Search results for

stress

Hållning hälsa Rörelse

Hållning ock hälsa

Revy85

Kan vi välja hur vi rör oss? Kan vi välja vår hållning? Hur påverkar hållningen vår hälsa? Spelar det nån roll hur jag står ock går för hur jag mår? Svaren, om du frågar mig, är, i tur ock ordning: Ja fast nej, Ja men vi kanske inte borde, mycket, ock, på sista frågan: som fan.

Revy85Killen i mitten på bilden är min pappa. Kolla in hållningen. Den har jag att brås på. Året var 1985 ock pappa var 45 år. Åtta år senare dog han. Var det nödvändigt? När läkaren som utfört obduktionen ringde, sa han att det inte kunnat undvikas. Med andra matvanor kanske det gått att skjuta upp det nåt år eller två.

Men han sa inget om hållningen.

Hur lär vi oss gå?
Vi lär oss främst genom att härmas. Vi härmar mamma ock pappa. Syskon. Där lägger vi grunden. Den grunden har vi med oss hela livet. Allt vi lär oss framledes i fråga om rörelse utgår från den.

Senare hittar vi balla kompisar ock coola kändisar att härma. ”How to learn how to walk like the heroes we thought we had to be”, sjunger Bruce Springsteen i Backstreets. Allt sittande i skolan gör sitt till, innan yrkesval påverkar oss i form av kultur ock klädsel. Vi rör oss nämligen inte likadant i kostym som i snickarbyxor.

Men allt utgår från grundmönstret. Det jag lärde mig först. Jag kan lära nytt, men jag kan aldrig ta bort det jag redan lärt. Det är ungefär som att ha lärt sig cykla. Hur mycket du än försöker, ock hur länge du undviker tvåhjulingar så kommer du inte att kunna inte cykla.

Så ja, jag har med mig pappas hållning. Den tar över mig när jag är sliten, trött eller rädd. Vilket inte är så konstigt; humöret påverkar hur vi står, som bekant.

Jag kan alltså lära nytt, men jag måste utgå från vad jag redan har. Det är därför lösningen på dålig hållning aldrig är att tvinga på kroppen en bättre hållning. Men om jag är lyhörd ock känner efter, kan jag upptäcka vad jag har att arbeta med, då kan jag hjälpa kroppen att vara som den mår bäst, istället för att försöka tvinga in den i militärisk rakhet.

Hållningen ock hälsan
Jag kan naturligtvis inte ha en aning om hur mycket en annan hållning skulle ha fördröjt den där bristningen i övre kroppspulsådern som ändade pappas liv. Men på samma sätt som att ATT vi rör oss påverkar vår hälsa, så spelar det roll HUR vi rör oss. Hur vi använder muskler, leder ock skelett inverkar på alla vitala kroppsfunktioner.

  • Exempel 1: Spända muskler påverkar ditt blodtryck som i sin tur påverkar syresättning av cellerna. En bra hållning är en hållning som liksom står av sig själv, utan överdrivet aktiva muskler som ändå bara gör ont efter ett tag.
  • Exempel 2: Det lymfatiska systemet transporterar bl a gammalt skräp ur kroppen ock är en viktig del av immunförsvaret. Lymfvätskan pumpas runt av muskelrörelser, så konstant stela eller spända muskler kan blockera systemet ock påverka immunförsvaret.
  • Exempel 3: Sätt dig med rak rygg på en stol. Ta ett så djupt andetag du kan. Sjunk sedan ihop med kroppen i sittande ställning ock försök ta ett lika djupt andetag. Det går inte. (stresssymtom som spänd bröstkorg ock uppdragna axlar har samma inverken.) Utan bra andning blir vi trötta ock fungerar sämre.
  • Exempel 4: För att inte tala om riskökningen för allt ifrån diabetes till hjärt- kärlsjukdom som har visat sig öka av för mycket sittande.

Alla inre organ behöver, precis som lungorna, sitt utrymme för att kunna arbeta. Trycker vi ihop det utrymmet, pressas organen samman som storstadsbor i en fullproppad tunnelbanevagn. Det blir inte plats för varken tango eller vals då.

Kanske skapar det bara onödig trängsel som hindrar de inre organen att göra det de vill. Kanske ökar det verkligen trycket i organen, ungefär som när du kramar ihop en vattenballong med handen ock du ser hur ballongens yta blir tunnare i de delar som spretar ut mellan fingrarna. Poff, säger det till slut när trycket blir för mycket för en liten del av ballongen som av fabrikationsfel eller slitage är extra tunn.

Ungefär som pappas aorta.

Fast när man tänker efter, så finns det fler sätt att begränsa det inre utrymmet ock inälvornas rörlighet. Som till exempel att hålla in magen ock tänka på sin bålstabilitet. Som sagt, en ansträngd hållning är inte en bra hållning.

Hjälp kroppen att stå bra, tvinga den inte. Låter det svårt? Inte så värst, egentligen. Men du behöver känna efter, bli medveten ock lära nytt.

Jag hjälper dig, om du vill.

/

Föreläsningar/workshops

Allt börjar nerifrån. Från grunden. För att stå stadigt eller sätta igång rörelse. Annars blir det vingligt, ineffektivt ock tärande. Oavsett om det är en homo sapiens som behöver få koll på sin arbetsmiljö, ta det lugnare, få opp farten, bli friskare, träna klokare eller bara må lite bättre, är utgångspunkten densamma: Det som händer i fötterna händer i kroppen. 

Fötter handlar inte bara om fötter. Det handlar om hur vi står, går, orkar ock lever. Med fötterna som utgångspunkt, eller som metafor, kan du enkelt förändra ditt liv. Du kan påverka din hälsa, din vardag, ditt arbete, din träning med enkla medel. Det är friskvård när den är som bäst. Det skapar vi med kortare föreläsningar, längre workshops eller hela utbildningsdagar.

föreläsning om fötterOlika ämnen jag pratar om:

  • Fötter. Hur kan dina fötter hjälpa dig att må bättre? Ock hur kan du hjälpa dina fötter? Varför har vi skor? Ock hur påverkar det resten av kroppen? Kan man vara stressad i fötterna? Ock hur kan vi må bättre genom att känna efter mer?
  • Stress. Om varför nästan allt vi pratar om när vi pratar om stress är fel. Om hur jag presterar bättre ock hinner mer genom att stressa mindre.
    Vad händer i kroppen när vi stressar? Finns det verkligen positiv stress? Hur vet jag att jag är stressad? Kan jag ta bort stress?
  • Rörelse. Allt är rörelse. Hjärtslag, andning ock tankar är rörelse. Liv är rörelse. Till ock med att sitta eller stå är rörföreläsning-rörelseelse. Rörelse ger bättre hälsa, men mer är inte nödvändigtvis bättre. Mycket av det vi kallar ”ålderskrämpor” är inget annat än stelhet, spänningar ock blockeringar, ofta förstärkta av stress. Hur får du tillbaka rörelsen i ditt liv?
  • Träning. Måste man träna? Träning är, motsägelsefullt nog, inte detsamma som rörelse. Ock träning är per definition inte hälsosamt. Mycket modern träning är statisk istället för rörlig. Att träna muskler utan att träna nervsystemet kan t o m göra oss mindre rörliga. Ock att stressa för att hinna i tid till yogan är inte särskilt produktivt. Så när de säger att träning är bra, kan det vara värdefullt att fundera på: bra för vad?
  • Att känna efter. Hur aktiverar jag det sensomotoriska systemet? Hur blir jag mer medveten om hur min kropp gör det den gör, så att jag kan ändra på det? Genom att följa instruktioner? Eller genom att känna efter? Hinner jag känna efter om jag stressar. Ock om inte, hur kan jag veta om jag stressar, ifall jag inte hinner känna efter?

Vi sätter ihop ock anpassar föreläsningen ock verkstäder efter önskemål ock förutsättningar. Eller utvecklar det till ett långsiktigt hälsoarbete. Hur kan vi till exempel få din arbetsplats hälsosammare, friskare, gladare ock effektivare?

Hör av dig så tar vi en kaffe ock pratar om saken!

/

Behandling Det som händer i fötterna händer i kroppen fotarbete zonterapi

Den korta sammanfattningen

Jag hjälper dig att må bättre. Det kan vara ett ont knä, stelhet,stress, magproblem eller allergi. Vi jobbar med rörelse, fotlära ock zonterapi. Jag letar upp ock löser spänningar ock blockeringar som påverkar hela kroppen. Jag ger dig antagligen några övningar i hemläxa ock några ord att fundera på.

Så vilka kommer till mig? Allt beror på vad du vill att vi ska uppnå:

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonJag har ont! Ta bort det!
Smärta är jobbigt. Värktabletter lindrar för stunden men löser inte problemet. Ock orsaken kan vara lurig, den sitter ofta inte där det gör ont. Så vi symtombehandlar för att lindra det akuta onda, ock vi tittar på helheten för att se var det kommer ifrån.

sjukdomar-illustration-maja-larssonSjukdomar. Såna som man bara har.

De ökar lavinartat. Migrän, astma, allergi, IBS, ock andra åkommor. Lösningen hittas ofta i livslång medicinering. Men det behöver inte vara så. Ibland räcker det med zonterapi, ibland ska det till lite nya vardagsvanor. Men för det mesta blir det bättre. De allra flesta som kommer till mig med allergi blir bättre. Många kan minska medicineringen eller blir helt symtomfria.

normalproblem-illustration-maja-larssonNormalproblem

Normalproblem är sådant som följer med vårt stressade liv: sömnsvårigheter, huvudvärk, muskelspänningar, förstoppningar, ock så vidare. Många accepterar bara: ”Det har ju alla.” Andra inser att att det inte behöver vara så. Ock dom har rätt; det är inte meningen att vi ska ha ont.

fotfel-illustration-maja-larssonFotfel
Trots att jag mest jobbar med fötter är det oftast inte fotproblem som leder folk till mig. Men när vi jobbar på din hallux valgus, ”hälsporre” eller lindrar smärtan i hålfoten så brukar det hända saker på fler ställen. Kroppen hänger ihop, som sagt. Det finns dessutom mycket du kan göra själv genom att ta hand om dina fötter. Kom hit ska jag berätta hur.

frågetecken-illustration-maja-larssonNär ”dom” inte hittar något fel
Det händer lite då ock då, att människor med diffusa krämpor kommer, människor som valsat runt mellan olika vårdinstanser som inte kan säga var smärtan, känselbortfallet eller domningarna beror på. Ock ofta försvinner deras symtom efter några behandlingar. Man måste titta på helheten. Som sagt, orsaken ock symtomen sitter inte alltid på samma ställe. 

kontakt-illustration-maja-larssonNär man behöver en katalysator, en dörröppnare
”Du är ju psykolog också!” Jag får höra det ibland. Det är inte vad jag skulle titulera mig själv. Men jag har kunskap, erfarenhet ock förmåga att se helheten, ock att hitta nya perspektiv. Ibland handlar det om att få kraft ock energi att orka med livspusslet, ibland om att att hantera förändringarna i tillvaron. Eller det motsatta: att åstadkomma förändring när livet eller tillvaron verkar ha gått i stå. Ofta börjar det med en krämpa, en åkomma, som vi letar orsaken till. För du kommer ihåg, orsaken sitter inte alltid där det känns. Men det är du som bestämmer hur mycket vi ska leta. Vi gräver inte fram sådant du inte orkar hantera.

heart-illustration-maja-larssonDet är så skönt
”Sköntont” är ett vanligt ord i behandlingsrummet. Den behagliga känslan av ömt som gör gott. Ock känslan efteråt av levande fötter, lugnare sinne, ock bättre kontakt med underlaget. Ock av att ha blivit ompysslad en stund.

Boka tid här.

/

alternativmedicin Det som händer i fötterna händer i kroppen friskvård zonterapi

Ni klarar er inte utan mig

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

”Du måste överdriva för att få hjälp!” Jag minns inte vilken krämpa jag drabbats av, det är några år sedan. Men dåvarande sambon ock sjuksyrran visste vad som gällde för att få komma till sjukvården.

orm-i-medicinburken-zonterapi-pasandberg-illustration-maja-larssonMan måste ta i, förklarade hon. Lite ont funkar inte. Man måste ha skitont. Annars blir det bara ta-två-alvedon-ock-se-om-det-går-över. Jag tyckte det lät för jävligt, men gjorde som jag blev tillsagd. Hon var ju i branschen ock borde väl veta.

Det har inte blivit bättre sedan dess. Sjukvårdspersonal går på knäna för att upprätthålla en acceptabel vård. Många av dem gör ett fantastiskt jobb, men många dukar också under för sjukskrivningar av diverse stressrelaterade orsaker. Andra tappar modet ock byter helt enkelt arbete. Ock för att lätta bördan tvingas man köra Alvedon-tricket för att få patienterna att stanna hemma.

Prestige före vård
Rent organisatoriskt verkar dessutom svensk sjukvård vara svårare att förändra än att vända en oceanångare i ett badkar. Systemet visar upp hierarkiska kulturer som inte ens finns kvar i det militära. Prestigefokuserad toppstyrning accentueras i Karolinskas skrytbygge i Stockholm, som inte bara slår igenom budgettaket med massor av miljarder, utan dessutom får färre (!) vårdplatser än tidigare. En av flera skandaler för Karolinska sjukhuset på kort tid.

Så det är inte utan att jag drar lite på munnen när jag läser att forskare i Skåne ska studera varför sjuksköterskor ock andra i vårdsektorn i så hög grad säger upp sig från jobbet. Ja, man kan ju undra…

Samhället har inte råd med det här. Det är inte längre risk att systemet rasar, havererar. Ur ett hälsoperspektiv har vi redan kraschat. Sjukskrivningstalen är en katastrof ock går dessutom längre ock längre ner i åldrarna. I Finland vill man hellre lära skolbarn dosera medicin än lära dem att förebygga medicinering. Det kunde varit Sverige.

Att vi bygger en välfärd som förutätter att vi bränner ut oss för att upprätthålla BNP, äter oss sjuka för att hålla igång konsumtion ock tillväxt, ock behandlar vår kropp som vore den en bil ock inte en levande organism, är i grunden inte sjukvårdens fel. Men Landstingen ock vårdens utformning är defintivt en del av problemet.

Spar pengar
Jag hjälper människor att bli smärtfria. Känsel som fallit bort kommer tillbaka. Stela blir rörliga, stressade ock utbrända hittar vägen tillbaka till lugnet ock friden. Många som går hos mig kan trappa ner eller sluta med sina mediciner. Det kan vara allt från allergimediciner till antidepressiva preparat. Jag hjälper människor att hitta orsakerna till problem, eller att, vid behov, faktiskt förändra sina liv. Det är inte bara jag. Vi är ganska många som jobbar med det. På olika sätt.

Till oss kommer människor som vill få hjälp att förändra, som vill hitta orsaker ock inte bara dämpa symtom. Som är beredda att ändra sitt sätt att leva eller tänka – bryta ock ändra vanor – hellre än att bara äta dämpande mediciner. Som sökt hjälp på annat håll men inte fått, som inte blivit tagna på allvar, eller där behandlingen helt enkelt inte gjort nytta. Dom kommer till oss. Ock vet du vad? Vi sparar massor av pengar åt samhället genom att hjälpa dem. Men vi skulle kunna spara mer. Om vi fick chansen att hjälpa fler. Det borde vi få.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonFör samhället har inte råd att bara plåstra om krämpor ock sjukdomar med Alvedon, Prozac, hålfotsinlägg ock bettskenor. Samhället har inte råd att inte förebygga ock hjälpa. Samhället har inte råd att bara skapa mallar, stuprörsdiagnoser, ock one-size-fits-all-kurer istället för att försöka hitta varje enskild människas krämpor, problem, sammanhang ock lösningar.

Det finns massor av fantastisk kunskap inom landstingsvården, ock mängder av människor som brinner för att hjälpa andra. Men organisatoriskt, ekonomiskt, hierarkiskt, akademiskt ock som medicinskt system betraktat är det en koloss på lerfötter. En koloss som läcker pengar som syndafloden. Ett medicinskt system vars resultat går åt fel håll.

Samhället, du har inte råd med det.

Du klarar dig inte utan mig.

/

Det som händer i fötterna händer i kroppen Magi zonterapi

Snacka inte magiskt med mig

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larsson

När människor lämnar behandlingsrummet med mindre smärta, utan allergiska symtom, eller med ork att ta tag i en stressande vardag, kanske med några rörelseövningar i fickan, så är det inget magiskt med det. Inget magiskt alls. Det är bara som det ska.

Ord är kraftfulla saker, de ska användas med försiktighet ock ansvar. Så när kollegor inom zonterapi eller andra uppbyggliga, stärkande, lugnande, läkande, eller vad de nu kan vara för terapier ock aktiviteter, beskriver sina respektive verksamheter ock dess effekter med ord som magiskt eller fantastiskt så rynkar jag skeptiskt min panna.

Jag menar, vad betyder ”magisk”? Att man använder magi. Trolleri, liksom. Vissa kanske tycker det är coolt med lite övernaturligt skimmer. Men det finns inget trolleri i det jag gör. Jag tror inte på trolleri. Ordet ”magiskt” är helt enkelt oftast inte sant.

Upprepning urvattnar
Ord är som kläder. Jag må tro att jag väljer min egen stil, men de indikerar tillhörighet. De kan vara andlighetsgruppen eller vetenskapsgruppen eller entreprenörsgruppen eller muskel-gruppen eller jag-tillhör-inte-någon-grupp-gruppen. Ock när jag börjar rapa samma ord ock formler förlorar orden i värde. De blir till floskler, det vill säga ord som blir sanna av att sägas tillräckligt ofta ock av att därmed bli så urvattnade så de kan betyda vad som helst.

Såna ordval ger sken av att representera något kuriöst, något speciellt men abstrakt avsett för speciellt initierade. Som när akademiska viktig-pettrar svänger sig med svåra ord, mer med syfte att påvisa sin bildning än att göra sig förstådda.

Beprövad erfarenhet
Men det allra mesta här i världen fungerar alldeles utmärkt, oavsett om vi förstår hur eller inte. Att man inte alltid kan förklara allt som händer med ord, åtminstone inte hela vägen, är inte detsamma som magi. Faktum är att ganska många s.k.skolmedicinska behandlingar, enligt Socialstyrelsen, saknar vetenskapligt stöd. Men de verkar funka så de får vara kvar. Det kallas beprövad erfarenhet, ett uttryck som helt saknar definition ock som därför ingen vet vad det betyder, men i alla fall. Dom tänker väl att funkar det så funkar det, inget magiskt med det. Jag håller med.

Tillbaka till min verksamhet. Rörelse ock sensomotorik är inga flummiga konstigheter. Inte neurologiska kopplingar heller. Cirkulationssystem för blod ock lymfa är helkroppssystem, inte avgränsade till separata kroppsdelar. vetenskapliga sanningar alltihop, även om forskningen inte på långa vägar har grepp om alla funktioner ock effekter. Men det är invecklade saker så det får man förlåta.

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larssonTill ock med att den bindvävsstrukturen som binder samman lilltån med pannan har fler funktioner än att bara agera påse ock upphängningsanordning för muskler ock organ står mer ock mer klart.

Att stress påverkar alla dessa system, från fotsulan till hjässan, ock att stressen omvänt kan lindras  via dessa respektive delar av kroppen är inte heller några nyheter. Psykosomatik works both ways. Allt detta är i olika grad belagt. Men som alltid är medicinsk forskning bättre på detaljer än sammanhang, bättre på enskilda delar än på helhet. Det är inget konstigt, det ligger i vetenskapens ock mätbarhetens begränsade natur. Det är vackert så.

Men sammantaget, när vi använder dessa olika system, hjälper vi din kropp att fungera som den helst vill fungera. Det är inget magiskt med det. Inget magiskt alls.

Det bara funkar.

/

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larssonPs. Du missar väl inte min föreläsning på PriMaten i Uppsala måndag 29/5 kl 18. Om Fötter, rörelse ock hälsa. Om stress som vana, om hur stress påverkar din rörlighet, ock om att känna efter. Läs mer här.

zonterapi

Det som händer i fötterna händer i kroppen – Föreläsningen

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larsson

Måndag den 29 maj kl 18.00-20.00 föreläser jag på Primaten i Uppsala. Det blir två timmar om fötter, rörelse ock hälsa. Om varför hälsa, smärtfrihet ock välmående handlar mer om att lära nytt än att göra rätt. Om att allt du lär nytt börjar med att du känner efter.

Det blir prat om stress, om stress som vana. Om skillnaden mellan höga ock låga smärttrösklar. Om likheten mellan skor ock tandläkarbedövningar. Om att hälsa, smärtfrihet ock välmående ska vara enkelt. Ock om varför det enkla ibland är det svåra.

”Alla pratar om att allt hänger ihop. Men HUR hänger det ihop?”

Vi kommer att prata om att börja från grunden. Eller från ytan. Att det helt enkelt finns olika sätt att ta sig an problem, krämpor eller ambitioner. Det blir prat om att öka farten genom att sänka tempot. Ock om att den där grunden, vår grund, sitter i fötterna. Inte i skorna. Inte i iläggen. Inte i asfalten. I fötterna.

Det blir helt enkelt en föreläsning om att det som händer i fötterna händer i kroppen. Ock tvärtom.

  • Du kommer att få med dig nya perspektiv på vardagsliv, arbetssituation, på ergonomi ock på träning.
  • Du kommer att få en större förståelse för hur kroppen ock ”kroppshjärnan” samverkar som en helhet.
  • Du kommer att få tips ock tankar om förändring, smärtlindring, hälsa ock ökad rörlighet.

Du kommer också att få ta del av mina erfarenheter inom behandling ock träning, allt ifrån ungdomsåren som simmare ock simhoppare, alla timmarna på gymet ock i löparspåret som blandats med 20 års erfarenhet av Qigong ock meditation.

”Styrka är inte något man tränar upp. Det är något man lär sig.”

Jag kommer att berätta om hur ”mer, hårdare, längre” inte stoppade slitna kroppsdelar ock ”ålderskrämpor”. Att mer träning bara gjorde löparmilen långsammare i takt med att den gjorde ondare. Tills pusselbitarna föll på plats. Ord som ”träning” ock ”rörelse” har fått helt nya innebörder i takt med att idrottsskador ock ålderskrämpor avtagit. Ock milen går snabbare ock lättare utan nämnvärd ansträngning. Helst barfotad.

Ock vi kommer att prata om ”de andra” krämporna – de stressrelaterade åkommorna, allergierna, magbesvären, migränen, de hormonella obalanserna, m.m. Om att de för de mesta faktiskt går att göra något åt. Ock om att det inte alltid är så stor skillnad mellan IBS, nackspärr ock en stressfraktur i foten.

Mötesanteckningar i bild

Med på föreläsningen är Maja Larsson, illustratör, Graphic recorder ock konstnär. Hon ritar ”live” ock sammanfattar föreläsningen i bild, på samma sätt som hon gör med många av Sveriges ock Europas stora företag. Det är en upplevelse i sig!

Alltihop dokumenteras av den fantastiske fotografen Johan Lindberg Bruzewitz.

Anmäl dig på hej@pasandberg.se

Kostnad: 250:- betalas via swish 0733-800059 eller Bankgiro 5329-3189

Vill du äta lite bra mat innan vi kör igång? PriMaten ställer iordning en liten lösviktsbuffé från kl 17.30, där du kan välja fritt för 27:-/hg.  I en paus serveras kaffe eller te. Tack, snälla Primaten, för det!

Kolla gärna in evenemanget ock visa intresse på facebook. Då blir jag glad.

Välkommen!

fötter Gör det enkelt Hur går man?

Gör det enkelt

Vi vill så gärna göra rätt. Så till den grad att vi slutar både tänka ock känna själva. Att inspireras ock få tips av duktigt folk är såklart givande. Men vad hände med trial and error?

”Finns det någon bra hemsida eller liknande där man kan läsa om grunderna i barfotafilosofin?” Jag funderar på frågan. Jag funderar igen. ”Finns det någon bra hemsida eller liknande där man kan läsa om grunderna i barfotafilosofin?”  Jag visste inte att det fanns några grunder, än mindre någon filosofi. För mig är filosofin att ta av mig skorna. Sen känner jag efter ock ser vad som händer.

Ibland blir jag mer lekfullt ivrig av barfotakänslan än jag är van vid. Då kan det hända att det gör ont, kanske för att jag springer för fort eller inte är van vid underlaget. Eller om det är kallt. Men det vanliga är att fötterna, nerverna, kroppen säger till – det är ju det fötter, nerver ock kroppar gör om de får chansen – ock då märker jag det. Då tar jag på mig skor eller sänker farten. Eller bara ändrar steget.

Se ock lär
Visst tittar jag på andra, precis som ett spädbarn tittar, lär ock härmar, för att kunna prova, känna efter ock hitta sina egna rörelsemönster. Både barnet ock jag testar, inte för att hitta det som är rätt, utan för att hitta det som fungerar. Det är verkligen inte samma sak.

Kvinnan framför mig i behandlingsrummet vill först inte göra andningsövningen hon fick i hemläxa förra gången. Hon har inte hunnit öva så mycket, säger hon, så hon kan den inte riktigt än. Hon är inte ensam. Kanske har jag varit otydlig i mina instruktioner, eller så följer hon bara invanda mönster om prestation, om rätt ock fel, om ”kan själv”. Oavsett vilket har hon missat poängen, att övningen inte handlar om att göra rätt, utan om att känna efter. Att upptäcka vilka kroppsdelar man använder när man gör något så självklart som att andas på olika sätt.

Vem är expert?
Föräldrar, experter, lärare, självutnämnda förståsigpåare, PT:s, dietister, kvällstidningar ock tillverkare av diverse livsnödvändiga prylar försöker få oss att förstå allt vi måste veta ock ha för att överhuvudtaget överleva.

Ock vi suger åt oss all kunskap om allt vi moderna människor behöver fastän arten homo sapiens överlevt ock utvecklats alldeles utan avslappningsquickfixövningar, dämpade skor, lagom mjuka sängar, stegräknare, sömntabletter, gåstavar, speciella träningkläder ock näringstabeller med siffror ock värden som ingen ändå förstår vad de betyder.

Sängens fel?
Jag kollar på min hund. Han gillar sin korg. Men utan den så somnar han var som helst. Han sover ihoprullad, utfläkt på sidan, på mage. Mitt på golvet eller i ett hörn. För att inte bli stel eller öm byter han ställning, utan en tanke på att det skulle vara något fel på stoppningen i korgen.

Ibland vaknar han, tittar yrvaket upp, ock lägger sig ner ock somnar om. Eller så viftar han på svansen som för att säga: ”kom o klappa lite på mig, husse”. Han stressar inte upp sig för att det inte blev åtta timmars sammanhängande sömn, som om livet ock hälsan står ock faller med det. Han sover bara. Blir det för lite tar han igen det sen.

Golvets fel?
Vi kan allt det där. Det är grundläggande, biologiskt, neurologiskt, mänskligt ock nedärvt alldeles utan filosofier, appar, regler eller tabeller. Så när jag får frågan om vilka skor man ska ha för att inte få ont när man går på hårda golv, så blir svaret att frågan är felställd. Det är inte golvens fel att jag får ont (även om helt plana underlag är det mest onaturliga en kan gå på). Homo sapiens är anpassningsbar. Vi ändrar oss efter omständigheterna. Vi lever i olika klimat, äter olika mat (majoriteten av jordens befolkning har aldrig varit i närheten av tallriksmodellen) ock rör oss alldeles utan hjälpmedel.

Om vi känner efter så kommer vi att gå olika på olika underlag, istället för att försöka anpassa omgivningen, underlaget ock skodonen efter hur vi brukar gå. Om vi bara prövar oss fram, sakta, med nyfikenhet ock en gnutta tålamod kommer vi att märka vad som funkar ock vad som inte gör det. Precis som barnet som lärde sig gå.

Ibland behöver vi bara känna efter ock lära oss igen.

Ibland behöver vi bara göra det enkelt.

/

Darwin fitness motion träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 6 – Survival of the fittest

Träning06-Fitness- illustration-maja-larsson

Fitness. När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest” – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.

Jag tittar på ”The legend of Tarzan” med Alexander Skarsgård. De krigiska afrikanska stammarna består av stora, muskulösa ock deffade män, dock såklart utan att någon är lika biffigt bodybuildad som huvudrollen. Hur skulle det sett ut. Ingen av dem, dock, hade förmodligen klarat sig igenom det nålsöga som kallas fitness. Fitness ur ett evolutionärt perspektiv då.

I del 4 om toppform skrev jag att vi i stor utsträckning använder elitidrottandet som mall för träning ock hälsa. Det är bara delvis sant. I allt större utsträckning är det fitnesskulturen som skapar norm. Fitnesskulturen har i stort sett emanerat rakt ur 80-talets body building-hajp. Gemensamt för båda är att det yttre resultatet styr.

Hälsa mäts i tonade muskler
Body building- ock fitness-muskler byggs främst inte för att användas utan för att synas, ock på alla plan smittar det elittränande beteendet av sig till motionärer ock 40-årskrisande komma-i-formare. Allt mer bedömer vi hälsa ock välmående utifrån sexpack ock midjemått. Fler ock fler träningstips handlar om att bygga muskler, bränna fett, skaffa magrutor eller få fast rumpa. ”Du ser vältränad ut”, säger vi avundsjukt ock önskar att vi mådde lika bra. Men tonade muskler handlar inte om välmående, varken i den elitsatsande eller den motionerande delen av fitness-skalan.

Att tävla i bikini-fitness eller andra varianter är elitidrott, ock som beskrivs i del 4 om toppform har elitträning inte mycket med hälsosamhet att göra. Att pressa sin kropp maximalt för att skapa kroppsformer som på intet sätt är naturliga må vara kul för den tävlingsinriktade. Men hälsosamt är det per definition inte. I andra ändan av skalan, i motionärsändan, har man skalat bort den extremaste hårdträningen, men utseendet som hälsonorm finns kvar. Det är bara att titta på reklambilderna för valfri gym- eller sportkedja för att inse att du inte kan träna ock se ut hur som helst.

Good enough?
Som sport betraktat har jag full respekt för Fitnesskulturens toppskikt. Det är ett hårt jobb de utför. Men ur ett hälsoperspektiv för arten homo sapiens finns det inget bra med putande betongrumpor, biceps runda som tennisbollar, proteindrinkar, muskeldieter, för korta höftböjare ock minimalt med underhudsfett.

Så spridningen av såna ideal till måbra-tränisarna är tämligen kontraproduktivt. Särskilt med tanke på de träningsmängder som krävs för att nå resultat. Risken är stor att rumpan aldrig blir tillräckligt putande eller bicepsen tillräckligt rund.

Styrka före finess?
Som 20 åring vägde jag 85 kilo. Bara muskler. Jag var stolt över mina överarmar ock tog 90 kilo i bänkpress. Att jag inte var särskilt rörlig var inget jag reflekterade över, dels för att jag inte ägnade massa tid åt att känna efter, ock dels för att jag kompenserade min bristande smidighet med styrka ock vilja.

Träning06-Fitness- illustration-maja-larssonIdag, 30 år senare, är jag 8 kilo lättare (uppskattningsvis, då jag inte äger någon våg) ock 8 kilo smidigare. Istället för att bara ta i hårdare ock mer när jag tränar, utgår jag från motorik, balans ock rörlighet. Idag gör jag enkelt (eller i alla fall enklare) många av de rörelser som bänkpress-Pa fick kämpa sig igenom. Löpar-milen som var en tung ock ofta smärtsam pina som skulle mätas ock förbättras, är idag oftast en lätt lek som går fortare ock gladare trots mindre ansträngning.  Omvänt kan små finmotoriska, till synes enkla detaljrörelser (som till exempel att dubbelvika min artros-stela stortå) göra mig svettig.

I mitt eget träningsperspektiv ock i vad jag lär ut, är det vad fitness handlar om: att känna efter, lära nytt, utveckla, förfina. Att vara rörlig. Att kunna göra mer med mindre ansträngning. Väldigt mycket träning idag funkar precis tvärtom.

En sund själ…
Om syftet med träningen är en sund själ i en sund kropp, kan vi börja med att fundera på vad som definierar en sund kropp. Ock sett ur ett homo sapiens-perspektiv ser den varken ut som Tarzans eller Conan Barbarens.

När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest”* – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.

Ett av Darwins kriterium för fitness var god fortplantningsförmåga. Paradoxalt nog har för hård träning, stress ock för lite underhudsfett en negativ inverkan på just det. Det är lite ironiskt, men ju mer ”fit” jag försöker vara, desto mindre fit riskerar jag att bli.

/

Nästa vecka i del 7 (epilogen): Så. Behöver vi träna?
”Syftet med den här serien har inte varit att säga nej till träning. Tvärtom. Vi lever i en stillasittande värld, i en civilisation som på många sätt bryter ner oss. Vi behöver röra på oss. Men begreppet träning har fått en ikonisk, mytifierad ställning… 

Pulsträning stretching träning zonterapi

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 5 – Stretching ock pulsträning

Träning-5: Stretching-pulsträning-illustration-maja-larsson

Stretching har länge varit ett heligt mantra för välmående ock ökad rörlighet. Ock ny forskning visar ju att pulsträning är bra för hjärnan. Men är det så enkelt? Nä. Det är klart att det inte är. Det är det aldrig.

Vår jakt på enkla svar tar oss ofta längre bort från sanningen. Sanningen – kroppens, hälsans ock välmåendet sanning – är komplex ock ofta motsägelsefull. Därför kan enkla slutsatser ställa till mer skada än nytta. Oavsett om det gäller nya sanningar eller gamla etablerade.

Stretching
Träning-5: Stretching-pulsträning-illustration-maja-larssonRörlighet är viktigt, som sagt. Men att stretching skulle göra oss rörligare finns det inte mycket belägg för. Men som vanligt handlar det inte bara om ATT man stretchar utan HUR man gör det. Det finns få likheter mellan mjuka yoga-rörlighetsövningar ock att försöka välta en vägg för att sträcka ut vadmuskeln. Men just det faktum att det finns många sätt att stretcha innebär också att det finns många dåliga sätt. Det i sig borde vara anledning nog att vara försiktig.

Vi stretchar för att motverka stelhet. Omvänt, vi stretchar för att öka vår rörlighet. Men det finns olika sorters rörlighet ock olika sorters stelhet. Ta en höftled. Höftleden är en kulled. Det betyder att den runda övre änden av lårbenet ska passa in det kupade fästet i bäckenet. Det som skapar rörelseförmåga i leden är ett stort antal muskler som går kors ock tvärs mellan ben, bäcken ock ryggrad. Dessa spänns ock slappnar av i ett intrikat samspel för att vi ska kunna sitta, gå, springa, hoppa, dansa, knyta skor eller åka skridskor.

Vad är det vi stretchar?
Mellan ock runt muskler ock skelett finns senor, ligament ock fascia – en elastisk bindväv som håller alla delar på plats men som också påverkar rörligheten. Det vi generellt kallar stelhet kan sitta i var ock en av dessa olika delar. Kulleden har sin begränsade rörlighet. Muskler kan vara långa eller korta, men också bara spända eller avslappnade. Bindvävens elasticitet  kan, av olika skäl, vara mer eller mindre begränsad.

Allt detta påverkar vår rörlighet men på olika sätt. Att stretcha en begränsad kulled innebär att slita på benvävnad ock brosk. En spänd muskel blir inte nödvändigtvis mer avslappnad av man drar i den. Ock bindväven, som lätt förväxlas med muskeln men är mindre flexibel är lätt att skada.

Så vad är det egentligen jag stretchar när jag stretchar? Det kan vara bra att veta innan man börjar.

Varför blir vi stela?
Nästa fråga är varför vi blir stela. Orsaken, som vanlig, är inte att vi stretchar för lite. Stretchingen är en nödlösning, en brandkårsutryckning för att tillfälligt justera något som inte borde ha kommit till stånd från början. Ock för oss vanliga motionärer är träningen sällan grundorsaken. Det är dålig hållning, för mycket sittande, för raska promenader med för långa steg. Det är stress, med spända käkar, uppdragna axlar ock begränsad rörlighet som följd. Däremot är det inte ett ålderstecken.

När vår rörelseförmåga begränsas är lösningen mer medveten, gärna långsam, rörelse. Svinga, svaja, lyfta, vrida, gunga, rulla. Aktivera nervsystemet. Inte statiska muskelövningar ock stretching.

Pulsträning
Pulsträning har fått ett uppsving som något som påverkar hela kroppen ock till ock med hjärnan. No shit, Sherlock?! Forskningen som visar att pulsträning är bra för hjärnan påstås vara både ny ock revolutionerande. Men de här rönen fanns för 40 år sedan. (Innan dess hade det faktum att kroppen hänger ihop varit en självklarhet, även utan forskning.)

Problemet med de här resultaten är inte resultaten i sig utan slutsatserna. Vissa givna faktorer styr forskning. En studie måste ställa en enkel fråga att besvaras av studiens resultat. Det ligger i forskningens natur för att kunna vara mätbar. Följdaktligen går det i princip bara att mäta en effekt i taget, dvs den man bestämt sig för att mäta. Alla andra faktorer som spelar in i det komplexa i att vara en levande varelse, t ex en homo sapiens, måste bortses ifrån. För mätandets skull är det okej. Men att betrakta resultatet som en heltäckande sanning blir förödande.

Så när vi bevisligen blir bättre på att tåla stress av att vara fysiskt aktiva så säger det ingenting om hur vi faktisk påverkas av själva stressen. Bara att vi kan pressa oss att stå ut med mer. Ett tag i alla fall.

PISA-resultat eller hälsa?
Det blir lätt galet när man plockar ut enskilda resultat ur deras sammanhang. Att uppmätt pulsträning bland skolbarn, istället för att bara röra på sig, leka, ock ha roligt, visar sig ge högre prestation i matematik är resonemang som värderar betyg ock PISA-mätningar högre än barns välmående ock hälsa. Det är tragiskt, ock för en homo sapiens ganska verklighetsfrämmande.

Vi behöver röra på oss mer. Barn behöver röra på sig mer. Men skapa då förutsättningar för att låta det ske på naturlig väg. Hela skolformen med stolar ock bänkar ock sitta still ock jobba motverkar hur det är att vara en homo sapiens. Ändra på det, skapa utrymme för lek ock spring – man lär sig bättre i rörelse än i sittande – istället för att lägga in mekaniska moment för att göra barnen till bättre ingenjörer som orkar sitta ännu mer.

Vill vi verkligen träna för att bli smartare, då ska vi träna på sätt som aktiverar så stora delar av kropp, hjärna ock nervsystem som möjligt. Varje yttre begränsning (skor, motionscyklar, stolar, träningsmaskiner, halkskydd ock trappräcken) av vår rörelseförmåga kopplar bort de delar av hjärna ock nervsystem som annars hade fått parera, justera, aktivera, balansera ock överhuvudtaget känna efter. Yttre begränsning gör oss stela ock minskar vår förmåga att lära. Det gör oss fumligare ock begränsar vår effektiva styrka.

Eftersom fumlighet i grund sitter i hjärnan, kan vi, med samma logik som hävdar att pulsträning gör oss smartare,  i princip säga att yttre begränsningar gör oss dummare. Att känna efter, gå barfota ock aktivt förfina vår motorik gör oss inteligentare. Ock, om du frågar mig, mer kreativa.

Turbo ock repetition må ge oss kraft ock uthållighet, men inte precision, kontroll eller skicklighet.

/

Nästa vecka i del 6: Survival of the fittest

”Fitness. När Charles Darwin skrev sitt berömda verk ”Om arternas uppkomst” beskrevs ”Det naturliga urvalet” med ”Survival of the fittest”* – ”Den bäst anpassade överlever”. Uttrycket förvanskades med tiden till ”Den starkaste överlever” för i i våra dagar helt ha övergått i betydelsen ”Den snyggaste överlever.”

Elitidrott Toppform träning

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 4 – Toppform

Träning-4-toppform-illustration-maja-larsson

Vi har i viss mån gjort elitidrotten till hälsonorm. Det vill säga att träna hårt ock resultatinriktat. Ta i mer. Ända in i kaklet. Men ur ett homo sapiens-perspektiv finns det inget särskilt hälsosamt med elitidrott. När vi står vid sidlinjen ock hejar på våra barn i deras trånga skor så är det inte nödvändigtvis deras framtida hälsa vi hejar på.

Träning-4-toppform-illustration-maja-larssonVad är toppform? Hur vet jag när jag är i det? Vad ska jag ha det till? På vilket sätt mår jag bra av toppform? Vi matas med mer eller mindre enkla vägar för att ta oss dit, ofta insålda av avlagda atleter ock random TV-kändisar. Men vad betyder det?

I del 1 belyste vi skillnaden mellan att träna ock att röra på sig. Ur ett hälsoperspektiv är skillnaden enorm. Elitidrott handlar om prestation ock resultat (ock om utslagning, men det är delvis ett annat ämne), inte välmående. Elitidrott innebär för det mesta att pressa sin kropp till det yttersta. Det har inte mycket med en sund själ i en sund kropp att göra (Läs DN: Emma Green: Prestation är för mig förknippat med ångest.). Det finns inget rätt eller fel i det här. Men vi bör återigen fundera på vad vi tränar för.

Träning i idrottssyfte är en sak. Att motionera, hålla igång, eller vad vi nu vill kalla det, är något annat. Det går att plocka ut många olika enskilda fördelar med träning. Men det för oss tillbaka till ursprungsfrågan: vad vill vi träna på? Vad vill vi utveckla? Vad vill vi bli bättre på?

Förenklad tes om träning
Av höjdhopp blir vi bättre på höjdhopp. Kul, men ur ett homo sapiens-perspektiv tämligen oanvändbart. Av plankan blir vi bättre på just plankan; övningen må vara tung, men det är inte ofta i ens vardag som man jobbar statiskt i den kroppsformationen. Ock av bicepscurl blir du bättre på bicepscurl. Vi blir inte nödvändigtvis bättre homo sapiens av att träna hårdare, längre ock tyngre. Ock om vi blir; bättre på vad?

Så. Myten att vi mår bättre av att träna mer stämmer inte, helt enkelt för att tesen är så förenklad.

Att må bra på ett balanserat fysiskt sätt ock att må bra pga ego-boost är olika saker. Ock gränsen mellan att träna för att vinna, bygga snygga muskler eller bara må bra ock att bli stressad av att inte göra detsamma, är hårfin. Så fort jag låter träningen bli ett medel för att jag ska känna att jag duger, har den slutat att bara vara en ego-boost ock övergått till att vara rent destruktiv. Ännu ett stressmoment i en redan stressad värld, inte minst vanligt inom elitidrotten.

Toppform med quick fix?
Men åter till frågan: vad är toppform? Min tolkning av ordet luktar prestationsfloskel ock betyder att vara vårt absolut snyggaste, fittaste, högst presterande jag. Ock på något sätt ska vi helst klara av att vara där hela tiden. Plötsligt har vi inte bara med råge passerat vad som är hälsosamt. Vi har också överskridit vad som är rimligt för en varelse av arten homo sapiens överhuvudtaget. Vi kan inte prestera på topp jämt. Vi kan inte alltid vara bäst. Vi kan framförallt inte konstant expandera både vårt mående ock vår prestation som vi försöker göra med vår ekonomi: med ständig tillväxt.

Dessutom. Att utveckla oss i den riktningen kräver mer än tre gånger i veckan eller 15 minuter om dagen. Alla såna quick fix-trix ljuger. För att nå dit måste vi satsa mer ock mer ock mer. Tills vi faller ihop i en hög. Hälsosamt? Knappast. Så låt oss sudda ut det ordet. Toppform. Det finns inget bra med det, sett ur en homo sapiens välmåendeperspektiv.

Det specifika blir utslätat
Elitidrottare, som sagt, är bra på att prestera något specifikt. Men när vi använder elitidrottandet som modell generaliserar vi det specifika i träningen för att krama ut något som ska passa alla (vilket i sig är omöjligt. Vi är olika, som bekant.), ock kvar blir generell styrketräning ock generell konditionsträning, förpackad så att det ska vara enkelt att både lära ock utföra. Ock det ska räknas. Kalorier, kilo, distanser, minuter. Så vi slipper känna efter.

Om vi springer för att prestera, för att få det gjort, utan att faktiskt känna efter, eller lära oss hur vi ska springa, kommer vi inte att bli bättre på att springa. Vi kommer bli tröttare, ock kanske bättre på att ta i mer, men inte på att springa. Oftast slår oss inte tanken att ändra på något ens när vi får ont. Då köper vi nya ”bättre” skor. Bokar in en behandling hos massören. Eller går på spinning istället. Ock ju fler kilometer vi avverkar utan att lära oss hur, desto mer kommer vi att pränta in felaktiga rörelsemönster. Mer är inte alltid bättre.

Styrka vs rörlighet
Att träna opp en muskel utan specifikt syfte gör inte heller min kropp mer funktionell. Enskilda muskler har nämligen inget syfte eller funktion alls. De fungerar tillsammans med alla andra muskler, leder ock ben, för att inte tala om hjärna ock nervsystem (se Del 3). I rörelse. Koordination. Balans. Kan jag inte gå balansgång, göra en kullerbytta, vicka på tårna eller sätta mig på huk, är inte större muskler högsta prio. Inte för en mototiskt normalutvecklad homo sapiens-wannabe.

(Att träna hårt ock muskelbyggande ock samtidigt rörligt ock motoriskt utvecklande kräver kännedom om kroppen, dvs förmåga att känna efter vad den egna kroppen gör ock hur den gör det. Det är inte särskilt vanligt i vår träningskultur. Det är inte särskilt vanligt i vår kultur överhuvudtaget. Men det finns.)

En sak har de gemensamt, elitträningenen ock måbra-träningen. De kräver, eller bör kräva, utveckling ock förfining, ock för det krävs att man känner efter. Få elitidrottare kommer nånvart på ren styrka. Det tarvas konstant lärande ock finjusterande för att utvecklas. Samma sak borde gälla vardagsrörlighet; det är inte bristen på armhävningar som gör att jag inte kan sitta eller stå på jobbet utan att hamna i dålig hållning. För att förbättra det måste jag öva på att sitta ock stå på nya sätt. Lära nytt. Mer styrka hjälper mig att orka stå eller sitta fel längre, inte att stå mer avlastande.

Men det finns övningar för det också. Kom ska jag visa dig.

Fortsättning följer.

/

Nästa vecka i del 5: Stretching ock pulsträning
”Stretching har länge varit ett heligt mantra för välmående ock ökad rörlighet. Ock ny forskning visar ju att pulsträning är bra för hjärnan. Men är det så enkelt? Nä. Det är klart att det inte är. Det är det aldrig.”

motion

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 1

Träning-1a-illustration-maja-larsson

Tränar du? Varför tränar du? Vad tränar du på? Har du roligt? Det är mycket som handlar om träning idag. Träningsråden haglar ock PT-branschen blomstrar.  Men vad är egentligen träning? Det ska jag vrida på i sju inlägg.

Träning-1a-illustration-maja-larssonTräning har blivit ett sånt där ord som kan betyda allt ock ingenting. Beroende på vem som använder det. Ungefär som ”kultur” eller ”miljö”. Träning är så mycket. Så jag börjar i den ändan. Med att försöka sortera.

Att träna, per definition, innebär att försöka bli bättre på något. Att utveckla en färdighet eller skaffa sig nya. Det är själva grundbetydelsen av att träna. Väldigt lite modern träning har det syftet, annat än inom elitidrotten. Träningen har blivit ett självändamål. ”Den bästa träningen är den som blir av” heter det. Hur vet man det? Bra för vad?

Mer eller bättre?
Det knäppa med träning som vi ser det är att den tagit monopol på begreppet fysisk aktivitet. Att röra på sig verkar inte existera som begrepp utanför träningens ock motionens domäner. Att gå i trappor ock rensa rabatten räknas inte. Tränar gör man separat. I blanka åtsittande kläder. Mantrat är Mer! Hårdare! Längre! Men är det säkert att något blir bättre av det?

Vad blir jag egentligen bättre på av att böja ock sträcka på armbågen med en hantel i handen? Mer än att böja ock sträcka på armbågen med en hantel i handen? Eller övningen plankan? Den är ju så jobbig så den måste ju vara bra! Eller? Jag tvivlar. Jag menar, hur ofta använder man just dom övningarna i vardagen? ”Häng med så gott du kan! Ta i nu!”, säger gruppledaren. Svett är bättre än finess, tydligen. Men är att svettas detsamma som att bli bättre?

Är fitness hälsosamt?
Inte bara handlar det om ordets betydelse, eller ordets förmenta monopol på fysisk aktivitet. Träning har blivit likställt med hälsa. Ock hälsa har slagits ihop med skönhet. Den som är vältränad är ”fit” med tonade muskler. Fitness ock hälsa, heter det. Men är det hälsosammare att lyfta 90 kilo i bänkpress ock ha rutor på magen än att klippa gräsmattan? Eller, för den delen, än att spela Für Elise på piano? Musik har, som bekant, också påvisade hälsofördelar.

Så. Om du tänker efter. Vad är träning för dig? Vad vill du uppnå med din träning? Skälen kan vara många. Men jag håller mig, för tillfället, till mitt hälsoperspektiv. Det inkluderar några konkreta frågor:

  • Hur gör min träning mig friskare?
  • Hur hjälper den min vardag?
  • Hur påverkar den min inneboende homo sapiens?

Måste man träna?
Träning-1b-illustration-maja-larssonMåste. Det hemska, ock oftast helt osanna ord. De allra flesta av våra måsten är ju egentligen inte särskilt måstiga. Rada upp allt som stressar din vardag ock se vad som skulle orsaka katastrof om det inte blev gjort. Inte så mycket, va? Men trots ett hetsigt schema ska vi trycka in yoga, spinning ock PT-träning. Hälsosamt? Stresslindrande? Skulle inte tro det.

Ordet ”måste” ställer till det. Den som ”måste” träna fyller på stresskontot. Den som ”måste” träna triggas av det dåliga samvete som sätter sig på axeln om träningen inte blir av. Vardagsträning ska vara kul. Som lek. Om jag behöver massor av extra motivation ock distraktion (musik i öronen, pulsmätning, mål, because-I’m-worth-it-belöningar ock extra snygga kläder) för att komma iväg, kanske jag ska fundera över mina prioriteringar.

Jag tror att ”måste” ock ”mål” ock ”mätning” är fel ände att börja i. Åtminstone om syftet är att få vår homo sapiens att må bra. Hur hälsosam träning är beror på vad vi tränar, hur vi tränar ock, inte minst, varför vi tränar. Inte ATT vi tränar. Så jag vill börja från andra håll. För det första: Reclaim the fysisk aktivitet! Vardagsrörelse (Just det. Inte vardagsmotion. Vardagsrörelse.). För det andra: Träning, som träningsindustrin vill få oss att se det, har inte mycket med hälsosamhet att göra. Men träning kan vara en fantastisk ingrediens i ett hälsosamt liv. Det vill jag bena mer i. För det tredje: Vad är träning för dig? Ska vi träna kan det vara en poäng i att vi veta varför. Vad vi ska ha det till. Ock ditt varför, eller rättare sagt därför, är inte nödvändigtvis detsamma som mitt.

Där vill jag börja. På vägen kommer jag ifrågasätta några träningsmyter. Men till slut hoppas jag att du har fått lite fler perspektiv att se på din egen träning med.

Fortsättning följer…

/

Nästa vecka i Del 2: Herr ock fru H. Sapiens
”Hur tränade våra förfäder? Herr ock Fru H. Sapiens? Hade dom rutor på magen ock stora biceps? Stretchade dom när dom dragit hem en nyfälld mammut? Ock hur gjorde dom när dom blandade proteindrinkar..?”

 

detox fasta mat

Äta eller inte äta, det är frågan.

Morot-fasta- pasandberg-zonterapeut-illustration-majalarsson

De första tuggorna smakar ljuvligt. Ändå är det med blandade känslor jag äter efter sju dagars fasta. 

Morot-fasta- pasandberg-zonterapeut-illustration-majalarssonHur mycket dricker du? Kan du springa när du fastar? Tappar du inte energi? Kan det verkligen vara nyttigt? Eller som min far skeptiskt brukade slå fast: Vi är skapade för att äta! Det frågas mycket om fasta. Här kommer min 25-öring i ämnet.

En kropp som inte fått mat på ett tag håller sinnena skärpta, inklusive smak ock lukt. Det är en överlevnadsinstinkt ock en del av vårt normala tillstånd. Första tuggan är underbar. Det kan vara en bit kokt morot, lite yoghurt med äpple eller en riskaka med smör. Smaken, men också känslan. Att få tugga. Sakta.

Obeskrivligt.

En kropp som aldrig behöver hungra blir lat. Ätandet blir slentrianmässigt ock kanske rent av likgiltigt. Den slafsar i sig det mesta utan att känna efter så noga. Den behöver inte skärpa några sinnen.

Men den där alerta pigga känslan i kroppen är häftig. Kroppen är rörligare, smidigare, piggare. Ock det är med dubbla känslor jag ger mig in i vardagsätandet; ska jag förstöra den härliga känslan med att äta?

Ja, det ska jag såklart. Men jag försöker stanna upp ock känna efter. Hur kroppen känns (föryngrad). De skärpta sinnena (fokuserade). Men jag längtar efter ätandet, tuggandet, matlagandet, njutandet…

Hur mycket dricker du?
Fasta ska vara enkelt, ock för mig är en stor del av poängen, som i allt annat som har med hälsa att göra, att känna efter. Att lita på kroppen, men framförallt, att lyssna på kroppen. Jag kokar egen grönsaksbuljong, dricker te på nässlor ock ingefära plus olika joser ock såklart vatten. Jag mäter inte, jag dricker bara. Mest hela tiden. Så näringsbrist är inget problem. Det är omställningen i kroppen som kan kännas.

Kan du springa när du fastar?
barfota-dec-zonterapeut-pa-sandbergJa, jag sprang fyra mil under senaste fastan. Men åter igen, ingen klocka, ingen mätning, ingen prestation. Jag springer långsamt ock känner efter. Hur känns steget? Hur känns kroppen? Hur mycket ork har den. Faktum är att den har ganska mycket ork, men den är smart ock vill hushålla med krafterna. Att springa barfota ger ytterligare en dimension, för som sagt, sinnena skärps: jag får ”bättre kontakt med underlaget”, som en patientkund beskrev effekten av zonterapi. Fasta ock barfota känns ungefär så.

Tappar du inte energi?
Jo, det händer, men mer ock mer sällan ock inte lika mycket. Jag säger att fasta ska vara enkelt, ock sanningen är, som med allt annat, att det blir enklare med tiden. Första gångerna är värst. Inte för att jag inte kan, utan för att kroppen inte vant sig än. Idag ställer min kropp om fort inför fastan, går ner i sparläge ock ställer om metabolismen. Första gången blir kroppen lätt orolig ock undrar vad som händer. Ge den tid till det.

Kan det verkligen vara nyttigt? 
Tveklöst. Frågan är snarare den omvända: kan det verkligen vara nyttigt att äta som vi gör? Det vet vi att det inte är. Vi vet att det är jätteskadligt. Ofta tenderar vi att likställa obehag med fara; om första fastan är obehaglig kan det inte vara nyttigt, right? Men vi måste som sagt vänja kroppen tillbaka till sitt ursprung.

För fasta känns. Fasta rensar ut, ock ju mer skit att rensa ut i kroppen, desto mer känns det. Skit i det här fallet är allt från dåliga fetter, antioxidanter, för mycket kolhydrater, men ock så stress, inflammationer t ex i leder ock muskler, ock svajande blodsocker. Även gamla krämpor eller åkommor brukar kunna dyka opp för att sedan försvinna för alltid. Så en ”nyttigt” ätande avslappnad vegetarian känner antagligen mindre av fastan än en pasta-junkie.

För mig har effekten blivit små men kontinuerliga förändringar i kosten. Jag väljer alltså att fylla på med mindre skräp mellan fastorna, helt enkelt för att göra fastan mer uppbygglig. Annars får fastan lägga all kraft på att städa istället för att också stärka.

Vi är skapade för att äta!
Absolut är vi det. Men inte var tredje timme. Inte fort. Inte en massa mjölmat som slaggar igen kroppen. Inte socker ock konserveringsmedel som den biologiska kroppen inte känner igen. Inte en massa snabba mellanmål som på sin höjd låtsas vara mat.

Vi är skapta för att äta ibland ock låta bli ibland. Svårare än så behöver det inte vara. Ock de sköna bieffekterna, när smärta ock stelhet försvinner, när sinnena skärps, när rörligheten ökar, då står det klart för mig att det här inte är något magiskt kurtillstånd. Detta är det normala. För en homo sapiens.

Kan vem som helst fasta?
Jag är övertygad om att alla som är fullt friska med fördel kan fasta. Men som sagt, under fasta spetsas ämnesomsättningen i kroppen till. Kroppen sorterar, snålar, lagrar, ock då behöver det finnas depåer att ta av. Så är dina normala matvanor inte de bästa kan det vara väl värt att bygga upp ett förråd först. Kör några veckors ”förfasta” där du ökar på med nyttigheter ock minskar på socker, alkohol, mjölmat ock kött.

Trappa opp eller all in?
Jag körde all in första gången. Det var emellanåt kämpigt, men sen var jag ju inne i det. Någon annan kanske vill öka stegvis, antingen i tid, det vill säga att börja med en dag, sen två, ock så vidare. Eller just att successivt minska på mängden. Man kan vänja sig med halvdagsfastor (hoppa över kvällsmaten eller frukosten) eller med nån 5:2-variant (men hoppa över kaloriräknandet. Det stämmer ändå inte.).

Mina första tuggor bestod av lite tomatsoppa ock ett majskex. De närmaste dagarna kommer jag att öka försiktigt för att bevara den sköna, nästan euforiska känslan så länge som möjligt. (Kroppen känns bra länge, men det kortvariga ruset i slutet av fastan klingar av snabbare.) Jag längtar efter att laga en god middag. Ta ett glas vin. Men jag ser redan fram emot nästa fasta.

Nästa naturliga rus.

/