du måste överdriva för att få hjälp!” Jag minns inte vilken krämpa jag drabbats av, det är några år sedan. Men dåvarande sambon ock sjuksyrran visste vad som gällde för att få komma till sjukvården.

orm-i-medicinburken-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonMan måste ta i, förklarade hon. Lite ont funkar inte. Man måste ha skitont. Annars blir det bara ta-två-alvedon-ock-se-om-det-går-över. Jag tyckte det lät för jävligt, men gjorde som jag blev tillsagd. Hon var ju i branschen ock borde väl veta.

Det har inte blivit bättre sedan dess. Sjukvårdspersonal går på knäna för att upprätthålla en acceptabel vård. Många av dem gör ett fantastiskt jobb, men många dukar också under för sjukskrivningar av diverse stressrelaterade orsaker. Andra tappar modet ock byter helt enkelt arbete. Ock för att lätta bördan tvingas man köra Alvedon-tricket för att få patienterna att stanna hemma.

Prestige före vård
Rent organisatoriskt verkar dessutom svensk sjukvård vara svårare att förändra än att vända en oceanångare i ett badkar. Systemet visar upp hierarkiska kulturer som inte ens finns kvar i det militära. Prestigefokuserad toppstyrning accentueras i Karolinskas skrytbygge i Stockholm, som inte bara slår igenom budgettaket med massor av miljarder, utan dessutom får färre (!) vårdplatser än tidigare. En av flera skandaler för Karolinska sjukhuset på kort tid.

Så det är inte utan att jag drar lite på munnen när jag läser att forskare i Skåne ska studera varför sjuksköterskor ock andra i vårdsektorn i så hög grad säger upp sig från jobbet. Ja, man kan ju undra…

Samhället har inte råd med det här. Det är inte längre risk att systemet rasar, havererar. Ur ett hälsoperspektiv har vi redan kraschat. Sjukskrivningstalen är en katastrof ock går dessutom längre ock längre ner i åldrarna. I Finland vill man hellre lära skolbarn dosera medicin än lära dem att förebygga medicinering. Det kunde varit Sverige.

Att vi bygger en välfärd som förutätter att vi bränner ut oss för att upprätthålla BNP, äter oss sjuka för att hålla igång konsumtion ock tillväxt, ock behandlar vår kropp som vore den en bil ock inte en levande organism, är i grunden inte sjukvårdens fel. Men Landstingen ock vårdens utformning är defintivt en del av problemet.

Spar pengar
Jag hjälper människor att bli smärtfria. Känsel som fallit bort kommer tillbaka. Stela blir rörliga, stressade ock utbrända hittar vägen tillbaka till lugnet ock friden. Många som går hos mig kan trappa ner eller sluta med sina mediciner. Det kan vara allt från allergimediciner till antidepressiva preparat. Jag hjälper människor att hitta orsakerna till problem, eller att, vid behov, faktiskt förändra sina liv. Det är inte bara jag. Vi är ganska många som jobbar med det. På olika sätt.

Till oss kommer människor som vill få hjälp att förändra, som vill hitta orsaker ock inte bara dämpa symtom. Som är beredda att ändra sitt sätt att leva eller tänka – bryta ock ändra vanor – hellre än att bara äta dämpande mediciner. Som sökt hjälp på annat håll men inte fått, som inte blivit tagna på allvar, eller där behandlingen helt enkelt inte gjort nytta. Dom kommer till oss. Ock vet du vad? Vi sparar massor av pengar åt samhället genom att hjälpa dem. Men vi skulle kunna spara mer. Om vi fick chansen att hjälpa fler. Det borde vi få.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonFör samhället har inte råd att bara plåstra om krämpor ock sjukdomar med Alvedon, Prozac, hålfotsinlägg ock bettskenor. Samhället har inte råd att inte förebygga ock hjälpa. Samhället har inte råd att bara skapa mallar, stuprörsdiagnoser, ock one-size-fits-all-kurer istället för att försöka hitta varje enskild människas krämpor, problem, sammanhang ock lösningar.

Det finns massor av fantastisk kunskap inom landstingsvården, ock mängder av människor som brinner för att hjälpa andra. Men organisatoriskt, ekonomiskt, hierarkiskt, akademiskt ock som medicinskt system betraktat är det en koloss på lerfötter. En koloss som läcker pengar som syndafloden. Ett medicinskt system vars resultat går åt fel håll.

Samhället, du har inte råd med det.

Du klarar dig inte utan mig.

/

Det som händer i fötterna händer i kroppen Magi zonterapi

Snacka inte magiskt med mig

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larsson

När människor lämnar behandlingsrummet med mindre smärta, utan allergiska symtom, eller med ork att ta tag i en stressande vardag, kanske med några rörelseövningar i fickan, så är det inget magiskt med det. Inget magiskt alls. Det är bara som det ska.

Ord är kraftfulla saker, de ska användas med försiktighet ock ansvar. Så när kollegor inom zonterapi eller andra uppbyggliga, stärkande, lugnande, läkande, eller vad de nu kan vara för terapier ock aktiviteter, beskriver sina respektive verksamheter ock dess effekter med ord som magiskt eller fantastiskt så rynkar jag skeptiskt min panna.

Jag menar, vad betyder ”magisk”? Att man använder magi. Trolleri, liksom. Vissa kanske tycker det är coolt med lite övernaturligt skimmer. Men det finns inget trolleri i det jag gör. Jag tror inte på trolleri. Ordet ”magiskt” är helt enkelt oftast inte sant.

Upprepning urvattnar
Ord är som kläder. Jag må tro att jag väljer min egen stil, men de indikerar tillhörighet. De kan vara andlighetsgruppen eller vetenskapsgruppen eller entreprenörsgruppen eller muskel-gruppen eller jag-tillhör-inte-någon-grupp-gruppen. Ock när jag börjar rapa samma ord ock formler förlorar orden i värde. De blir till floskler, det vill säga ord som blir sanna av att sägas tillräckligt ofta ock av att därmed bli så urvattnade så de kan betyda vad som helst.

Såna ordval ger sken av att representera något kuriöst, något speciellt men abstrakt avsett för speciellt initierade. Som när akademiska viktig-pettrar svänger sig med svåra ord, mer med syfte att påvisa sin bildning än att göra sig förstådda.

Beprövad erfarenhet
Men det allra mesta här i världen fungerar alldeles utmärkt, oavsett om vi förstår hur eller inte. Att man inte alltid kan förklara allt som händer med ord, åtminstone inte hela vägen, är inte detsamma som magi. Faktum är att ganska många s.k.skolmedicinska behandlingar, enligt Socialstyrelsen, saknar vetenskapligt stöd. Men de verkar funka så de får vara kvar. Det kallas beprövad erfarenhet, ett uttryck som helt saknar definition ock som därför ingen vet vad det betyder, men i alla fall. Dom tänker väl att funkar det så funkar det, inget magiskt med det. Jag håller med.

Tillbaka till min verksamhet. Rörelse ock sensomotorik är inga flummiga konstigheter. Inte neurologiska kopplingar heller. Cirkulationssystem för blod ock lymfa är helkroppssystem, inte avgränsade till separata kroppsdelar. vetenskapliga sanningar alltihop, även om forskningen inte på långa vägar har grepp om alla funktioner ock effekter. Men det är invecklade saker så det får man förlåta.

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larssonTill ock med att den bindvävsstrukturen som binder samman lilltån med pannan har fler funktioner än att bara agera påse ock upphängningsanordning för muskler ock organ står mer ock mer klart.

Att stress påverkar alla dessa system, från fotsulan till hjässan, ock att stressen omvänt kan lindras  via dessa respektive delar av kroppen är inte heller några nyheter. Psykosomatik works both ways. Allt detta är i olika grad belagt. Men som alltid är medicinsk forskning bättre på detaljer än sammanhang, bättre på enskilda delar än på helhet. Det är inget konstigt, det ligger i vetenskapens ock mätbarhetens begränsade natur. Det är vackert så.

Men sammantaget, när vi använder dessa olika system, hjälper vi din kropp att fungera som den helst vill fungera. Det är inget magiskt med det. Inget magiskt alls.

Det bara funkar.

/

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larssonPs. Du missar väl inte min föreläsning på PriMaten i Uppsala måndag 29/5 kl 18. Om Fötter, rörelse ock hälsa. Om stress som vana, om hur stress påverkar din rörlighet, ock om att känna efter. Läs mer här.

zonterapi

Det som händer i fötterna händer i kroppen – Föreläsningen

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larsson

Måndag den 29 maj kl 18.00-20.00 föreläser jag på Primaten i Uppsala. Det blir två timmar om fötter, rörelse ock hälsa. Om varför hälsa, smärtfrihet ock välmående handlar mer om att lära nytt än att göra rätt. Om att allt du lär nytt börjar med att du känner efter.

Det blir prat om stress, om stress som vana. Om skillnaden mellan höga ock låga smärttrösklar. Om likheten mellan skor ock tandläkarbedövningar. Om att hälsa, smärtfrihet ock välmående ska vara enkelt. Ock om varför det enkla ibland är det svåra.

”Alla pratar om att allt hänger ihop. Men HUR hänger det ihop?”

Vi kommer att prata om att börja från grunden. Eller från ytan. Att det helt enkelt finns olika sätt att ta sig an problem, krämpor eller ambitioner. Det blir prat om att öka farten genom att sänka tempot. Ock om att den där grunden, vår grund, sitter i fötterna. Inte i skorna. Inte i iläggen. Inte i asfalten. I fötterna.

Det blir helt enkelt en föreläsning om att det som händer i fötterna händer i kroppen. Ock tvärtom.

  • Du kommer att få med dig nya perspektiv på vardagsliv, arbetssituation, på ergonomi ock på träning.
  • Du kommer att få en större förståelse för hur kroppen ock ”kroppshjärnan” samverkar som en helhet.
  • Du kommer att få tips ock tankar om förändring, smärtlindring, hälsa ock ökad rörlighet.

Du kommer också att få ta del av mina erfarenheter inom behandling ock träning, allt ifrån ungdomsåren som simmare ock simhoppare, alla timmarna på gymet ock i löparspåret som blandats med 20 års erfarenhet av Qigong ock meditation.

”Styrka är inte något man tränar upp. Det är något man lär sig.”

Jag kommer att berätta om hur ”mer, hårdare, längre” inte stoppade slitna kroppsdelar ock ”ålderskrämpor”. Att mer träning bara gjorde löparmilen långsammare i takt med att den gjorde ondare. Tills pusselbitarna föll på plats. Ord som ”träning” ock ”rörelse” har fått helt nya innebörder i takt med att idrottsskador ock ålderskrämpor avtagit. Ock milen går snabbare ock lättare utan nämnvärd ansträngning. Helst barfotad.

Ock vi kommer att prata om ”de andra” krämporna – de stressrelaterade åkommorna, allergierna, magbesvären, migränen, de hormonella obalanserna, m.m. Om att de för de mesta faktiskt går att göra något åt. Ock om att det inte alltid är så stor skillnad mellan IBS, nackspärr ock en stressfraktur i foten.

Mötesanteckningar i bild

Med på föreläsningen är Maja Larsson, illustratör, Graphic recorder ock konstnär. Hon ritar ”live” ock sammanfattar föreläsningen i bild, på samma sätt som hon gör med många av Sveriges ock Europas stora företag. Det är en upplevelse i sig!

Alltihop dokumenteras av den fantastiske fotografen Johan Lindberg Bruzewitz.

Anmäl dig på hej@pasandberg.se

Kostnad: 250:- betalas via swish 0733-800059 eller Bankgiro 5329-3189

Vill du äta lite bra mat innan vi kör igång? PriMaten ställer iordning en liten lösviktsbuffé från kl 17.30, där du kan välja fritt för 27:-/hg.  I en paus serveras kaffe eller te. Tack, snälla Primaten, för det!

Kolla gärna in evenemanget ock visa intresse på facebook. Då blir jag glad.

Välkommen!

Behandling hälsa reflexologi zonterapi

Pa Sandberg Zonterapeut blir Pa

Pa Sandberg Zonterapeut blir kort ock gott Pa. Med tillägget ”Det som händer i fötterna händer i kroppen”.

Zonterapeut är jag fortfarande, ock Sandberg är mitt efternamn, men zonterapeuter finns det många ock Sandbergare finns det fler. Men min verksamhet, för din hälsa, har utvecklats. Reflexologin – zonterapin – är fortfarande basen i mitt fotarbete. Men zonterapi kompletteras med fotlära ock rörelse, behandling byggs på med utbildning ock träning. Steg för steg.

Ock jag tänker fortsätta försöka inspirera, ifrågasätta ock ge nya perspektiv, med blogg, bilder ock filmer.

Hoppas du vill följa med!

/Pa – #detsomhänderifötternahänderikroppen

Darwin fitness motion träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 6 – Survival of the fittest

Träning06-Fitness- illustration-maja-larsson

Fitness. När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest” – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.

Jag tittar på ”The legend of Tarzan” med Alexander Skarsgård. De krigiska afrikanska stammarna består av stora, muskulösa ock deffade män, dock såklart utan att någon är lika biffigt bodybuildad som huvudrollen. Hur skulle det sett ut. Ingen av dem, dock, hade förmodligen klarat sig igenom det nålsöga som kallas fitness. Fitness ur ett evolutionärt perspektiv då.

I del 4 om toppform skrev jag att vi i stor utsträckning använder elitidrottandet som mall för träning ock hälsa. Det är bara delvis sant. I allt större utsträckning är det fitnesskulturen som skapar norm. Fitnesskulturen har i stort sett emanerat rakt ur 80-talets body building-hajp. Gemensamt för båda är att det yttre resultatet styr.

Hälsa mäts i tonade muskler
Body building- ock fitness-muskler byggs främst inte för att användas utan för att synas, ock på alla plan smittar det elittränande beteendet av sig till motionärer ock 40-årskrisande komma-i-formare. Allt mer bedömer vi hälsa ock välmående utifrån sexpack ock midjemått. Fler ock fler träningstips handlar om att bygga muskler, bränna fett, skaffa magrutor eller få fast rumpa. ”Du ser vältränad ut”, säger vi avundsjukt ock önskar att vi mådde lika bra. Men tonade muskler handlar inte om välmående, varken i den elitsatsande eller den motionerande delen av fitness-skalan.

Att tävla i bikini-fitness eller andra varianter är elitidrott, ock som beskrivs i del 4 om toppform har elitträning inte mycket med hälsosamhet att göra. Att pressa sin kropp maximalt för att skapa kroppsformer som på intet sätt är naturliga må vara kul för den tävlingsinriktade. Men hälsosamt är det per definition inte. I andra ändan av skalan, i motionärsändan, har man skalat bort den extremaste hårdträningen, men utseendet som hälsonorm finns kvar. Det är bara att titta på reklambilderna för valfri gym- eller sportkedja för att inse att du inte kan träna ock se ut hur som helst.

Good enough?
Som sport betraktat har jag full respekt för Fitnesskulturens toppskikt. Det är ett hårt jobb de utför. Men ur ett hälsoperspektiv för arten homo sapiens finns det inget bra med putande betongrumpor, biceps runda som tennisbollar, proteindrinkar, muskeldieter, för korta höftböjare ock minimalt med underhudsfett.

Så spridningen av såna ideal till måbra-tränisarna är tämligen kontraproduktivt. Särskilt med tanke på de träningsmängder som krävs för att nå resultat. Risken är stor att rumpan aldrig blir tillräckligt putande eller bicepsen tillräckligt rund.

Styrka före finess?
Som 20 åring vägde jag 85 kilo. Bara muskler. Jag var stolt över mina överarmar ock tog 90 kilo i bänkpress. Att jag inte var särskilt rörlig var inget jag reflekterade över, dels för att jag inte ägnade massa tid åt att känna efter, ock dels för att jag kompenserade min bristande smidighet med styrka ock vilja.

Träning06-Fitness- illustration-maja-larssonIdag, 30 år senare, är jag 8 kilo lättare (uppskattningsvis, då jag inte äger någon våg) ock 8 kilo smidigare. Istället för att bara ta i hårdare ock mer när jag tränar, utgår jag från motorik, balans ock rörlighet. Idag gör jag enkelt (eller i alla fall enklare) många av de rörelser som bänkpress-Pa fick kämpa sig igenom. Löpar-milen som var en tung ock ofta smärtsam pina som skulle mätas ock förbättras, är idag oftast en lätt lek som går fortare ock gladare trots mindre ansträngning.  Omvänt kan små finmotoriska, till synes enkla detaljrörelser (som till exempel att dubbelvika min artros-stela stortå) göra mig svettig.

I mitt eget träningsperspektiv ock i vad jag lär ut, är det vad fitness handlar om: att känna efter, lära nytt, utveckla, förfina. Att vara rörlig. Att kunna göra mer med mindre ansträngning. Väldigt mycket träning idag funkar precis tvärtom.

En sund själ…
Om syftet med träningen är en sund själ i en sund kropp, kan vi börja med att fundera på vad som definierar en sund kropp. Ock sett ur ett homo sapiens-perspektiv ser den varken ut som Tarzans eller Conan Barbarens.

När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest”* – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.

Ett av Darwins kriterium för fitness var god fortplantningsförmåga. Paradoxalt nog har för hård träning, stress ock för lite underhudsfett en negativ inverkan på just det. Det är lite ironiskt, men ju mer ”fit” jag försöker vara, desto mindre fit riskerar jag att bli.

/

Nästa vecka i del 7 (epilogen): Så. Behöver vi träna?
”Syftet med den här serien har inte varit att säga nej till träning. Tvärtom. Vi lever i en stillasittande värld, i en civilisation som på många sätt bryter ner oss. Vi behöver röra på oss. Men begreppet träning har fått en ikonisk, mytifierad ställning… 

Pulsträning stretching träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 5 – Stretching ock pulsträning

Träning-5: Stretching-pulsträning-illustration-maja-larsson

Stretching har länge varit ett heligt mantra för välmående ock ökad rörlighet. Ock ny forskning visar ju att pulsträning är bra för hjärnan. Men är det så enkelt? Nä. Det är klart att det inte är. Det är det aldrig.

Vår jakt på enkla svar tar oss ofta längre bort från sanningen. Sanningen – kroppens, hälsans ock välmåendet sanning – är komplex ock ofta motsägelsefull. Därför kan enkla slutsatser ställa till mer skada än nytta. Oavsett om det gäller nya sanningar eller gamla etablerade.

Stretching
Träning-5: Stretching-pulsträning-illustration-maja-larssonRörlighet är viktigt, som sagt. Men att stretching skulle göra oss rörligare finns det inte mycket belägg för. Men som vanligt handlar det inte bara om ATT man stretchar utan HUR man gör det. Det finns få likheter mellan mjuka yoga-rörlighetsövningar ock att försöka välta en vägg för att sträcka ut vadmuskeln. Men just det faktum att det finns många sätt att stretcha innebär också att det finns många dåliga sätt. Det i sig borde vara anledning nog att vara försiktig.

Vi stretchar för att motverka stelhet. Omvänt, vi stretchar för att öka vår rörlighet. Men det finns olika sorters rörlighet ock olika sorters stelhet. Ta en höftled. Höftleden är en kulled. Det betyder att den runda övre änden av lårbenet ska passa in det kupade fästet i bäckenet. Det som skapar rörelseförmåga i leden är ett stort antal muskler som går kors ock tvärs mellan ben, bäcken ock ryggrad. Dessa spänns ock slappnar av i ett intrikat samspel för att vi ska kunna sitta, gå, springa, hoppa, dansa, knyta skor eller åka skridskor.

Vad är det vi stretchar?
Mellan ock runt muskler ock skelett finns senor, ligament ock fascia – en elastisk bindväv som håller alla delar på plats men som också påverkar rörligheten. Det vi generellt kallar stelhet kan sitta i var ock en av dessa olika delar. Kulleden har sin begränsade rörlighet. Muskler kan vara långa eller korta, men också bara spända eller avslappnade. Bindvävens elasticitet  kan, av olika skäl, vara mer eller mindre begränsad.

Allt detta påverkar vår rörlighet men på olika sätt. Att stretcha en begränsad kulled innebär att slita på benvävnad ock brosk. En spänd muskel blir inte nödvändigtvis mer avslappnad av man drar i den. Ock bindväven, som lätt förväxlas med muskeln men är mindre flexibel är lätt att skada.

Så vad är det egentligen jag stretchar när jag stretchar? Det kan vara bra att veta innan man börjar.

Varför blir vi stela?
Nästa fråga är varför vi blir stela. Orsaken, som vanlig, är inte att vi stretchar för lite. Stretchingen är en nödlösning, en brandkårsutryckning för att tillfälligt justera något som inte borde ha kommit till stånd från början. Ock för oss vanliga motionärer är träningen sällan grundorsaken. Det är dålig hållning, för mycket sittande, för raska promenader med för långa steg. Det är stress, med spända käkar, uppdragna axlar ock begränsad rörlighet som följd. Däremot är det inte ett ålderstecken.

När vår rörelseförmåga begränsas är lösningen mer medveten, gärna långsam, rörelse. Svinga, svaja, lyfta, vrida, gunga, rulla. Aktivera nervsystemet. Inte statiska muskelövningar ock stretching.

Pulsträning
Pulsträning har fått ett uppsving som något som påverkar hela kroppen ock till ock med hjärnan. No shit, Sherlock?! Forskningen som visar att pulsträning är bra för hjärnan påstås vara både ny ock revolutionerande. Men de här rönen fanns för 40 år sedan. (Innan dess hade det faktum att kroppen hänger ihop varit en självklarhet, även utan forskning.)

Problemet med de här resultaten är inte resultaten i sig utan slutsatserna. Vissa givna faktorer styr forskning. En studie måste ställa en enkel fråga att besvaras av studiens resultat. Det ligger i forskningens natur för att kunna vara mätbar. Följdaktligen går det i princip bara att mäta en effekt i taget, dvs den man bestämt sig för att mäta. Alla andra faktorer som spelar in i det komplexa i att vara en levande varelse, t ex en homo sapiens, måste bortses ifrån. För mätandets skull är det okej. Men att betrakta resultatet som en heltäckande sanning blir förödande.

Så när vi bevisligen blir bättre på att tåla stress av att vara fysiskt aktiva så säger det ingenting om hur vi faktisk påverkas av själva stressen. Bara att vi kan pressa oss att stå ut med mer. Ett tag i alla fall.

PISA-resultat eller hälsa?
Det blir lätt galet när man plockar ut enskilda resultat ur deras sammanhang. Att uppmätt pulsträning bland skolbarn, istället för att bara röra på sig, leka, ock ha roligt, visar sig ge högre prestation i matematik är resonemang som värderar betyg ock PISA-mätningar högre än barns välmående ock hälsa. Det är tragiskt, ock för en homo sapiens ganska verklighetsfrämmande.

Vi behöver röra på oss mer. Barn behöver röra på sig mer. Men skapa då förutsättningar för att låta det ske på naturlig väg. Hela skolformen med stolar ock bänkar ock sitta still ock jobba motverkar hur det är att vara en homo sapiens. Ändra på det, skapa utrymme för lek ock spring – man lär sig bättre i rörelse än i sittande – istället för att lägga in mekaniska moment för att göra barnen till bättre ingenjörer som orkar sitta ännu mer.

Vill vi verkligen träna för att bli smartare, då ska vi träna på sätt som aktiverar så stora delar av kropp, hjärna ock nervsystem som möjligt. Varje yttre begränsning (skor, motionscyklar, stolar, träningsmaskiner, halkskydd ock trappräcken) av vår rörelseförmåga kopplar bort de delar av hjärna ock nervsystem som annars hade fått parera, justera, aktivera, balansera ock överhuvudtaget känna efter. Yttre begränsning gör oss stela ock minskar vår förmåga att lära. Det gör oss fumligare ock begränsar vår effektiva styrka.

Eftersom fumlighet i grund sitter i hjärnan, kan vi, med samma logik som hävdar att pulsträning gör oss smartare,  i princip säga att yttre begränsningar gör oss dummare. Att känna efter, gå barfota ock aktivt förfina vår motorik gör oss inteligentare. Ock, om du frågar mig, mer kreativa.

Turbo ock repetition må ge oss kraft ock uthållighet, men inte precision, kontroll eller skicklighet.

/

Nästa vecka i del 6: Survival of the fittest

”Fitness. När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest”* – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.”

fitness hälsa motion träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 2 – Herr ock fru H. Sapiens

Hur tränade våra förfäder? Herr ock Fru H. Sapiens? Hade dom rutor på magen ock stora biceps? Stretchade dom när dom dragit hem en nyfälld mammut? Ock hur gjorde dom när dom blandade proteindrinkar?

Jag ber om ursäkt för den raljanta ingressen, men som jag skrev i del 1 så har jag för avsikt att förhålla mig till träning ur ett hälsoperspektiv. Det innebär att fundera kring vad som är främjande, utvecklande, stärkande, helande ock uppbyggande för oss som varande väl fungerande livsformer av arten homo sapiens.

Skönt med träningsvärk
I väldigt få träningsformer idag ingår just det perspektivet. Vi har ersatt det som i stor utsträckning gjort oss till de varelser vi är – rörlighet – med monotona, repetitiva övningar som ska få oss att svettas, bränna kalorier ock förhoppningsvis ge oss större muskler att bära på. En bonus är om vi får träningsvärk. Då känns det ju att man tagit i. Jag undrar om Herr ock fru H. Sapiens någonsin tänkte den tanken. ”Åh va skönt med träningsvärk! Då har jag varit duktig!”

Visst, våra livsbetingelser skiljer sig markant från förfädernas, Herr ock Fru H. Sapiens, men om träningen ska syfta till hälsa, borde väl syftet vara att anpassa träningen efter våra kroppars ursprungliga funktion, istället för efter ett samhälle som faktiskt inte i något avseende är anpassat efter Herr ock Fru H. Sapiens.

Rörlighet
Homo sapiens utvecklar rörlighet. Det börjar redan i livmodern ock fortsätter opp i åren för att vi ska skaffa sig de alldeles livsviktiga förmågorna som bygger på motorik, koordination, balans, stabilitet, smidighet. Dessa förmågor har hjälpt oss överleva, ock formats in i våra gener. De har format vår anpassning, vår fitness. Dessa funktioner är ett intrikat samspel mellan muskler, leder, hjärna ock nervsystem, ock det fortsätter utvecklas så länge vi använder dem.
Men när vi slutar använda dem ock låter soffor ock kontorsstolar göra allt jobb, slutar de fungera. Kroppsdelar ock funktioner gör så; används de inte tillbakabildas de. Ock stelheten som följer försöker vi för det mesta åtgärda med, inte mer rörlighet, utan stretching…

Muskler
Vi bygger muskler. Inte för att använda dem, utanför att ha dem. Frågan är till vad. Herr ock Fru H. Sapiens kroppar är nämligen smarta. De ser inte ut som Arnold Schwarzenegger. De bygger precis så mycket styrka ock muskler som behövs. Muskelvävnad bryts ned vid ansträngning (t ex 3×20 armhävningar) för att sedan byggas upp i vilan efteråt. Det är så muskler växer, ock det smarta i det är att hjärnan ock nervsystemet känner av precis hur mycket ansträngning musklerna utsätts för, för att sedan bygga på exakt så mycket plus en liten gnutta marginal. Men inte för mycket; Ingen homo sapiens vill ha en massa extra muskler att bära på ock försörja, när de ändå inte fyller någon funktion.

Barfota
Herr ock fru H. Sapiens använder sina händer ock fötter. Inga skyddshanskar eller dämpade skodon. Herr ock fru H. Sapiens känner efter. Varje sensorisk skiftning under fingrarna ock fotsulorna är viktig för rörligheten, det är det som ger information till nervsystem ock hjärna om vad som händer utanför kroppen så att kroppen kan böja, vrida, ducka, hoppa, springa, parera ock stanna.

Alla sinnesintryck är viktiga för kroppens förmåga att kunna röra sig. Så man kan fundera på vad som händer (eller inte händer) med motoriken, när jag tränar i en maskin som begränsar min rörlighet, iklädd dämpande skor, musik i öronen ock kanske en distraherande TV-skärm på väggen framför mig.

Slutsats
Herr ock fru H. Sapiens försöker inte ta i så mycket som möjligt. Tvärtom, Herr ock fru H. Sapiens jobbar effektivt, tar i så mycket som behövs ock sparar på krafterna. Blir de trötta vilar de. De strävar inte efter träningsverk. De vill inte ha ont. Smärta gör dem mindre effektiva. Herr ock Fru H. Sapiens stretchar knappast. Det behövs inte. De använder kroppen som den är tänkt att användas. Med rörelse. Med rörlighet. Med variation. De känner efter ock anpassar rörelsemönstret, lär nytt. Hela tiden lära nytt, det har varit ett sätt att överleva. Att mekaniskt upprepa samma rörelse om ock om igen till ingen nytta var knappast något de pysslar med. Herr ock fru H. Sapiens rör sig lite eller lagom ock ofta, inte mycket ock hårt tre timmar i veckan.

Men det finns andra skäl att träna. Ock andra perspektiv. Men oavsett om man tränar eller rör på sig, oavsett syfte med träningen, så finns det anledning att fundera lite på vilka vi är i grunden, ock hur organismen människa fungerar. För ur ett funktionellt ock hälsosamt perspektiv är vi väldigt mycket mer än muskelmassa, kaloriförbränning, repetition ock uppmätta pulsvärden.

Fortsättning följer.

/

Nästa vecka i del 3:Rörlighet vs styrka – Kroppen ock lärandet
”Träning framställs ibland som lösningen på det mesta. Inte minst när det gäller smärta; har man ont behöver man träna opp en muskel. Men det är sällan svaga muskler som är problemet…”

Känna efter Kotroll utveckling zonterapi

Gå vilse

Skylt-illustration-maja-larsson

Det där med att försöka åstadkomma förändring ock samtidigt ha kontroll, det är ganska motsägelsefullt. Vill du att något ska bli annorlunda behöver du ibland tillåta dig att gå vilse.

Trygghet i förvirringen. Skit i vilket. Två uttryck jag ofta använder när det kommer till förändring ock personlig utveckling.

Skit i vilket – våga släppa kontrollen ibland med insikten att det mesta löser sig ändå. Att de allra flesta måsten vi släpar runt på inte spelar särskilt stor roll. Att det allra mesta faktiskt löser sig utan att jag är inblandad. Många av oss behöver öva på att skita i vilket.

Trygghet i förvirringen – att acceptera att förvirringen som den enda sanna tryggheten. Alla murar vi  bygger kan rasa. Alla grunder till våra beslut kan ändras. Alla framtidsanalyser är obetydligt mer än gissningar. Att det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att förändras. Fast det mesta har en benägenhet att bli bra till slut i alla fall. Var trygg i förvirringen.

Skylt-illustration-maja-larssonDet är uttryck att använda i vardagen. För att böja sig inför livets oförutsägbarhet. Att likt ett bambuträd flexibelt kunna böjas när det blåser hårda vindar (kanske förändringens vindar?). För att kunna anpassa sig till en värld som ändå alltid kommer att göra mer som den vill än som jag vill.

Ett jäkla stort men
Det är en viktig grund för lycka, tror jag. Att acceptera tillvaron som den är istället för att försöka se den som man själv vill att den ska vara. Men. Ock det är ett jäkla stort men. Ibland behöver man ta ansvar för förändringen själv. Påverka det man kan förändra. Kruxet är bara att det är så himla svårt att förändra utan att kliva ur sina trygga rutiner, mönster ock vanor.

De där murarna jag byggt skyddar mig mot förändring, så om jag vill att något ska bli annorlunda så behöver jag ta mig utanför mitt egenhändigt byggda skydd, ut i det okända. Det är där förändringen finns. Jag kan inte förvänta mig att något ska bli annorlunda om jag gör som jag alltid gjort.

Ja, det är jobbigt. Läskigt också. Kanske gör det ont i magen. Jag kanske får handsvett eller svårt at sova. Bra! Är det bara enkelt är det antagligen ingen förändring. Är det bara enkelt har jag antagligen gjort det förr, fast kanske i en annan form. Ungefär som att gifta om sig med nån som är ungefär likadan som den förra. Eller byta jobb fast med nästan samma arbetsuppgifter.

Byte eller förändring
Fast nytt jobb ock ny sambo kan göra stora skillnad, visst? Jo, visst blir det annorlunda. Men är det förändring? Eller är det bara ett byte av yttre omständigheter? Ungefär som par som försöker rädda sitt förhållande genom att köpa nytt hus. Eller skaffa ett barn till. Same, same but different.

Äh, det finns inga enkla svar ock givna lösningar när det kommer till livet. Inga facit eller tabeller. Man får helt enkelt känna efter ock lita på sinnena. Det är vårt evolutionära överlevnadstrix. Intellektuellt, fysiskt, själsligt. Att nyfiket ifrågasätta sina vanor. Ock våga släppa kontrollen.Det är det som har utvecklat människovarelsen under några miljoner år. Det har funkat bra hittils.

Det enda man kan va säker på är det det blir annorlunda, oavsett hur mycket kontroll jag försöker skaffa mig. Så ibland är det bättre att bara skita i vilket. Öva på att vara trygg i förvirringen. Ock våga gå lite vilse emellanåt.

Det gäller i högsta grad fysisk hälsa också. Får jag ont av att träna är antagligen inte lösningen att köpa nya skor ock köra på som vanligt. Om jag får huvudvärk av att stressa är antagligen inte lösningen att fortsätta stånga pannan blodig ock hålla farten uppe med kaffe ock Treo. Hjälper inte medicinen är inte lösningen att fortsätta ta den.

Lösningen är inte att göra mer av det som inte fungerar. Då får jag hitta nya sätt. Känna efter. Lära om. Förändra. Gå lite vilse. Ock våga vara trygg i förvirringen.

Förändring från fötterna = förändring från grunden.

/

2017 reflexologi utveckling zonterapi

Vad man kan ha 2017 till

Bokskrivande, föreläsande, utbildande. Det är några saker som står på arbetsplanen 2017. Utvecklingen av helhetsbehandlingar fortsätter. Ock så tänkte jag bygga kurser i vardagshälsa ock rensa upp i träningsträsket lite grann. Hälsa är ju inte bara fötter.

Jag är lite saktfärdig. Men ett par veckor in på 2017 har jag hunnit fundera på vad jag vill få ut av året. Vad jag vill starta. Vad jag vill avsluta. Vad som ska bli mer. Ock mindre. Några exakta mätbara mål har jag inte. Mål begränsar. Mål mynnar i prestation ock resultat. Att få gjort.

Jag vill inte få gjort. Jag vill göra. Fortsätta. Utveckla. Förbättra. I en ständigt flödande process. Så jag sätter inte upp mål. Jag stakar ut riktningar, formulerar ambitioner ock visioner. Ock låter lärdomarna på vägen leda mig. Jag har ju redan hittat rätt spår. Jag är där jag vill vara. Det är huret som alltid kan utvecklas; hur jag gör det jag gör för att uppnå det jag vill.

Fotnörd-illustration-maja-larssonMen 2017 är året då jag på riktigt vill ta tag i boken jag skriver. Fotboken. Fotboken som egentligen inte alls handlar om fötter. Den handlar om kroppen, hälsan, välmåendet ock livet från en fots perspektiv. Alla fragment ock lösa trådar i datorn, i anteckningsböcker, i ritblock som ska bli en helhet i text ock bild. En helhet med ett flöde som ska förklara sånt du inte tänkt på, fast det egentligen är ganska enkelt.

Den har gjort lite motstånd ibland. Eller tar den bara tid på sig att mogna? Men jag vill att den ska bli bra. Inte bara färdig.

2017 är året då jag tänker ta klivet in i träningssalen ibland. Västvärlden har lyckats skruva till träningsbegreppet så till den milda grad, att mycket av det vi slarvigt kallar att träna, att röra på oss, inte längre hjälper oss att vara homo sapiens. Ofta tvärtom, faktiskt. Det perspektivet, att röra sig så som människororganismen mår bra av, vill jag utveckla. Eller återinföra.

2017 är året då jag utvecklar de föreläsningar ock workshops jag hållit till föreläsningskoncept. Kombinationer av olika teman ligger på arbetsbordet: hälsa genom fötter, träning, ock personlig utveckling, till exempel.

Eller vardagsrörelse: Hur många sätt kan man stå på? Hur många sätt kan man sitta på? Handgripliga frågor som kan påverka både hur gamla vi blir ock hur vi mår under tiden. Ock hur mycket vi behöver träna.

Går allt som det är tänkt kommer jag dessutom att få dela med mig av mina kunskaper ock erfarenheter till blivande zonterapeuter.

2017 är året då jag hoppas hinna utveckla koncept kring arbetsmiljö ock hälsa. Alltså på riktigt. Inte bara ståbord ock ergonomiska stolar. Riktigt bra arbetsmiljötänk som gör alla glada. Som sagt: Hur många sätt kan man stå på? Hur många sätt kan man sitta på? Men arbetshälsa är mycket mer än ergonomi. Här finns ett enormt förebyggande arbete att göra för den som vill hålla sin personal hel, frisk ock effektiv.

2017 är året då jag funderar på om ”Pa Sandberg Zonterapeut” verkligen är vad ska stå på visitkortet. Zonterapeut är ock förblir jag, men verksamheten både som helhet ock som behandlingsform sväller över zonterapi-begreppet. ”Anatomisk reflexologi” är ett begrepp jag skapat ock börjat använda för att beskriva vad jag gör. Otydligare för somliga, men bredare än bara zonterapi. Ett begrepp redo att fyllas med innehåll, redo att fyllas med allt det jag jobbar med för att du ska må så bra du kan.

Men jag fortsätter behandla, såklart. Med både zonterapi ock anatomisk reflexologi. Med fysisk kroppsterapi ock med utvecklande övningar. Boka en tid via länken här ovanför. Eller häng med i utvecklingen på facebook (facebook.com/zonterapi) eller instagram (@pa_sandberg_zonterapeut).

Ett redan igångkickat gott nytt år önskar jag dig!

/

Helakroppen placebo zonterapi

Placebo

frågetecken-illustration-maja-larsson

Tron kan försätta berg. Placebo kallas det i medicinska termer. Kunskapen om placebo har dock fått sig en törn, enligt ny forskning. Du behöver inte ens tro. Placebo funkar ändå.

Det uttalas emellanåt med negativ klang. Som om det betecknar något som inte fungerar, som är på låtsas. Eller så tar man till uttrycket när man inte har någon bättre rationell förklaring. ”Äh, det är bara placebo”.

Bara? Placebo är inte så bara. Jag ock många av mina kollegor har, förutom vår färdighet att trycka ock klämma på fötter ock andra kroppsdelar, gedigen kunskap på olika områden som anatomi, fysionomi, neurologi, näringslära, kinesiologi, rörelselära, psykologi, medicin, stresshantering, ock så vidare. Våra specialiteter varierar. Men placebo är vår bästa vän.

Den vetenskapliga sanningen att placebo funkar. Ock det finns förvånande mycket forskning på området, med tanke dess dåliga anseende. Placebo funkar men kunskapen ska inte användas, som det verkar. Inte till annat än att vara referensvärde när man testar ”riktiga” läkemedel.

Som en turbo, ungefär
Men tro mig, placebo-effekten ingår i all form av vård ock behandling. Till ock med när du ringer 1177 ock uppmanas ta en Alvedon ock avvakta. Alla seriösa terapeuter, coacher, läkare eller friskvårdskonsulter använder sig av placebo-effekten. Ingen seriös behandlare, mig veterligen, gör enbart det. Men effekten finns, den är vetenskapligt belagd, ock den förflyttar kanske inte så många berg, men den förstärker effekten av annan behandling. Vad kan vara dåligt med det?

Men när tidningen Läkemedelsvärlden berättar om en studie som visar att det inte nödvändigtvis är tron som försätter berg, att placebo verkar funka även om man vet att det är placebo, då ler jag lite. Studiens slutsats om att ”placebo har ett kliniskt värde” är en ganska häpnadsväckande vetenskaplig slutsats. Placebo är inte bara bluff ock båg. Det är inte bara någon som funkar för att man vill att det ska funka. Det funkar ändå. Det Allt-vi-inte-vet-illustration-maja-larssongör inte hela jobbet, men det bidrar ock förstärker mina övriga verktyg.

Allt vi inte vet
Kanske bidrar sådan här forskning till en ödmjuk attityd inför vår kunskap om livets komplexitet. Vi förstår inte allt. Sanningen är antagligen att vi egentligen förstår ganska lite. Mycket av det som händer i våra kroppar händer oavsett om vi förstår hur eller varför. Det får vi leva med.

Placebo kanske inte förflyttar berg, som sagt. Men det kan skapa förändring. Både på kort ock på långsikt. Det är ofta mer än man kan säga om löpandeband-utskrivning av tillfälligt smärtstillande ock ångestdämpande mediciner.

 

Läs mer:
Behöver inte tro att pillret verkar – LmV

/