Browsing Category

zonterapi

mat näringslära zonterapi

Varför du inte ska dricka till maten

Ata-med-fot-illustration-maja-larsson

Jag säger det igen. Det viktigaste är inte vad du äter, utan hur. Fel käksätt kan sabba alla eventuella nyttigheter du hoppas få i dig genom att äta nyttigt. Så det så.

Ata-med-fot-illustration-maja-larssonDet kan vare en härlig sallad eller en blodig biff. Nykokta kräftor eller havregrynsgröt. Vi kan skölja ner det med en öl eller kanske ett stort glas mjölk. Fast det bästa är att göra en sak i taget. Äta först ock dricka sen.

Bråttom bråttom bråttom
För så här är det: vi äter för fort. Vi stressar för mycket. Vi har inte tid att äta, än mindre att laga mat. Vi slänger i oss maten utan att tugga. Ock för att klara av det sköljer vi ner allting med vatten, mjölk, kombucha eller i värsta fall nån söt läskeblask.

Resultatet blir att matsmältningen kommer ur kurs redan från början. Alla processer behöver starta från början, inte en bit in, ock tuggandet är en viktig del av allt det där. För när vi tuggar biter vi inte bara sönder maten, spottkörtlarna blandar upp det vi tuggar med saliv som innehåller ämnen som påbörjar spjälkningen som sedan fortsätter i magsäcken.

Fight and flight
Stressen i sig har dessutom den konsekvensen att matsmältningen ock näringsupptaget sätts ur spel. Stress är ju en reaktion där kroppen sätts i larmberedskap. Då har man inte tid med matgurgel, smarta tankar, sömn eller flexibilitet. Då är musklerna på helspänn ock hjärnan liksom kroppen fokuserad på den annalkande faran. Att suga upp näring ock må bra har vi helt enkelt inte tid med!

Vi behöver inte gå igenom hela matsmältningsprocessen, men har det börjat tokigt får kroppen svårt att ställa det tillrätta igen. I bästa fall får vi lite ont, blir lite hårda eller lösa i magen, det är kroppens kamp. Ock att lösa upp maten med saliv eller att skölja ner den med mineralvatten är inte samma sak.

Tugga varje tugga 48 gånger, sa mormor
Så det är tugga som gäller. Länge. Även det lättuggade. Annars kan det vara bättre att inte äta alls. Ock sorry, att mixa allt till en smoothie att svepa löser inte problemet. För hur krämig den färgglada gojan är så är den fortfarande fulla av fibrer som behöver blandas med samma salivenzymer som det tuggbara äpplet.

Så. När vi har bråttom dricker vi för att slippa tugga. Det går lättare så. Snabbare. Ock just därför ska vi låta bli. Det traditionella vinsmakandet, med små klunkar, mer för att smaksätta maten än för att dricka är en annan sak. Men att skölja ner maten är tämligen värdelöst.

Dessutom leder det snabba ätandet till att vi äter för mycket. Jag är övertygad om att det vore en produktionshöjande ock verksamhetsfrämjande åtgärd för många företag ock organisationer (för att inte tala om skolor!) att servera nyttig mat med tillräcklig tid för trevligt ätande. Alla som tryckt i sig pasta eller husmanskost till lunch, ock sen kämpat för att få något gjort på eftermiddagen, i den proppmätta paltkomans dåsiga trötthet, vet vad jag menar.

 

Läs också: Mat ock hälsa, eller?

/

fotarbete fötter händer zonterapi

Händernas språk

”Kan du känna det i foten?” Jag sitter med foten i min hand. Din fot. Känner efter. Anar. Frågar om det jag anar. Om det jag känner.

händernas-språk-zonterapi-illustration-maja-larsson”Hur kan du känna det?” undrar du när jag hittat en punkt som signalerar något. Det är inte alltid så lätt att svara på. Det mina händer känner i dina fötter låter sig inte alltid uttryckas i ord. Det kan vara hårt, mjukt, spänt, slappt, varmt, kallt. Men ibland bara känns det.

Handen har inga ord, men likväl har den språk, som man kan lära sig förstå. Som pianisten eller konstnären med sina alldeles egna anslag, alldeles egna känslighet, sitt egna tonfall ock betoning. Ju känsligare händer, desto fler nyanser.

Vissa zonterapeuter använder redskap. Som för att kunna ta i. Som för att bättre åsamka smärta. Som om smärtan var ett självändamål. Som om smärtan var själva zonterapin. Det är det inte. Det är nyanserna, vibrationerna, signalerna från fot till hand, från hand till fot. Det som känns. Som när du lägger handen på en febrig panna, eller drar fingrarna över det lena sammetstyget, eller doppar tårna i vattnet för att känna om det är badbart.

Vad känner zonterapeuten med pinnen? Som att doppa en käpp i havet för att mäta temperaturen, tänker jag. Eller att med ord ock mått försöka förklara tygets lenhet.

Det finns så många språk utan ord. Handspråk, fotspråk, ögon- ock öronspråk, färgspråk, tonspråk. Det finns energier som drar dig till sig, andra som får dig att rygga, det finns varmt ock kallt, kraftfullt ock svagt. Ock det är tur, för det går inte att läsa sig till hur en fot mår. Som en finsnickare med sitt virke, eller bagarn med sin deg. Det går inte att läsa sig till om virket är bra eller degen är lagom fast. Man måste känna på deg för att förstå deg.

Precis som med fötter. När jag känner på fötter förstår jag fötter. Jag förstår i händerna.

/

hälsa kropp och själ stretching zonterapi

Kan man stretcha en känsla?

stretcha-en-känsla-illustration-maja-larsson

Det var där det hände. Hon lyfte på huvudet ock tittade på mig som om jag just levererat en viktig ledtråd. Det var med dom orden insikten hakade i tanken. ”Kan man stretcha en känsla?” frågade jag retoriskt. Frågan är relevant, för så ofta verkar stretching vara universallösningen på alla problem. Det är det inte.

stretcha-en-känsla-illustration-maja-larssonNej, jag är inte särskilt förtjust i stretching som vägen till rörlighet ock från smärta. Ock ja, det finns bra stretching. Det är bara det att det där med att slita ock dra i leder ock muskler kan göra mer skada än nytta. Det är bara det att det är inte säkert att orsaken till den, låt oss säga stela ömma muskeln, sitter i den stela ömma muskeln. Att då stretcha den stela ömma muskeln kommer inte att lösa problemet.

Ändå är det det vi gör. Stretchar. Vi rycker lite hit o dit, tar tag i en vägg för att kunna dra ut lite extra. För så har vi alltid gjort. Jag också. Innan jag visste vad jag gjorde.

Handbollsstretching
Det var en kund som myntade uttrycket. Hon kunde lika gärna sagt fotbollsstretching, eller gymstretching. Den traditionella sorten. Ryck- ock slit-sorten. Välta-en-vägg-sorten. Den som man ska göra i samband med träning, före ock efter, no matter what. För att värma upp. För att inte bli stel. Ett litet antal standardövningar för några utvalda stora muskelgrupper. Oftast samma. De små musklerna, dom som gör oss rörliga ock smidiga, försummar vi för det mesta.

Yogastretching
Nu tar det sig. Inom Yoga jobbar man mjukare, långsammare. Eller? Tyvärr tar sig yoga mer ock mer uttryck som fysisk träning, ock mindre som den andliga träning det från början var. Så skillnaderna är inte alltid så stora, men när du hittar ”riktig” yoga så märker du skillnaden. Då andas du igenom övningarna istället för att flåsa dig igenom dem. Då jobbar du med muskler ock leder, inte mot.

Rehab-stretching
När det redan gör ont. När vi redan kört för hårt, eller snedbelastat, eller gjort något annat som får kroppen att streta emot. Då ska den tvingas till lydnad med stretching. Det finns absolut duktiga kiropraktorer ock fysioterapeuter som vet att ge dig rätt övningar vid rätt tillfälle, även om jag i många fall tror att det finns andra sätt, men det gäller att se kroppen som en helhet. Att välja ut en kroppsdel ock arbeta med den funkar inte.

För det är faktiskt inte säkert att orsaken sitter där det känns. Det är till ock med ganska ovanligt. Du kan i princip få nackspärr av att gå i ojämnt slitna skor. Men det är inte säkert att det sitter i kroppen över huvud taget. Det kan lika gärna vara en tanke. Eller en känsla.

Skratt, gråt ock sex
Alla känslor påverkar kroppen. Alla. Harmoni, kärlek, öppenhet ock glädje får din kropp att slappna av. Skratt, gråt ock sex i lagom doser håller doktorn borta bättre än ett äpple om dagen. Stress, oro  ock rädsla däremot sätter sig som spänningar, som smärta ock som blockeringar. De kan hamna i spända käkar, uppdragna axlar eller stela höfter. De kan faktiskt hamna var som helst. Men när orsaken till det stela bäckenet inte sitter i bäckenet, utan kommer ur frusen frustration eller uppgivenhet, så kan du stretcha dig fördärvad utan resultat. Det är då du kan fråga: Kan man stretcha en känsla?

Han vars ryggvärk försvann när han skilde sig. Hon som, efter år av övningar, stretching ock  naprapatryckningar började mjukna, när hon insåg att det var bekräftelse hon jagade medsin träning, istället för välbefinnande, som hon hade trott hela tiden. Dom ock alla de andra som tog med hela kroppen, ock hela sinnet i beräkningen, ock sakta men säkert började arbeta med sig själva istället för mot.

Det gäller att försöka se alla delar. Ibland även dom man inte vill se. För smärta kommer sällan av sig självt, eller av otur. Den började nånstans, ibland där du minst anar det. Inte sällan i en känsla.

”Kan man man stretcha en känsla?”
”Nej”, sa hon, ”det kan man kanske inte…”

/

patientsäkerhet zonterapi

”Jag tar piller o jag tar sprutor ock jag tar gud vet allt…”

Plasttuttar-illustration-maja-larsson

Jag behandlar inte diabetes. Det får jag inte. Så när kvinnan med de höga blodsockervärdena efter tre behandlingar är nere på nästan normala värden vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Låtsas att det inte har hänt?

Det är mycket jag inte får. Den så kallade patientsäkerhetslagen (tidigare kvacksalverilagen) ska, antar jag, skydda patienterna från att såna som jag kommer ock ställer till det, kanske till ock med gör nytta. Till exempel behandla diabetes. Så när kvinnan med de höga blodsockervärdena kommer för första gången är jag noga med att påtala just det. Jag behandlar inte diabetes. Men jag kan naturligtvis arbeta rent allmänt på hälsan, på organen ock på immunförsvaret. Så länge jag ger fan i hennes diabetes. Hon verkar nöjd med det. ”Ja ja, då får du jobba på mitt immunförsvar då.”

Andra saker jag inte får göra är att behandla barn under åtta år. Inte ens i målsmans sällskap. Så. Jag utvecklar ett fotmassageprogram för barn. Tanken är att programmet ska gå att ladda ner gratis från hemsidan, ock att de föräldrar som önskar ska kunna boka en behandlingstimme för att få instruktioner om hur de kan klämma på sina barns fötter. Nåt ska dom ha, dom små liven!

Får hjälpa men inte säga att det funkar
I princip får jag över huvud taget inte påstå att mina behandlingar fungerar. Vilket de bevisligen gör. Att mängder av människor slipper smärta, allergi ock magproblem, att folk får energi ock ork de saknat, eller att somliga faktiskt blir hjälpta efter många turer i andra vårdformer får jag såklart berätta. Så länge jag inte påstår att zonterapi har effekt. Det är därför de flesta som pysslar med alternativ medicin använder luddiga formuleringar som ”ökat välbefinnande” ock ”må bättre”. Det är sant, men inte särskilt precist.

Plasttuttar-illustration-maja-larssonSå jag blir lite beklämd när jag bläddrar i i den stora dagstidningens feta annonsbilagor med läkare ock vårdföretag som vill hjälpa dig må bättre genom att sälja livskvalitet i form av större bröst ock vitare tänder. Eller operera dina åderbråck så du kan visa dig ute i sommar. Snabblösningar med läkemedel, inomhusventilationer ock fina kirurgiska snitt som gömmer symtomen snarare än löser problemen.

Kvacksalveri
Sjukvård säljs med reklam. Läkemedel likaså. (Ett vanligt knep är att ljuga i läkemedelsreklamen. Böterna det kostar ses som väl investerade marknadsföringskostnader. Kvacksalveri, om du frågar mig.). Med färre rynkor ock större byst ska du må bättre, trots de risker som alla operationer innebär. Allergimediciner med nästan garanterade biverkningar. Det är okej. Själv förväntas jag flummigt hålla mig till ”ökat välbefinnande” ock ”stärkt immunförsvar”.

Ock när kvinnan med de höga blodsockervärden berättar att dom inte längre är så höga, ”…Ja, det här trodde jag inte. Jag tar piller o jag tar sprutor ock jag tar gud vet allt. Också kommer jag hit ock det bara blir så här. Helt otroligt..!”, när hon säger det lägger jag armarna på ryggen ock anlägger, visslande, en oskyldig min ock säger avvärjande: ”Skyll inte på mig!”

/

fotarbete fötter utveckling zonterapi

”Du är ganska nördig, du vet det va?”

Fotnörd-illustration-maja-larsson

”Du är ganska nördig, du vet det va?”, sa hon där vi satt i sängen. Hon med sin stickning, jag med mina fötter. Med ett fast grepp om min vänstra stortå tittade jag opp förvånat. ”Jättenördig faktiskt”, fortsatte hon, fortfarande med blicken på sitt hantverk. Jag försökte fokusera på M. abductor hallucis, den muskel som ska röra stortån i sidled, inåt mot den andra stortån, men som på de flesta av oss slutat funka eftersom vi alltid har skor, ock i skor kan man inte göra den rörelsen. Hon tittade opp. ”Jag har nog aldrig träffat någon som är så nördig som du.”

Fotnörd-illustration-maja-larssonOkej. Jag klämmer på fötterna. Jag läser medicin ock anatomi. Jag experimenterar med mig själv. Testar gränser för att se vad fötter kan ock inte kan, för att se vad som händer i resten av kroppen när man gör det ena eller det andra. Jag studerar hur folk går ock står, vilka skor dom har ock skillnaden mellan olika underlag. Jag skriver en bok om fötter ock jag ritar egna löparskor till vintern (läs mockasiner). Jag föreläser ock skapar utbildningsmaterial som ska hjälpa människor att ta hand om sina fötter för att må bättre. Men det hänger ju ihop.

Lita inte på den tvärsäkre
Jag väljer att kalla det hängiven. Jag råkar tro att det inte räcker med att gå några kurser ock läsa några böcker för att bli bra på det man gör. Man måste göra, öva, prova, testa, ifrågasätta, tänka själv, tänka nytt, prova, snubbla, öva, dra nya slutsatser men alltid alltid fortsätta fråga. Den dag jag tror jag vet, den dagen slutar jag vara nyfiken, ock då slutar jag också lära mig mer.

Många lever som om all kunskap redan fanns, som om allt redan vore fulländat. Eller som om den sanning de träffat på i böcker eller hos någon guru har alla svaren om andningsteknik, näringslära, löpning eller vad det nu kan vara. Det är inte fel att tro på det man gör, tvärtom. Men man får inte sluta fråga. Man får inte sluta ifrågasätta.

Kunskap ock ödmjukhet
För faktum är, när det kommer till kunskap, att vi inte vet så mycket. Bara fem procent av universums materia är känd. Av djuphaven har vi ännu bara lyckats utforska en procent. Ock bläddrar du i medicinsk kurslitteratur hittar du massor av ”Obekant”, ”inte klarlagt”, ”orsaken känner vi inte till”, osv. Vetenskapen vet faktiskt ganska lite även om hur kroppen fungerar. Hormonsystemet är som ett djuphav, vad som orsakar hälsporre finns det olika teorier om (t o m vad hälsporre är finns det olika bud på.) ock man är osäker på vilka funktioner organ som mjälte ock blindtarm har. Så det ska till en gnutta tvivel mitt i all hängivenhet, tilltro ock övertygelse.

Kunskap sitter inte bara i huvudet
För kunskap finns inte i böcker eller föreläsningar. Det som finns där är inspiration. Kunskapen övar man in i kroppen. Kunskapen sitter i händerna. Ock i fötterna. I leder ock muskler ock nerver. Alltför ofta har hälsoförkunnare de slitnaste kropparna, alltför ofta är yogainstruktörer ock stresshanterare de som ligger på gränsen till utbrändhet. Varför? Därför att dom inte har kunskapen i kroppen. Därför att de bara förmedlar svaren till vilka dom slutat ställa frågorna.

Så nördig? Ja, det är jag nog. Eller hängiven. För så länge det finns något jag inte vet eller förstår, så länge det går att se på fötter ur ett annat perspektiv, så kommer jag att vilja lära mig mer. Fylla på med lärdomar. Byta gamla lärdomar mot nya. Jag vill veta ock kunna på riktigt, inte bara citera andras ord. Jag provar mig fram, ock ofta förstår jag vad som händer, men inte alltid. Ibland händer det bara. Då får det vara så.

Det som händer i fötterna händer i kroppen
För jag skriver en bok, ock med tanke på det livet jag kommer ifrån är det ganska kaxigt. Att tro att jag har något att komma med. Men jag tror att jag har det. Ock då räcker det inte med läst kunskap. Det räcker inte att skriva sånt som andra redan formulerat. Min ambition är inte att förmedla färdig kunskap. Men jag vill ge nya pusselbitar, mer förståelse ock, framför allt, inspiration. Jag vill inspirera till nyfikenhet ock ifrågasättande. Jag vill inspirera fler att bry sig mer om sina fötter för att förstå hur mycket det kan påverka resten av kroppen.

”Just det! Precis så”, säger hon ock tittar upp från stickningen. ”Nördighet är något bra. Jag älskar nördighet!”

/

fotarbete hälsa reflexologi zonterapi

Den sista måltiden – the true story

Pask-illustration-maja-larsson

Det var 2000 år sen i rappet, som Jesus sägs ha satt sig ner för att tvätta fötterna på sina 12 fränder. Någon av dem protesterade högljutt, en annan skämdes för vad han skulle komma att ställa till med. Men tvättade blev de likväl. Men inte bara det, om du frågar mig.

Pask-illustration-maja-larssonDet var Petrus som satte sig till motvärn. Som att Jesus skulle vara lite för mer, ock inte borde nedlåta sig till att vårda någon annans fötter. Men jag måste å det bestämdaste ställa mig på Jesus sida här. Jag klämmer på människors fötter hela dagarna (inga jämförelser i övrigt). Det är direktörer, sjuksköterskor, arbetslösa, sjukskrivna, egenföretagare, akademiker, kontorister, läkare, kulturarbetare, statstjänstemän, befattningshavare, muslimer ock kristna, troende ock otroende, gamla ock unga, rika ock fattiga, kända ock okända. Ock jag säger med eftertryck: det är störthäftigt.

Det händer saker. I fötterna ock i resten av kroppen. Som när vårallergiker slipper besvären ock medicinen. Ock det är inget magiskt. Det är inget mirakel. Det är bara det att, bara för att någon sagt att sjukdomar ock läkemedelsbehov ska vara för evigt så behöver det inte vara sant.

Det som händer i fötterna händer i kroppen.

Att tvätta någons fötter beskrivs i bibeln mer som en symbolhandling av kärlek. Men jag vet inte jag. Jag tror Jesus var mer rakt på en så. Jag tror inte bara han tvättade. Jag ger mig sjutton på att han klämde, tryckte ock masserade lite. Han kom alldeles säkert åt en ock annan öm punkt på de goda lärjungarna.

Jag menar, kan man hjälpa blinda ock sjuka, ock dessutom klämmer folk på fötterna, ja då bara måste det finnas ett samband. Inget konstigt med det. Så oavsett hur ni tänker fira påsken, som våroffer, med äggfrossa eller i Jesu namn, passa på ock kläm varandra på fötterna. Gå barfota, låt fötterna andas. Tvätta dem. Smörj dem med väldoftande oljor. Ock ta en brödbit ock lite vin till om ni har lust, bara för att det är påsk.

Fötter är vackra grejer. Lite misshandlade i moderna skodon ock styvmoderligt behandlade. Men vackra. Ock väldigt väldigt bra att ha.

Glad fotpåsk!

 

hälsa zonterapi

Varför?

frågetecken-illustration-maja-larsson

Varför är det som det är?

Varför har vi ont?

Varför blir vi svaga i knäna när vi är kära i hjärtat?

Varför sätter vi i hälarna så hårt när vi går?

Varför är det så viktigt att ha kontroll?

Varför blundar man när man nyser?

Varför får man ont i magen när man har ångest i huvudet?

Varför har vi inte tid?

Varför säger vi att familjen är viktigast när vi prioriterar jobbet?

Varför sitter vi så mycket?

Varför bryr vi oss om vad folk ska säga?

Varför känner vi inte efter mer?

Varför gör vi som vi tror vi måste ock inte som vi vill?

Varför piper det i öronen?

Varför säger vi ”Försöka duger” när vi ändå lägger en massa energi på att försöka duga?

Vad är det vi försöker bevisa? Ock för vem?

frågetecken-illustration-maja-larssonVarför har vi skor fast det inte är kallt?

Varför tror vi att stress är ett normaltillstånd?

Varför slutar vi andas när vi som bäst behöver syret?

Varför vilar inte käkarna när jag ska sova?

Varför är det vanligare med handarbete än fotarbete?

Varför måste vi?

Varför försöker vi vara som andra när vi kan vara som oss själva?

Varför viftar vi inte mer på tårna?

Varför…

/