Browsing Category

Skor

fötter hallux valgus reflexologi Skor

Fotproblem

fotproblem-ligg-illustratioan-maja-larsson

Plattfötter. Höga fotvalv. Hallux valgus. Hälsporre. Hammartår ock uttrampade hälkuddar. Olika fotproblem som på olika sätt omgärdas av myter, missuppfattningar, osanningar ock dålig kunskap. Ock som i de flesta fall går att göra något åt.

fotproblem-illustratioan-maja-larssonGemensamt för diagnoserna i ingressen är dels att de används slarvigt, dels att de kan ta sig olika uttryck, ock dels att de har olika ock oftast flera samverkande orsaker . De två senare bidrar antagligen till det slarviga användandet. Men att gissa sig till en diagnos, slänga i ett ilägg i skon ock säga  ”Case closed” är inte schysst. Om vi istället backar ett steg ock tittar uppifrån ock ner, kan vi se helhet, förstå orsak, ock nyfiket prova oss fram till behandling som hjälper.

En annan sak som enar de flesta fotproblem är att de inte är begränsade till fötterna. Att det som händer i fötterna händer i kroppen, är lika sant som det omvända. Det går åt båda hållen. Skor o klena fötter ger till exempel ofta problem i kroppen i form av höftproblem, onda ryggar eller nackspärr. Omvänt påverkar dålig hållning fötterna.

Myt 1
”Orsaken är genetisk”. Framförallt när det pratas om Hallux valgus är det ett vanligt påstående. Naturligtvis skiftar våra medfödda förutsättningar, men genetiskt arv ock orsak är två skilda saker. Det är ett ödestigert synsätt, för om det vore sant så fanns ju inget att göra åt det. Då skulle man lika väl kunna steloperera tårna på alla vars föräldrar har krökta stortår på en gång; ungarna kommer ju ändå att få samma problem.

Men det går att göra något åt. Ibland mycket, ibland lite. Sneda tår ock ömma fötter kan ha många olika orsaker, så det beror på var grundproblemet sitter. Ock hur länge det har suttit där. Men bättre blir det för det mesta.

Vi kommer att titta på hållning, belastning ock rörlighet. Med zonterapi ock anatomisk reflexologi mjukar vi upp ock stärker. Ock du får antagligen några övningar med dig hem.

Läs mer om hallux valgus i ”Hade Karate Kid Hallux valgus?”

Myt 2
”Det går inte att göra något åt.” Som sagt. Det gör det visst, för det mesta. Men ibland måste man se lite längre för att finna orsaken till problemet. Den sitter inte alltid där man tror.

Myt 3
”Du har för höga / för låga fotvalv.” Höga ock låga fotvalv är ofta inget problem över huvudtaget. Det är snarare ett sätt att sälja fler iläggssulor ock uppbyggda skor. Fotvalven påverkas av skorna lika mycket som de påverkas av kroppshållning ock rörlighet i knän ock bäcken. Men ofta är våra fötter bara olika. Det som är mest intressant är om fotvalven är rörliga eller stela, starka eller svaga. Ock det rättar man till med behandling ock övningar, inte med ilägg.

Nervsmärtor
Diffusa krämpor i fötterna som till exempel brännande känsla, sendrag eller känselbortfall beror ofta på blockeringar högre opp i kroppen, t ex i bäckentrakt ock ryggslut. I lindrigare fall kan det ta sig uttryck i helt enkelt kalla fötter, som också ofta hänger ihop med försämrad blodcirkulation. Både sorternas blockering sitter ofta högre opp i kroppen. Här jobbar vi zonterapeutiskt ock med anatomisk reflexologi för att aktivera känslighet ock eliminera spänningar ock blockeringar.

Gamla stukningar
Gamla, till synes läkta skador, kan ofta påverka kroppen långt efteråt. Äldre stukningar kan ge besvär i olika delar av kroppen många år efteråt. Därför är dessa intressanta även om du inte upplever besvär av dem längre. Ofta kan vi stärka, korrigera ock balansera fotlederna med zonterapi, anatomisk reflexologi kombinerat med lättare led- ock muskelterapi, men ibland behöver leden justeras av en fotduktig naprapat eller kiropraktor.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller bla? Eller wow ock tjohoo?

/

fötter Skor Vinter

Skyll inte på vädret

Skor-illustration-maja-larsson

Jag undrade hur det skulle funka att gå i ”vanliga” vinterskor, nu när snön hastigt förlamade Stockholm. Svaret var enkelt: det gjorde det inte.

Det har varit en lång sommar ock varm höst. Jag har kunnat gå barfota eller nästan barfota eller med tunna flexibla skor länge. Mina fötter har blivit starkare, bredare ock rörligare. Men när jag nu skulle besöka huvudstaden som låg under snö ock is, vågade jag inte chansa. Mina gamla vinterkängor – de enda skor jag har kvar med någorlunda traditionell uppbyggnad med upphöjd häl, styvt ovanläder ock hård räfflad sula med skarpa kanter – åkte fram.

En bra grej
Skor-illustration-maja-larssonEn bra grej: jag frös inte. Kängorna är fordrade, täta ock varma. Så pass att jag klarat mig i arktiskt klimat. Så kallt är det dock inte i Stockholm.

Resten var mest skit. Det är inte skon i sig som är dålig, den uppfyller nog alla intentioner ock syften. Men när intentionerna ock syften är fel, blir det inget bra i alla fall.

Dåligt fäste
Sorry skoälskare, men det finns ingen doja som ger bättre fäste än en bar fot. Precis som en hand sluter sig kring det den ska greppa, kan foten forma sig ock ta tag i underlaget. Det spelar ingen roll om skosulan är räfflad som vinterhjul till en Scania-traktor för att få bättre grepp. Greppet blir inte bättre. Räfflade sulor greppar lös snö, men stadens gator är skottade ner till bara isen. Där hjälper inga räfflor. En hård skosula blir som en plastpulka under en barnrumpa, den glider som fan!

Inte ens jag går barfota i stan när det är snö ock is, men ju tunnare desto bättre. Det håller foten rörlig ock därmed också varm.

Dålig känsel
Ju tjockare sula, desto mindre kontakt med underlaget. Ock det är den kontakten som skapar balans ock säkerhet. Det är kontakten med marken som skickar signaler till hjärnan om vad som händer där nere, ock hjärnan svarar med direktiv om rörelse för att hålla balansen. Jämför med att försöka skriva en inköpslista, laga mat eller rätta till slipsen med boxhandskar så fattar du nog vad jag menar.

Men kanske var det bara jag som var ovan? Kanske har jag glömt hur man gör när man går på stadens hala gator i formade skor. Jag såg mig omkring. Nej, det var inte bara jag. Ingen kunde gå ordentligt. De flesta låste fast knän ock höfter i onaturliga rörelsemönster. De flesta spände sig för att inte trilla, istället för att röra sig följsamt. Kroppen kan parera det som händer under fötterna. Under förutsätting att den känner vad som händer under fötterna.

När jag springer i skogen, bland stockar ock stenar, i mossa ock snö, aktiveras hela kroppen. Jag springer stadigt ock är aldrig nära att trampa snett. Jag landar mjukt ock känner mig lös ock ledig efteråt. De hårda sulorna på mina kängor, däremot, viker sig för varenda ojämnt isspår i stan. Idag har jag ont i kroppen efter alla stela rörelser.

På måndag kommer mina nya vinterdojor med mjuk sula som det går att röra sig i. Sen kommer jag trippa lätt förbi er i mellan snödrivorna. De gamla skorna (som inte är alls gamla) ger jag jag till någon mindre kräsen men bättre behövande än jag. De värmer ju, trots allt.

Så nej, det är inte vädrets ock fel att du halkar ock slirar på trottoaren. Det är inte underlagets fel att promenaden ger ömma fötter eller trött rygg.

Ock det är inte bara skornas fel heller. Inte bara. Men eftersom de ofta lurar oss att tro att de hjälper oss, när sanningen ofta är den motsatta, får de bära en stor del av skulden.

Tips:

  • Känn efter. Öva på att lita på fötterna.
  • Titta framåt, inte neråt. Att se sig för när du går gör att du kröker nacke ock rygg framåt. Det gör dig stel ock orörlig. Risken att du får ont  eller blir trött i axlar, ländrygg, höfter ock lår är stor.
  • Köp inte skor för nordpolen om du ska ha dem i stan.
  • Skor som värmer ock skor att gå i är svårt att förena. Fundera på vilket som är viktigast. Att gå värmer fötterna i sig.

/