Browsing Category

smärta

barfota fötter Rörelse Rörlighet sensomotorik Skor smärta

En handbok om fötter ute nu

Alla behöver en handbok om fötter. Vi inte bara glömmer bort dem, vi stänger in dem, hindrar dem att fungera ock talar nedlåtande om dem. En handbok om fötter ger fötterna upprättelse ock lär dig hur de kan hjälpa hela dig att bli rörligare, starkare, friskare, snabbare ock gladare. Så jag skrev en.

En handbok om fötter - bokens framsida

Liv är rörelse. Rörelse är liv. Rörliga fötter påverkar ditt liv. Fötter är en del kroppen, samma kropp som lever ditt liv. Det går inte att skilja på de sakerna. Fötterna spelar faktiskt en betydligt större roll i våra liv än vad vi tror. De hänger ihop med hur vi mår i stort. Men det märker vi inte förrän vi får problem. En handbok om fötter ger ett nytt perspektiv på hela kroppen.

Så här skrev förlaget Fantasi & fakta i pressmeddelandet för boken:

Det som händer i fötterna händer i kroppen

När vi stänger in fötterna i trånga skor stänger vi in hela kroppen. Men det omvända gäller också – när vi tar hand om fötterna så tar vi hand om hela kroppen. En ny handbok om fötter vill få oss att se på kroppen i ett annat ljus.

Vi vill ha torrt på fötterna när vi ska uttala oss om något. Vi gör saker på stående fot och när vi väl bestämmer oss sätter vi ner foten. Och ibland blir vi kanske lite runda om fötterna.

Många av våra kända uttryck utgår från fötterna, även om vi inte är medvetna om det. Och det är väl naturligt eftersom fötterna är våra mest avlägsna kroppsdelar, något vi gömmer och glömmer i strumpor och skor.

”Jag vill göra människor mer medvetna om sina fötter”, säger författaren Pa Sandberg. ”Fötterna spelar faktiskt en betydligt större roll i våra liv än vad vi tror. De hänger ihop med hur vi mår i stort. Men det märker vi inte förrän vi får problem.”

En handbok om fötter är inte bara en bok om fötter. Även om den innehåller övningar för fötterna handlar boken först och främst om hälsa för hela kroppen, ur ett nytt perspektiv.

Om författaren

Pa Sandberg kallades P-A när han växte upp, även om han döptes till Per-Anders. För att inte konkurrera med sin pappa om smeknamnet tog han bort bindestrecket och bytte namn till Pa. Det var först långt senare, när han redan jobbade som fot- och kroppsterapeut, som en vän berättade att pa betyder fot på persiska.

Pa Sandberg är föreläsare, kropps- och rörelseterapeut med inriktning på fötter. Han hjälper människor från hela landet med smärtlindring, rörelseträning och livsstilsförändring. En handbok om fötter är hans första bok.

Snart finns den på Adlibris ock Bokus. Tillsvidare kan du köpa den här.

fötter Känna efter smärta stress

Innanför-kroppen-upplevelser

zonterapi-fot-illustration-maja-larsson

I andliga kretsar pratas det ibland om utanför-kroppen-upplevelser. Jag har själv testat ock det är väldigt coolt. Men det snackas sällan om Innanför-kroppen-upplevelser. Antagligen för att det är så ovanligt. Det borde vi verkligen ändra på.

zonterapi-fot-illustration-maja-larsson”Känner du att du spänner foten?” undrar jag. Kvinnan på min behandlingsbrist försöker slappna av. Jag rör hennes fötter med långsamma rörelser för att lossa spänningar. Försiktigt trycker jag under ena fotsulan för att föra framfoten upp mot smalbenet. När det tar stopp håller jag ett ögonblick för att sedan släppa taget.

Kvar är foten vinklad mot smalbenet. Framsidan av lår ock smalben ha dragit ihop sig ock håller foten i det flexade läget. ”Känner du att du spänner foten?” undrar jag. ”Nej” svarar kvinnan förvånat ock tittar ner på den spända foten. ”Nej”, säger hon igen, ”jag märker inte att jag gör det.”

Hon är mer utanför sin kropp än i den.

Hade det varit en enstaka företeelse hade det kanske varit elakt att hänga ut kvinnan så här. Men det är det det inte. Det är vanligt. Helt enkelt för att många av oss lever mer utanför oss själva än inuti oss. Det ställer till det.

Normalproblem
En förutsättning för att vi ska veta vad vi gör är att vi känner efter. Något vi sällan tar oss tid till. Istället nedgraderar vi kroppens signaler till problem. ”Såna som alla har”. Huvudvärk, sömnsvårigheter, ryggont, musarmar, hälsporrar, hudutslag ock förkylningar ’drabbar oss’, istället för att få vara de kroppsliga signaler det faktiskt är.

Hela kroppen är ett enda stort kommunikationsinstrument som konstant, 24 timmar om dygnet, tar emot, sorterar ock processar information tillsammans med hjärnan. Allt är ett enda stort system, en enda kroppshjärna. Eller hjärnkropp. Mycket informationsarbete sker utanför vår medvetna kontroll. Den del av hjärnan som tänker ock som vi inbillar gör oss till rationella varelser som styr över vår kropp, är tämligen liten, ock de flesta grundläggande funktionerna för vår överlevnad går alldeles av sig själva.

Om inte vi är där ock sabbar det, förstås.

Det stora kommunikationsinstrumentet
Till exempel genom att inte leva inuti detta stora kommunikationsinstrument som är vår kropp. Istället bedövar vi oss utifrån med skor, hörlurar, vadderade kläder, för mycket kaffe, dåliga TV-program, Alvedon, ergonomiska stolar, socker ock artificiella regleringar av ljus ock temperatur.

Istället för att vara i vår kropp ock känna efter.

När vi undrar något, till exempel vad det är för väder eller om det är något fel på oss, använder vi inte kommunikationsinstrumentet kroppen för att känna efter utan kollar utanför med google eller Aftonbladet.

Istället för att vara i vår kropp ock känna efter.

Vi lägger ner krutet på utsidan. På kläder, smink, dagens outfit, allt det där som syns utifrån. Vi anstränger oss mer för att se ut som att vi mår bra än för att faktiskt må bra.

Istället för att vara i vår kropp ock känna efter.

Ock vi betraktar oss själva utifrån vad vi presterar. Vi är vår titel, vår lön, vår krets. Allt det där som syns på utsidan. Tårarna däremot håller vi på insidan, där de inte syns, där vi slipper känna dem. För vi är ju ändå inte där. På insidan.

Så när kroppen börjar smärta går vi till terapeuten för att få lindring. Smärtan släpper i takt med spänningarna. ”Känner du att du spänner foten?” undrar terapeuten. ”Nej” svarar vi förvånat ock tittar ner på den spända foten. ”Nej”, säger vi igen, ”jag märker inte att jag gör det.”

/

ryggproblem ryggskott smärta

Ryggbesvär

kontorsstol-llustration-maja-larsson

Ont i ryggen. Stel i nacken. Vårt västerländska levnadssätts avigsidor är så omfattande att ryggbesvär knappt ens klassas som problem längre. Vi knaprar smärtlindrande ock ser de dåliga ryggarna som något nästan normalt.

Ryggen är stor till yta ock innehåll, ock ofta är det svårt att urskilja eller avgöra i vilken del eller vilket lager olika ryggbesvär sitter. Är det de stora ryggmusklerna – filéerna – eller de små ryggradsmusklerna? Kanske spänner revbenens alla muskler ihop en stressad bröstkorg? Det kan vara rumpan eller axlarna som ställer till det? Eller trötta njurar? Eller något helt annat, eller lite av varje? Eftersom vi dessutom sällan har tid att riktigt känna efter så blir det ännu otydligare. Vi har, kort ock gott, ont i ryggen.

För att inte göra det här inlägget längre än nödvändigt, hänvisar jag till Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, där jag beskriver hur stället för smärta sällan är stället för orsaken. Ett tydlig exempel på det är värk i ländryggen, som ofta beror på en allt för stor svank, som i sin tur är orsakad av för korta höftböjarmuskler på framsidan av bäckenet, ock/eller korta eller spända quadriceps-muskler på lårets framsida.

Står ock hänger
En annan, men ofta sammanlänkad, orsak till samma problem är att vi ofta står med kroppstyngden på hälarna ock med översträckta knän. Kort kan man säga att vi står ”Statiskt” i stället för ”rörligt”. Det vill säga att vi liksom slappnar av ock sjunker ihop i stående ställning – vi ”står ock hänger”, med översträckta knän, lätt framåtriktat bäcken ock lite gamnacke – vilket är naturligt för korta stunder, men ska vi stå längre stunder måste vi stå ”aktivt”. Tänk dig att du istället för att ”stå ock hänga” står beredd till rörelse, lite som en servemottagare i tennis, eller en fotbollsmålvakt inför en straffspark, så kan du ana skillnaden.

kontorsstol-llustration-maja-larssonSamma sak gäller vårt myckna sittande, som är en ännu större orsak till många ryggbesvär. Vi är över huvud taget inte skapade för att sitta i den omfattning vi gör, men framförallt inte så ”passivt” som blir resultatet både i mjuka soffor, äggskalsformade bilsäten eller avlastande s.k. ergonomiska kontorsstolar. Det finns mängder av sätt att sitta på (eller låta bli att sitta på) för att förebygga eller lindra ryggproblem. Vi kommer troligen att prata om dem under behandlingen. Det är också en del av det jag kan hjälpa till med för att göra din arbetsplats hälsosammare.

Kompensationer
Oavsett vad som är orsaken till krånglande ryggar, så är det nästan alltid olika typer av kompensationer, till exempel muskler som borde vila men som tvingas bära upp kroppen när vi tappar vår grundläggande hållning. I kombination med t ex stressat spända axlar får en konstant smärta som vi tenderar att vänja oss vid. Detta skapar snedbelastningar som förr eller senare ger sig till känna. Eftersom hela överkroppen är ett sammansatt paket, fördelar sig skavankerna över större områden.

Problem med tennisarmbåge eller musarm startar t ex ofta i ryggen vid skulderbladen, ock fortplantar sig via spända axlar ut i armen, medan smärta mellan skuldrorna å andra sidan, kan ha, åtminstone delvis, orsak i korta bröstmuskler, kanske en konsekvens av allt för mycket framåtlutande framför datorn.

Ålderskrämpor
Så precis som i Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, går behandlingen, förutom att via zonterapi ock anatomisk reflexologi lindra symtom ock spänningar, ut på att hitta orsak, eller orsaker. Ofta har man byggt på lager av kompensationer innan besvären börjar märkas på allvar.

Att vi inte alltid märker av problem förrän sent, beror på flera saker. Ett är kroppens nämnda förmåga att kompensera för funktionella brister. Ett annat är vi i vår stressade tillvaro inte har tid att känna efter ock nervsystemets därpå följande förmåga att vrida ner smärtsignaler vi inte lyssnar på. En tredje orsak är att vi degraderar smärta ock stelhet till vad vi brukar kalla ålderskrämpor. Som om det vore normalt att bli stel ock få ont för att man passerat 40.

Det är det inte.

 

Läs mer:
Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?


Boka tid

/

ledvärk skador smärta zonterapi

Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador

Aj-smärta-illustration-maja-larsson

Man skulle kunna tro att det är är ett enkelt ock konkret område, till skillnad från röriga hormoner ock luddigt immunförsvar. Men det är precis tvärtom.

Aj-smärta-illustration-maja-larssonInom ortopedisk medicin är ett knä ett knä ock en arm en arm. Nacke är nacke ock rumpa är rumpa ock aldrig mötas de två, trots att de förenas av en ryggrad som utgör stommen för hela kroppen.

Tyvärr lever det synsättet kvar på många håll, men allt fler naprapater, zonterapeuter, kiropraktorer, massörer ock fysioterapeuter har börjat arbeta utifrån att kroppen är en fungerande helhet, inte enskilda kroppsdelar, ock att krämpor, besvär ock smärtor inte alltid, eller rent av sällan, har sitt ursprung där de tar sig uttryck.

Kroppen ingen maskin
Vår kropp är snillrikt konstruerad, på sätt som som skiljer den milsvida från datorer, maskiner, robotar ock alla smarta apparater i världen. En av dessa skillnader är, att när någon del av kroppen inte jobbar optimalt – det kan bero på nya skador, konstruktionsfel, sjukdom, gamla läkta skador, utläkta inflammationer, för mycket sittande, näringsbrist, dåliga skor, alldeles för bra (läs fotriktiga) skor, m.m. – så går en annan del in ock gör jobbet. Det gäller hjärnan, inre organ ock muskler. (Det är därför man ofta pratar om ”balans” när det kommer till hormonella störningar eller nedsatt immunförsvar.)

Om t ex dina höftböjarmuskler är för korta, vilket de ofta är på oss sittande ock tränande människor, ock inte riktigt klarar av sitt höftböjar- ock sträckarjobb, så kommer lår, vader, fötter, rumpa ock ländrygg att lösa så att rörelserna utförs. Det blir inte rätt men det funkar. Åtminstone ett tag.

Orsak ock verkan
Men ger vi inte kroppen möjlighet att återfå ursprungsfunktionen, kommer de vikarierande musklerna att bli utslitna. Leder ock muskelfästen som tvingas jobba utanför sin comfort zone blir inflammerade ock ömma. Andra muskler ock kroppsdelar kommer i sin tur att hoppa in ock ta över för vikarierna, ock så vidare. Ofta skapar detta en muskulär obalans där vissa muskler jobbar för mycket medan andra jobbar för lite. Till slut går du omkring med smärta någon helt annanstans än där problemet började. Att vissa muskler jobbar för lite dock är dock inte detsamma som att dom är svaga. Det är snarare signalsystemen, ock kedjorna av olika muskler i samverkan, som tar andra vägar.

Styrka ock stretching?
Konventionella universallösningar brukar vara, (förutom smärtlindrande medicin som bara tar bort de signaler som ska hjälpa oss förstå att något är fel) styrketräning ock stretchning. Men det är, som nämnts, väldigt ovanligt att smärta i rörelseapparaten beror på bristande styrka eller för små muskler. Ock om nu orsaken sitter någon annanstans än där det gör ont (Det gör den nästan alltid.), så kommer stretchning av den aktuella leden eller muskeln möjligen att kännas skönt. Men hjälpa kommer det inte.

(Intressant i sammanhanget är att just träning ock stretching, som ska vara – ock i många avseenden är – den hälsosamma delen av vår tillvara – ock som ofta plockas fram som lösningen på våra krämpor – inte sällan är starkt bidragande till problemen från början. Idrottsskador utgör en stor del av arbetsunderlaget för många naprapater, kiropraktorer, massörer ock sjukgymnaster. Därmed inte sagt att vi inte ska träna. Men trender ock träningsindustrier har gett oss en många gånger skev bild av träning ock dess effekter. Men det återkommer jag till här på bloggen efter nyår.)

Fötterna ofta inblandade
Visst finns det muskler som efter lång tid av inaktivitet som behöver träning. Musklerna i fötterna är ett sånt exempel. Precis som en arm, gipsad efter ett armbrott, förtvinar till funktion ock storlek, ock behöver rehabiliteras, så har fotens styrka ock funktion avtagit efter år i skor. Detta leder till felaktig fotisättning, försämrad hållning ock inkorrekt steg, vilket ofta leder till belastningssmärtor i andra delar av kroppen.

Det är inte ovanligt att knäproblem eller ryggsmärtor har sin grund i stela, snedbelastade fötter. (Dock gäller även det omvända: dålig hållning, t ex pga för mycket sittande påverkar fötternas hållning.) Men med funktionsträning ock aktivering kommer styrka tillbaka. Att tvärtom försöka förbättra funktionen med styrka är svårare. Här är zonterapi på fötterna såklart synnerligen lämpligt, både förebyggande ock behandlande.

Gamla sår ock fattiga vänner…
Man ska heller inte förringa gamla skador ock krämpor. Ärrvävnad i sig kan orsaka blockeringar, men gamla skador kan påverka långt senare på samma sätt som vikarierna ovan. En stukad fot eller ömt knä gör att du undviker smärta genom att avlasta den skadade kroppsdelen. Kroppens minne har en tendens att bevara såna skyddsbeteenden, vilket kommer att leda till snedbelastningar ock, så småningom värk i en vikarierande kroppsdel.

Men besvär i muskler ock leder behöver inte ens sitta i rörelseapparaten överhuvudtaget. Näringsbrist, stress, autoimmuna sjukdomar (dvs att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader) sätter sig ofta i muskler ock leder. Reumatism är ett exempel. Ock eftersom kroppens olika delar är sammanväxta av gemensam bindväv, gemensamma blodkärl ock lymfkärl, så kan det ibland vara svårt att skilja på muskler, skelett eller inre organ. Många kvinnor som har ryggvärk i samband med mens vet vad jag menar.

Inte sällan kommer muskel- ock ledbesvär i samband med andra åkommor (återkommande förkylningar, stressymtom, orolig mage, osv.) som kan ge ledtrådar till var man ska hitta orsaken. I andra fall behöver man kanske bara förbättra arbetsställningen framför datorn.

Så visst kan man stretcha ock smörja med linement. Men lösningen ligger sällan där. Ock risken är stor att man flyttar smärtproblem i stället för att slippa dom, om man bara försöker åtgärda symtomen. En helhetskoll brukar fungera bäst, där vi ser över framförallt skadehistorik ock hållningsvanor.

Förutom riktad zonterapibehandling ock anatomisk reflexologi, ger jag olika enkla hållningsövningar som syftar till att långsiktigt förändra rutiner i vardagen. Hur man äter, stressar, sitter, står ock rör sig. Det är ofta där orsaken sitter.

 

Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?

Boka behandling

/

fForskning reflexologi smärta stress zonterapi

Femprocentsvärlden

sanningsnyckel-maja-larsson

När det forskas på zonterapi är det framförallt inom två områden: smärtlindring ock stress. Inom båda fälten har studier visat på god effekt. Inte så konstigt, då båda dessa områden hänger ihop. I båda fallen handlar det ju om ”nerverna”.

Det kommer inte hända ofta. Att jag inleder en text med att hänvisa till forskning. Jag ska strax förklara varför. Men först det där om stress ock smärta. Först det där om nerverna.

Förr sa man att folk hade problem med nerverna. Om de inte var kvinnor. Kvinnor kunde vara hysteriska också. Men män hade problem med nerverna. Idag, när vi utvecklat en mer sofistikerad, ock inte minst mer lukrativ diagnostik, är begreppen fler. Utbrändhet, depression, utmattningssyndrom…

Same same but different
Gemensamt för flera av diagnoserna är att de ofta föregås av tillstånd som inte ännu (men snart) är medicinskt klassade, som till exempel stress, oro, bekräftelsebehov, kärlekstörst, mindervärdighetskomplex, rädsla, duktig-flicka-syndrom ock prestationsångest. Ock alla dessa kan dra iväg åt olika håll. Följden kan bli nån av diagnoserna ovan, men det kan lika gärna resultera i IBS, astma eller fibromyalgi. Eller mer diffusa symtom som sömnproblem, spända ock stela muskler, hudutslag, ryggvärk eller PMS-besvär.

Självklart är det fler faktorer som spelar in. Men knyter vi ihop symtomen ock diagnoserna ovan, ock silar ner det, så finns stress ock smärta med som gemensamma nämnare ock ofta bidragande faktorer. Knyter vi ihop det ser vi att olika problem ofta hänger ihop, även om de är till synes olika.

Smärta är inget tillstånd.
Smärtan du känner finns inte i den del av kroppen som gör ont. Smärtan är en signal, eller flera. När något händer, låt oss säga att du hugger dig med en yxa i foten (inget allvarligt, det blev bara ett ytligt jack), så kommer nerverna där nere att skicka en budkavle uppåt i benet. Vid varje synaps lämnas budet över till nästa nervtråd. Så fortsätter det upp till hjärnan.

Där skickar talamus vidare informationen. Den kollar med hjärnbarken, hippocampus ock några andra för att bestämma hur de ska tolka ock agera på signalen. Om hjärnan kommer fram till att det här är farligt så skickar den smärtsignaler, bara för att tala om för oss att vi måste ta hand om oss. Här spelar rädslan stor roll. Är vi rädda för att det ska vara farligt kommer vi antagligen att känna mer smärta. Kroppsminnet är en annan faktor. Har vi upplevt det här tidigare? Var det farligt då?

Andra nerver aktiverar andra sinnen. Smekningar inger trygghet medan andra sensorer helt enkelt håller koll på oss ock vår omgivning. Står jag upp? Är det varmt eller kallt? Är underlaget ojämnt? Alla dessa signaler, kemiska ock elektriska, trängs med direktiv från hjärnan: ”Mer blod till matsmältningen”, ”Dra bort handen från elden!”, ”Slappna av”, ”Spring för livet!”

Problem med nerverna?
Allt det här händer i samarbete med det hormonella systemet som också skickar signaler till kroppens delar ock organ. Det finns inget status q. Det finns ingen balans. Det är ett ständigt gungande mellan för mycket av det ena o för lite av det andra. Aktiviteten är konstant.

Det är bara det att när vi stressar, eller oroar oss, eller är rädda (olika sidor av samma sak) sätts det normala gungandet ur spel. För i fara – ock det är vad stress är; en reaktion på fara – är inte matsmältningen viktig. Inte såret i foten heller. Eller nervcellernas sinnrika kommunikation med hjärnan. Det enda som är viktigt är att klara krisen.

Så vi spänner musklerna, slutar andas, håller oss vakna, tarmarna slutar jobba ock vi är beredda att springa eller slåss. Det funkar ett tag. Men till slut blir det kortslutning i systemet. Orken tar slut samtidigt som hormoner ock nerver börjar löpa amok; vi reagerar känslomässigt, får raseriutbrott, börjar gråta. En del förlorar känseln, andra får ont överallt.

Kommer på köpet
Allt det här möter jag hela tiden, i olika former. Ibland lindrar vi symtomen. Ibland sätter vi igång livsförändringar. Man får som man vill. Men jag blir inte förvånad när studier ”bevisar” att zonterapi lindrar stress ock smärta. Det är bra. Mycket bra. Men det finns ett men. Ock ett ock. Ocket är att stressen ock smärtan – ”nerverna” – innefattar så mycket. Orsakar eller bidrar till så många olika åkommor ock tillstånd. Jobbar vi med det kommer mycket annat på köpet.

Fotnörd-illustration-maja-larssonMenet är det samma. Att allt hänger ihop. En av bristerna med vetenskaplig forskning är att den begränsar. Det ligger i forskningens natur att plocka isär det som sitter ihop, ock försöka förklara det del för del. Det ger viktig detaljkunskap men inte hela sanningen, eftersom det är sambanden som är grejen, orsaken. Inte de enskilda delarna. Ingen del i kroppen jobbar för sig själv. Ingen.

Vad är det vi inte vet?
”Vi känner till fem procent av all materia i universum”, sa en rymdforskare jag lyssnade på. Fem procent. 95 procent känner vi inte till. Den finns där men vi vet inte vad det är eller vad den gör. Man behöver inte läsa mycket vetenskaplig litteratur för att inse att samma sak gäller på flera områden. Människokroppen, till exempel. Vi vet att tarmen innehåller mängder av bakterier, men bara ett fåtal har vi koll på. Vi har bara skrapat på ytan till näringslära ock vad som händer i kroppens ämnesomsättning. Att hormoner är viktiga har vi förstått, men hur dom egentligen samverkar har vi mycket begränsade begrepp om.

För att inte tala om hjärnan. Så man bör vara försiktig med ”fakta”. I en femprocentsvärld är okunskapen större än kunskapen. I en femprocentsvärld är det vanskligt att lita mer på bevis än på egna upplevelser. Prova att lägga ett 3000-bitarspussel där det fattas 2850 bitar. De 150 bitar vi har är intressanta ock bra ledtrådar. Men de är inte ”sanningen”. Sanningen får man gissa sig till; ”Vad är det vi inte vet?”

Så jag fortsätter jobba på helheten. På sambanden jag ser ock upplever. Jag läser forskningen, drar slutsatser ock lyssnar på andras. Jag provar, testar ock drar nya. Visst, jag behandlar smärta ock stress, var för sig ock tillsammans. Men zonterapi är mycket mer än så. Jag lovar.

Ungefär 95 procent mer är så.

/