Avslappning lugn och ro stress

Tystnad! Lagning!

Fotkaffe-maja-larsson-2

Jag lagar en noshörning i trä. En sån där souvenirnoshörning som man kan köpa på marknad när man är i nåt sånt där turistigt utland. Jag vet inte var den kommer ifrån, men den stod hemma hos farmor ock farfar när jag var liten. Jag tyckte mycket om den.

Min farfar lagade saker. Långsamt ock noga. Folkskolelärare var han. Ock händig, så inget slängdes i onödan. Ock inget lagades slarvigt. Det låg något meditativt över alltihop. Men just det ordvalet hade han nog fnyst åt, farfar.

Han pratade aldrig om det. Om tillvaratagandet ock lagandet. Han visade. Han pratade inte så mycket över huvud taget. Men när han gjorde så lyssnade man. Han hade pondus. Ock så var han snäll. Men han fyllde inte luften med tomma ord. När han pratade visste man att det var genomtänkt ock antagligen lärorikt.

Alla dessa ord
Jag tänker på det när jag hör alla prata om allt. Ord, ord, ord. Vi har en övertro till ord, å ena sidan. Vi tror att de ska förklara allt. Ord ock siffror. Mäta ock förklara. Men det gör de inte. Alla vet att orden bara står för en liten del av talad kommunikation. Kroppsspråk, ansiktsuttryck, röstläge, andning, tempo, stakningar, diktion, för att inte tala om allt blaj som vi lindar in budskap i för att det ska låta bättre.

I skriven text är det än värre. Där finns inget kroppsspråk eller röstläge att ta till. Det skrivna ordet blir fattigare. Ändå tror vi att vi kan förklara allt med ord ock siffror. I rapporter, domslut, ock analyser. Som om det som inte kan mätas inte finns. Som ett äpple. Hur mäter man ett äpple? Inga ord eller siffror i världen kan helt förklara eller beskriva äpplet. Än mindre vara det. DET kan bara äpplet.

Vi missbrukar orden, för det andra. Låter dem fylla tystnaden med allt ock ingenting. Oftast ingenting. Det blir bara ord för att fylla tystnaden. Tystnaden skrämmer. Så vi fyller den med ord utan att säga nåt. Vi lindar in, håller med ock kanske småljuger lite, för att det inte ska bli jobbigt.

Men tyst får det inte bli.

Händerna är som fötterna
Jag tror det var därför jag var lite rädd för farfar ibland. Den kunde liksom kännas barsk, den där tystnaden. Visst pratade han. Han berättade saker. Skämtade, eller röt i med sin mörka baryton. Men han pratade aldrig om ordningen ock lagandet. Ändå var det där, hos honom, jag lärde mig allt om var sak på sin plats. Om att vara rädd om.

Ock om att laga saker. Att göra saker med händerna. Fötterna ock händerna är samma lika. Vi låser in alla fotens nerver i skor som gör oss orörligare, som avaktiverar vårt nervsystem. Men att begränsa händernas rörelsefrihet till tangentbordsknackande ock smartphonetryckande fördummar också motoriken ock nervsystemet. Vi behöver göra saker med händerna.

Att göra långsamt
När vi mediterar eller gör yoga, är det ofta för att slappna av, där ock då. Som om avslappning vore ett tillstånd avskilt från det normala. När hjärnforskaren säger att träning får oss att tåla mer stress, nickar vi glatt ock går till gymet, istället för att minska på stressen. Istället för att sträva efter att göra lugnet till det normala. Som det egentligen är. För varelser av arten homo sapiens. Som att göra saker sakta. Ock noggrant.

Jag kan fortfarande se ordningen ock redan i farfars snickarbod, fast den är riven sedan länge. Ock jag limmar fortfarande fast hornen på noshörningen som trillat i golvet. Med Karlsons klister. Precis som farfar. Inte för att allt var bättre förr. Men det rofyllda i att sitta stilla, koncentrerad på en liten uppgift. Som en noshörning i trä. Med avslaget horn. En noshörning som farfar redan limmat en gång för längesen. Det skänker frid.

Fotkaffe-maja-larsson-2Så jag sitter där med mitt lim ock min kaffekopp. Och jag tänker. Att så hade farfar aldrig gjort. Han hade lagat noshörningen.

Sen hade han druckit kaffe.

/

Motorik Quickfix Rörelse

Att lära nytt. Eller gammalt.

Rorelse-illustration-maja-larsson

Att lära nytt är inte alltid välkommet. Förändring, lindring eller utveckling ska gå fort, ock att lära nytt tar tid. Men ibland undrar jag om det inte är gammalt vi behöver lära. Sånt vi kunde en gång men har glömt bort.

Jag behandlar folk för att de ska må bättre. Ha mindre ont. Sova bättre. Bli rörligare. Jag klämmer på olika ställen på kroppen, mest fötterna, sätter akupunkturnålar, ger rörelseövningar. Ofta börjar vi med att-stå-upp-övningen. Eller andas-med-kroppen-övningarna. De är svårare än de låter. Sen övar vi på att gå. Ock så vidare.

Men jag har börjat ana att det är något som fattas.

Somliga vill må bra. Eller bättre. Andra vill få ordning på sin fysik ock sin löpning. Då kommer de till mig eller någon annan terapeut eller coach. ”Finns det nån enkel övning för att få ordning på det här?” frågor de kanske. Eller ”Hur stretchar man den här muskeln som gör att jag inte kan röra mig ordentligt”.

På A svarar jag nej ock på B vet inte.
Det finns nästan aldrig någon enkel övning för att komma till rätta med någonting. Lindra lite eller komma en bit på vägen kan vi ordna, men vi rättar sällan till problemet med ”någon enkel övning”. Det finns inga såna lösningar. Hade ”Tio minuter om dagen”, eller ”Sex sätt att snabbt fixa det ena eller andra på fjorton dagar”, hade de funkat så hade vi inte sett dem i varenda hälso- eller träningsspalt längre. Hade det varit så enkelt så hade alla mått bra nu.

Ock varit vältränade.

Men det är de inte.

Att stretcha den där muskeln som gör att jag inte kan röra mig ordentligt, funkar sällan heller, helt enkelt för att orsakssambandet är det omvända; muskeln är stel för att jag inte rör mig ordentligt, inte tvärtom. (Jag återkommer till det i några blogginlägg om träning framöver. Det blir grejer det!)

Sitta fint. Med skor.
Rorelse-illustration-maja-larssonTvå saker många av oss behöver träna på är att ha tålamod ock att känna efter. Väldigt få av oss behöver (i betydelsen ”måste ha”, ”klarar oss inte utan”) allt det där snabba vi strävar efter. Ock lika få av oss är beredda att lägga ner den tid som krävs för att få det som faktiskt behövs. Att lära nytt. Förfina. Vi vill ha resultat direkt, ock att känna efter har vi inte tid till. Synd. För det är det som är pudelns kärna (Det är ett jävla uttryck, jag vet. Men skyll inte på mig, skyll på Goethe.)

För när vi rör oss galet – ock det gör vi, tro mig. Med alla ergonomiska stolar, fotriktiga skor ock känslolösa, plana underlag, är det svårt att undvika (men även det är en annan historia) – så påverkar det vilka muskler som får arbeta ock vilka ben ock leder som belastas. Ock det blir sällan de det borde. Det sliter, vi blir stela ock får ont.

Att känna efter hur vi rör oss har genom årmiljonerna lärt oss hur vi rör oss smidigast, effektivast ock bäst. När vi inte längre känner efter finns det inte längre något som upprätthåller det vi en gång lärt oss. För det har vi. De flesta små barn rör sig från början relativt oförstört. Sen åker skorna på ock ungarna lär sig sitta fint. På stolar.

Krypa innan man kan gå
Titta på vilken ettåring som helst som fått röra sig fritt. Hon sitter på golvet med rak rygg ock benen utvikta för att få bra stöd. 15 år ock ett antal mobiltelefonmodeller senare är hållningen en annan. Kanske kommer hon fortfarande med lätthet ner på golvet, men det är bara en tidsfråga.

Men stopp där. Den där bebisen. Rörlig ock smidig. Medan mamma ock pappa är stela ock orörliga. Kanske är vi något på spåren där? Man måste kunna krypa innan man kan gå, right? Man rullar, kravlar, kryper, sitter, står, går, springer. Varje steg är lika viktigt för att nästa steg ska fungera, right?

Men när ålderskrisande 40-åringar som plötsligt måste börja komma i form, väl börjar röra på sig är det med motstånd. Kroppen är stel. Den gör ont ock den skriker att ”hallå! Du är inte 20 längre! Du har hoppat över rörligheten ett tag nu. Du borde kanske börja om från början!”

Från början.

Från grunden.

Skit va surt det låter. Kan jag inte bara köra på för fullt. Så jag får resultat fortare. Jo. Du kan ju prova.

Eller så tar man det från grunden. Tänk matte. Ingen skulle försöka lära ut decimalräkning innan eleven lärt sig räkna till tio. Att ge sig på multiplikationstabellen innan man hajat plus ock minus lönar sig inte heller. Visserligen går det att plugga in multiplikationstabellen, som en dikt eller låttext, men utan grunderna kommer man bara att rabbla siffror utan att förstå innebörden (vilket visserligen inte är någon ovanlig företeelse alls, vid närmare eftertanke. Det kan man komma långt på.).

Samma sak med kroppen. När vi rör oss stelare ock skröpligare kanske det inte är ”ålderskrämpor”. De kanske är kroppen som glömt grunderna? Så kanske finns det ett samband mellan att vuxna människor som förlorat förmågan att smidigt röra sig upp ock ner från golvet, böja sig ner till marken utan att stånka, krypa eller slå en kullerbytta, ock att de får ont när de springer, står ock går. Tänk om det inte är modern löpteknik, större muskler eller dämpadere skor som är lösningen, utan att få igång den där motoriken ock rörligheten i kroppen som var grunden som alla mina senare motoriska förmågor byggt vidare på.

Själva fundamentet.

Bara en tanke. Förbaskat omständig ock tråkig tanke, jag vet. Men du kan alltid återvända till tio-minuters- eller sexstegstipsen. De finns alltid kvar. Du lär inte bli så mycket rörligare. Men det går fort.

/

Känna efter Kotroll utveckling zonterapi

Gå vilse

Skylt-illustration-maja-larsson

Det där med att försöka åstadkomma förändring ock samtidigt ha kontroll, det är ganska motsägelsefullt. Vill du att något ska bli annorlunda behöver du ibland tillåta dig att gå vilse.

Trygghet i förvirringen. Skit i vilket. Två uttryck jag ofta använder när det kommer till förändring ock personlig utveckling.

Skit i vilket – våga släppa kontrollen ibland med insikten att det mesta löser sig ändå. Att de allra flesta måsten vi släpar runt på inte spelar särskilt stor roll. Att det allra mesta faktiskt löser sig utan att jag är inblandad. Många av oss behöver öva på att skita i vilket.

Trygghet i förvirringen – att acceptera att förvirringen som den enda sanna tryggheten. Alla murar vi  bygger kan rasa. Alla grunder till våra beslut kan ändras. Alla framtidsanalyser är obetydligt mer än gissningar. Att det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att förändras. Fast det mesta har en benägenhet att bli bra till slut i alla fall. Var trygg i förvirringen.

Skylt-illustration-maja-larssonDet är uttryck att använda i vardagen. För att böja sig inför livets oförutsägbarhet. Att likt ett bambuträd flexibelt kunna böjas när det blåser hårda vindar (kanske förändringens vindar?). För att kunna anpassa sig till en värld som ändå alltid kommer att göra mer som den vill än som jag vill.

Ett jäkla stort men
Det är en viktig grund för lycka, tror jag. Att acceptera tillvaron som den är istället för att försöka se den som man själv vill att den ska vara. Men. Ock det är ett jäkla stort men. Ibland behöver man ta ansvar för förändringen själv. Påverka det man kan förändra. Kruxet är bara att det är så himla svårt att förändra utan att kliva ur sina trygga rutiner, mönster ock vanor.

De där murarna jag byggt skyddar mig mot förändring, så om jag vill att något ska bli annorlunda så behöver jag ta mig utanför mitt egenhändigt byggda skydd, ut i det okända. Det är där förändringen finns. Jag kan inte förvänta mig att något ska bli annorlunda om jag gör som jag alltid gjort.

Ja, det är jobbigt. Läskigt också. Kanske gör det ont i magen. Jag kanske får handsvett eller svårt at sova. Bra! Är det bara enkelt är det antagligen ingen förändring. Är det bara enkelt har jag antagligen gjort det förr, fast kanske i en annan form. Ungefär som att gifta om sig med nån som är ungefär likadan som den förra. Eller byta jobb fast med nästan samma arbetsuppgifter.

Byte eller förändring
Fast nytt jobb ock ny sambo kan göra stora skillnad, visst? Jo, visst blir det annorlunda. Men är det förändring? Eller är det bara ett byte av yttre omständigheter? Ungefär som par som försöker rädda sitt förhållande genom att köpa nytt hus. Eller skaffa ett barn till. Same, same but different.

Äh, det finns inga enkla svar ock givna lösningar när det kommer till livet. Inga facit eller tabeller. Man får helt enkelt känna efter ock lita på sinnena. Det är vårt evolutionära överlevnadstrix. Intellektuellt, fysiskt, själsligt. Att nyfiket ifrågasätta sina vanor. Ock våga släppa kontrollen.Det är det som har utvecklat människovarelsen under några miljoner år. Det har funkat bra hittils.

Det enda man kan va säker på är det det blir annorlunda, oavsett hur mycket kontroll jag försöker skaffa mig. Så ibland är det bättre att bara skita i vilket. Öva på att vara trygg i förvirringen. Ock våga gå lite vilse emellanåt.

Det gäller i högsta grad fysisk hälsa också. Får jag ont av att träna är antagligen inte lösningen att köpa nya skor ock köra på som vanligt. Om jag får huvudvärk av att stressa är antagligen inte lösningen att fortsätta stånga pannan blodig ock hålla farten uppe med kaffe ock Treo. Hjälper inte medicinen är inte lösningen att fortsätta ta den.

Lösningen är inte att göra mer av det som inte fungerar. Då får jag hitta nya sätt. Känna efter. Lära om. Förändra. Gå lite vilse. Ock våga vara trygg i förvirringen.

Förändring från fötterna = förändring från grunden.

/

2017 reflexologi utveckling zonterapi

Vad man kan ha 2017 till

Bokskrivande, föreläsande, utbildande. Det är några saker som står på arbetsplanen 2017. Utvecklingen av helhetsbehandlingar fortsätter. Ock så tänkte jag bygga kurser i vardagshälsa ock rensa upp i träningsträsket lite grann. Hälsa är ju inte bara fötter.

Jag är lite saktfärdig. Men ett par veckor in på 2017 har jag hunnit fundera på vad jag vill få ut av året. Vad jag vill starta. Vad jag vill avsluta. Vad som ska bli mer. Ock mindre. Några exakta mätbara mål har jag inte. Mål begränsar. Mål mynnar i prestation ock resultat. Att få gjort.

Jag vill inte få gjort. Jag vill göra. Fortsätta. Utveckla. Förbättra. I en ständigt flödande process. Så jag sätter inte upp mål. Jag stakar ut riktningar, formulerar ambitioner ock visioner. Ock låter lärdomarna på vägen leda mig. Jag har ju redan hittat rätt spår. Jag är där jag vill vara. Det är huret som alltid kan utvecklas; hur jag gör det jag gör för att uppnå det jag vill.

Fotnörd-illustration-maja-larssonMen 2017 är året då jag på riktigt vill ta tag i boken jag skriver. Fotboken. Fotboken som egentligen inte alls handlar om fötter. Den handlar om kroppen, hälsan, välmåendet ock livet från en fots perspektiv. Alla fragment ock lösa trådar i datorn, i anteckningsböcker, i ritblock som ska bli en helhet i text ock bild. En helhet med ett flöde som ska förklara sånt du inte tänkt på, fast det egentligen är ganska enkelt.

Den har gjort lite motstånd ibland. Eller tar den bara tid på sig att mogna? Men jag vill att den ska bli bra. Inte bara färdig.

2017 är året då jag tänker ta klivet in i träningssalen ibland. Västvärlden har lyckats skruva till träningsbegreppet så till den milda grad, att mycket av det vi slarvigt kallar att träna, att röra på oss, inte längre hjälper oss att vara homo sapiens. Ofta tvärtom, faktiskt. Det perspektivet, att röra sig så som människororganismen mår bra av, vill jag utveckla. Eller återinföra.

2017 är året då jag utvecklar de föreläsningar ock workshops jag hållit till föreläsningskoncept. Kombinationer av olika teman ligger på arbetsbordet: hälsa genom fötter, träning, ock personlig utveckling, till exempel.

Eller vardagsrörelse: Hur många sätt kan man stå på? Hur många sätt kan man sitta på? Handgripliga frågor som kan påverka både hur gamla vi blir ock hur vi mår under tiden. Ock hur mycket vi behöver träna.

Går allt som det är tänkt kommer jag dessutom att få dela med mig av mina kunskaper ock erfarenheter till blivande zonterapeuter.

2017 är året då jag hoppas hinna utveckla koncept kring arbetsmiljö ock hälsa. Alltså på riktigt. Inte bara ståbord ock ergonomiska stolar. Riktigt bra arbetsmiljötänk som gör alla glada. Som sagt: Hur många sätt kan man stå på? Hur många sätt kan man sitta på? Men arbetshälsa är mycket mer än ergonomi. Här finns ett enormt förebyggande arbete att göra för den som vill hålla sin personal hel, frisk ock effektiv.

2017 är året då jag funderar på om ”Pa Sandberg Zonterapeut” verkligen är vad ska stå på visitkortet. Zonterapeut är ock förblir jag, men verksamheten både som helhet ock som behandlingsform sväller över zonterapi-begreppet. ”Anatomisk reflexologi” är ett begrepp jag skapat ock börjat använda för att beskriva vad jag gör. Otydligare för somliga, men bredare än bara zonterapi. Ett begrepp redo att fyllas med innehåll, redo att fyllas med allt det jag jobbar med för att du ska må så bra du kan.

Men jag fortsätter behandla, såklart. Med både zonterapi ock anatomisk reflexologi. Med fysisk kroppsterapi ock med utvecklande övningar. Boka en tid via länken här ovanför. Eller häng med i utvecklingen på facebook (facebook.com/zonterapi) eller instagram (@pa_sandberg_zonterapeut).

Ett redan igångkickat gott nytt år önskar jag dig!

/

Kostcirklar mat Näring stress

Den snabba smoothien

Mat-illustration-maja-larsson

Det pratas alldeles för mycket om kost, näring, kalorier, gram, livsmedel, mineraler, rekommenderade dagsbehov, dieter, bulk, deff ock tallriksmodeller. Ock alldeles för lite om mat. Ock om vad som händer när man sveper en smoothie.

Visst är det viktigt vad vi stoppar i oss. Men ett ofta bortglömt perspektiv i sammanhanget är inte bara VAD vi äter, utan HUR ock VARFÖR vi äter. Låt oss fundera över några frågor:

  • Vad är mat?
  • Är livsmedel mat?
  • Är frukosten dagens viktigaste mål?
  • Hur lång tid tar det att äta?
  • Vad gör maten i kroppen?
  • Hur vet jag om jag är hungrig eller bara sugen?
  • Hur äter man effektivt?

Mat-illustration-maja-larssonVi äter mycket skräp. Mjöl ock socker är sedan länge inarbetad bas. Ingrodda vanor är svåra att ändra, men en snabb översikt i en vanlig mataffär innehåller enorma mängder ämnen som bara med mycket god fantasi borde få kallas mat. ”Färdiglagat”, ”Snabblagat”, ”Bara att värma” (eller ännu värre: ”Bara att micra”) ock så vidare, är gjort för att gå fort att äta, inte för att vara bra. Ock det är här nånstans temat för dagens blogginlägg tar sin början.

Lagad mat ock mångfald
Vi lagar inte mat längre på egna råvaror. Vi har inte tid. Vi köper helfabrikat, halvfabrikat, snabblagat, energy-bars (denna styggelse) ock färdigblandat. Vi försöker öka varvtalet i kroppen eller lugna gnälliga barn med mellanmål som risifrutti, snickers ock ostmackor.

På stenåldern åt vi ungefär 500 olika grödor, varierat över tid. Idag är den siffran nere på 15. Många har ingen aning om vad man kan göra med bönor ock kikärter, hur man tillagar jordärtskockor eller att ingefära har betydligt fler användningsområden än att vara ingrediens i smoothien eller morgon-shoten.

Då, på stenåldern, var det knappast teoretisk kunskap i näringslära som avgjorde vad vi stoppade i oss. Kunskapen var inlärd ock nedärvd ock anpassad efter livsvilkoren. Vi åt 500 örter för att det fanns. Vi åt vad vi fick tag på ock i slutändan blev det nog för det mesta ganska välbalanserat. Dagens mat- ock näringsporr, å andra sidan, där näringsfattiga, matliknande produkter blandas med super foods, proteindrinkar, essensiella ämnen, antioxidanter, vitaminer ock mineraler, alla med olika siffervärden för lämpligt dagligt intag, gör ätandet kliniskt osexigt.

Vanans makt
Våra vanor får oss inte bara att göra saker utan att tänka. Det får oss känna saker utan att tänka, att vilja saker utan att tänka, att säga saker utan att tänka, att tänka saker utan att tänka. Ock äta saker utan att tänka. Alla som varit nikotinister (jag har) vet hur det är att ta en cigg (eller snus i mitt fall) för att strax inse att man inte ens var sugen. När det kommer till mat, eller grejer som liknar mat, gör det flesta av oss det varje dag. Många kallar det frukost.

För många är frukosten likasamma varje dag. Kanske för att det är enkelt ock går fort. Men vanan att överhuvudtaget äta frukost är inlärd. De flesta behöver inte tre mål om dan, än mindre fem. Varför många inte klarar sig utan alla dessa måltider kan bero på olika saker:

  • Mat med för mycket kolhydrater ock för lite näring är en. En kropp med obalanser i näringsförhållandena skriker efter nåt att stoppa i munnen oftare.
  • Vana! Kroppens inbyggda klocka vet när det vankas käk. Då säger den till antingen det behövs eller inte. Mitt livs första sjudagars-fasta var en pers. För kroppen förstod inte vad som hände ”Hallå!” skrek den, ”Vi brukar äta nu!” Idag har den lärt sig att gilla fasta ock ställer om från ätandet på ett ögonblick.
  • Stress. Vi blir hungrigare av stress. Ock de flesta av oss går omkring ock är lite stressade hela tiden. Så hela tiden så vi inte ens märker det.

Stress ja
Det var det där med att halsa en smoothie, en av alla dessa lösningar för att spara tid, vara effektiv ock hälsosam utan att tumma på karriär eller prestation. Det är bara ett problem: det funkar inte särskilt bra.

Det krävs inte mycket för att kroppen ska slå på stress-läget. Alltför många av oss ligger nästan konstant nära gränsen till påslag. Vår livstil har berövat oss de marginaler vi så väl behöver. Det kan räcka med ett olustigt telefonsamtal, morgonrusning i trafiken, ett fullt schema, en gnutta kontrollbehov, bekräftelsebehov, relationsproblem, budgetavstämning, prestationsångest eller besök av svärmor. Att det skulle finnas nåt som definieras som positiv stress i det här fallet är inte sant, för kroppens reaktioner vid stress är densamma.

Tuggandet viktigt
När du äter fort stressar du. Det faktum att maten blir slarvigt tuggad påverkar matsmältningen tillräckligt för att vara argument nog. Men i stressläge har kroppen inte tid med matsmältning ock näringsupptag ock sånt; kroppen är ju redo att slåss eller springa för livet (Jo, det är precis det stress signalerar till kroppen, oavsett orsak.). Så mage ock tarmar jobbar sämre, ock näringsupptaget blir bara halvdant, oavsett hur nyttigt vi äter.

Samma sak gäller smoothien. Den rinner bokstavligt rakt igenom, men med ytterligare en brist; matsmältningen börjar redan i munnen med salivens enzymer som börjar bryta ner maten. Genom att hoppa över tuggandet, eller åtminstone det långsamma smakandet, missar matsmältningen sin viktiga inledning.

Ätande, nyttigt ätande, kräver tid. Vi behöver ge både matlagandet ock ätandet utrymme i våra liv (det är ju trots allt till stor del att äta vi lever av). Även en smoothie. Smutta på den som vore den ett glas vin.

Förstå mig rätt. Jag har stor respekt för näringslära ock nyttigt käkande. Men om vi ger ätandet – ock därmed levandet – tid ock omtanke, så kan vi återta våra förfäders förmåga att känna vad vi mår bra av.

Annars kan vi lika gärna börja leva på dropp.

/

Helakroppen placebo zonterapi

Placebo

frågetecken-illustration-maja-larsson

Tron kan försätta berg. Placebo kallas det i medicinska termer. Kunskapen om placebo har dock fått sig en törn, enligt ny forskning. Du behöver inte ens tro. Placebo funkar ändå.

Det uttalas emellanåt med negativ klang. Som om det betecknar något som inte fungerar, som är på låtsas. Eller så tar man till uttrycket när man inte har någon bättre rationell förklaring. ”Äh, det är bara placebo”.

Bara? Placebo är inte så bara. Jag ock många av mina kollegor har, förutom vår färdighet att trycka ock klämma på fötter ock andra kroppsdelar, gedigen kunskap på olika områden som anatomi, fysionomi, neurologi, näringslära, kinesiologi, rörelselära, psykologi, medicin, stresshantering, ock så vidare. Våra specialiteter varierar. Men placebo är vår bästa vän.

Den vetenskapliga sanningen att placebo funkar. Ock det finns förvånande mycket forskning på området, med tanke dess dåliga anseende. Placebo funkar men kunskapen ska inte användas, som det verkar. Inte till annat än att vara referensvärde när man testar ”riktiga” läkemedel.

Som en turbo, ungefär
Men tro mig, placebo-effekten ingår i all form av vård ock behandling. Till ock med när du ringer 1177 ock uppmanas ta en Alvedon ock avvakta. Alla seriösa terapeuter, coacher, läkare eller friskvårdskonsulter använder sig av placebo-effekten. Ingen seriös behandlare, mig veterligen, gör enbart det. Men effekten finns, den är vetenskapligt belagd, ock den förflyttar kanske inte så många berg, men den förstärker effekten av annan behandling. Vad kan vara dåligt med det?

Men när tidningen Läkemedelsvärlden berättar om en studie som visar att det inte nödvändigtvis är tron som försätter berg, att placebo verkar funka även om man vet att det är placebo, då ler jag lite. Studiens slutsats om att ”placebo har ett kliniskt värde” är en ganska häpnadsväckande vetenskaplig slutsats. Placebo är inte bara bluff ock båg. Det är inte bara någon som funkar för att man vill att det ska funka. Det funkar ändå. Det Allt-vi-inte-vet-illustration-maja-larssongör inte hela jobbet, men det bidrar ock förstärker mina övriga verktyg.

Allt vi inte vet
Kanske bidrar sådan här forskning till en ödmjuk attityd inför vår kunskap om livets komplexitet. Vi förstår inte allt. Sanningen är antagligen att vi egentligen förstår ganska lite. Mycket av det som händer i våra kroppar händer oavsett om vi förstår hur eller varför. Det får vi leva med.

Placebo kanske inte förflyttar berg, som sagt. Men det kan skapa förändring. Både på kort ock på långsikt. Det är ofta mer än man kan säga om löpandeband-utskrivning av tillfälligt smärtstillande ock ångestdämpande mediciner.

 

Läs mer:
Behöver inte tro att pillret verkar – LmV

/

2017 Gott nytt år nyårsafton

Isbad ock fallskärmshopp. Eller bucket lists ock nyårslöften

vinterbad-illustration-maja-larsson

Det finns så mycket man vill göra. Så mycket man borde. Kickar man söker. Samveten att lindra. Men ibland ligger de värdefullaste guldkornen närmare än man vill se. 

När jag drömmer om att hoppa fallskärm blir jag svettig i händerna ock får svindel i magen. Jag lider av höjdskräck. Ock det är just det som är drivkraften; ska jag hoppa ska det vara för att övervinna, för att lära mig. Inte bara för att ha gjort det. Att hoppa en gång är inte intressant. Att öva, känna efter ock förstå är det som lockar – ock skrämmer – mig. Att lära mig mer, bättre.

Det är ganska längesen jag slutade längta till de stora resmålen. Till Eiffeltornet eller till pyramiderna vid Gize. Jag vill gärna uppleva Paris, lära mig stan, språket, kulturen. Ock visst, jag besöker gärna det berömda tornet också, men det kommer inte överst på Todo-listan. Inga såna saker finns överhuvudtaget på min att-göra-lista. Att se för att ha sett?

Vinterbad eller yogamatta?
vinterbad-illustration-maja-larssonNär vintern kom hoppade jag i sjön. Minusgrader ock snö, ock jag fick slå mig fram genom isen. För att jag ville öva på att kunna slappna av. Andas stilla. Vi är ganska många som behöver öva på det. Att andas ock slappna av. Inget gymkort i världen, fitnesspass, dieter eller bantningskurer för beach -17 hjälper till med det. Att andas lugnt ock slappna av. (Visst, man kan öva på att andas ock slappna av utan att bada isbad. Men vattnet gör saker med kroppen som ingen yogamatta kan åstadkomma. Det är svårt att förklara teoretiskt, men det ger ett naturligt fokus, både fysiskt ock mentalt, som påverkar på längre sikt än bara under själva doppet. Dessutom är det faktiskt otroligt skönt.)

Varför lovar man saker inför det nya året? Eller sätter upp listor på sånt man ”måste” hinna med? Om vi känner efter (på riktigt känner efter. Inte bara faller för snabba nycker om ytlig tillfredsställelse) i våra sinnen ock våra kroppar, kommer vi att upptäcka vad som är bra för oss. Många skaffar gymkort så här efter nyår (Några använder det också. Ett tag i alla fall.). Men känner vi efter?

Leva livspusslet? Eller bara leva?
Om jag verkligen vill träna mer, vara snällare, må bättre, bli smalare, sluta med nåt eller börja med något annat, kan man ju undra varför det måste till ett löfte för att få det gjort. Eller vill vi inte egentligen? Tycker vi bara att vi borde? Vi fyller på med måsten ock borden i kalendern, men vad tar vi bort istället? Vi gör listor på sånt man ”ska” hinna uppleva, men har ingen sitta-still-ock-känna-efter-tid.

Vi delar upp livet i delar. Vardag ock stress för sig (Tillbaka till ”verkligheten”, som vi brukar säga). Fysisk aktivitet för sig (To become fit. Fit for what?). Ock avslappning för sig (Yoga, mindfulness ock meditation är grejen. Men bara på bestämda tider, tydligen.). Vad händer om vi försöker leva som homo sapiens ock göra alla tre samtidigt, genom att vara medvetna (mindfullness) om hur vi rör oss (fysisk aktivitet) för att leva våra liv (vardag. Eller verklighet, för all del.)

Lust eller rädsla
Jag har aldrig lovat mig själv att bada vinterbad, eller sluta snusa, eller springa barfota. Det har fått växa fram. Av lust ock nyfikenhet. Precis som andra saker jag gjort. Vissa bitar har blivit delar av mitt liv, min verklighet, andra har tynat bort ock försvunnit. Ock när jag utmanar mig själv gör jag det för att förändra, inte för upplevelsen allena.

Kanske lär jag mig hoppa fallskärm. För att utmana rädslan, denna starka kraft som ofta styr oss mer än lust ock nyfikenhet. Rädslan att inte duga, rädslan för vad andra ska tycka, för att inte hinna, för att inte passa in, för att säga ifrån. Rädslan för vad man får om man lämnar det man vet (tror?) att man har, rädslan för att bli äldre, rädslan för att våga vara den man är, rädslan för vad mamma ska säga eller för att räntan ska gå ner eller opp.

Eller rädslan för att känna efter. Att våga vara i våra kroppar ock sinnen istället för utanför (t ex på jobbet, i datorn ock i TV:n). Börja med att ta av dig skorna. Du kommer att känna massor. Själv avvaktar jag nog med Eiffeltornet ock fallskärmshoppningen. Jag har nog fullt upp ett tag till med att känna efter hur det är att vara människa. Homo sapiens.

För såna saker, som hur det är att vara människa, kan man inte läsa sig till. Eller gymma sig till. Eller lova sig till. Det kan man bara känna efter sig till. Ock om – jag säger bara OM – det skulle vara så att jag ska dö imorgon. Då är det knappast saknaden efter den aldrig upplevda utsikten från Eiffeltornet som kommer att uppta mina tankar.

Gott nytt år!

/

fötter hallux valgus reflexologi Skor

Fotproblem

fotproblem-ligg-illustratioan-maja-larsson

Plattfötter. Höga fotvalv. Hallux valgus. Hälsporre. Hammartår ock uttrampade hälkuddar. Olika fotproblem som på olika sätt omgärdas av myter, missuppfattningar, osanningar ock dålig kunskap. Ock som i de flesta fall går att göra något åt.

fotproblem-illustratioan-maja-larssonGemensamt för diagnoserna i ingressen är dels att de används slarvigt, dels att de kan ta sig olika uttryck, ock dels att de har olika ock oftast flera samverkande orsaker . De två senare bidrar antagligen till det slarviga användandet. Men att gissa sig till en diagnos, slänga i ett ilägg i skon ock säga  ”Case closed” är inte schysst. Om vi istället backar ett steg ock tittar uppifrån ock ner, kan vi se helhet, förstå orsak, ock nyfiket prova oss fram till behandling som hjälper.

En annan sak som enar de flesta fotproblem är att de inte är begränsade till fötterna. Att det som händer i fötterna händer i kroppen, är lika sant som det omvända. Det går åt båda hållen. Skor o klena fötter ger till exempel ofta problem i kroppen i form av höftproblem, onda ryggar eller nackspärr. Omvänt påverkar dålig hållning fötterna.

Myt 1
”Orsaken är genetisk”. Framförallt när det pratas om Hallux valgus är det ett vanligt påstående. Naturligtvis skiftar våra medfödda förutsättningar, men genetiskt arv ock orsak är två skilda saker. Det är ett ödestigert synsätt, för om det vore sant så fanns ju inget att göra åt det. Då skulle man lika väl kunna steloperera tårna på alla vars föräldrar har krökta stortår på en gång; ungarna kommer ju ändå att få samma problem.

Men det går att göra något åt. Ibland mycket, ibland lite. Sneda tår ock ömma fötter kan ha många olika orsaker, så det beror på var grundproblemet sitter. Ock hur länge det har suttit där. Men bättre blir det för det mesta.

Vi kommer att titta på hållning, belastning ock rörlighet. Med zonterapi ock anatomisk reflexologi mjukar vi upp ock stärker. Ock du får antagligen några övningar med dig hem.

Läs mer om hallux valgus i ”Hade Karate Kid Hallux valgus?”

Myt 2
”Det går inte att göra något åt.” Som sagt. Det gör det visst, för det mesta. Men ibland måste man se lite längre för att finna orsaken till problemet. Den sitter inte alltid där man tror.

Myt 3
”Du har för höga / för låga fotvalv.” Höga ock låga fotvalv är ofta inget problem över huvudtaget. Det är snarare ett sätt att sälja fler iläggssulor ock uppbyggda skor. Fotvalven påverkas av skorna lika mycket som de påverkas av kroppshållning ock rörlighet i knän ock bäcken. Men ofta är våra fötter bara olika. Det som är mest intressant är om fotvalven är rörliga eller stela, starka eller svaga. Ock det rättar man till med behandling ock övningar, inte med ilägg.

Nervsmärtor
Diffusa krämpor i fötterna som till exempel brännande känsla, sendrag eller känselbortfall beror ofta på blockeringar högre opp i kroppen, t ex i bäckentrakt ock ryggslut. I lindrigare fall kan det ta sig uttryck i helt enkelt kalla fötter, som också ofta hänger ihop med försämrad blodcirkulation. Både sorternas blockering sitter ofta högre opp i kroppen. Här jobbar vi zonterapeutiskt ock med anatomisk reflexologi för att aktivera känslighet ock eliminera spänningar ock blockeringar.

Gamla stukningar
Gamla, till synes läkta skador, kan ofta påverka kroppen långt efteråt. Äldre stukningar kan ge besvär i olika delar av kroppen många år efteråt. Därför är dessa intressanta även om du inte upplever besvär av dem längre. Ofta kan vi stärka, korrigera ock balansera fotlederna med zonterapi, anatomisk reflexologi kombinerat med lättare led- ock muskelterapi, men ibland behöver leden justeras av en fotduktig naprapat eller kiropraktor.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller bla? Eller wow ock tjohoo?

/

huvudvärk migrän pms stress

Migrän ock huvudvärk

huvudvark-migrän-illustration-maja-larsson

Kärt barn har många namn heter det. Inom hälsa ock sjukvård, däremot, gör vi ofta tvärtom; vi klumpar ihop olika åkommor, eller liknande åkommor med olika orsaker, till några få enkla diagnoser. Migrän är en av dem.

I sina mest utslätade former landar många åkommor under ”smärta”. Vi tar bort smärtan eller lindrar smärtan, ock hoppas att problemet ska vara ur världen. Det är det såklart inte. Smärta finns av en orsak. Smärta är en signal om att något är ur lag i kroppen. Men det är inte alltid helt enkelt att veta vad.

Smärta kan inte mätas
Smärta är inte mätbar, av det enkla skälet är att smärta som fenomen inte existerar. Smärta är, som sagt, en signal, en nervsignal, från en kroppsdel till hjärnans nervcentrum. Vi reagerar ock försöker lista ut vad som är galet i kroppsdelen ock vad vi kan göra åt det.

Om vi känner efter, ock inte bara bedövar (eller ”biter ihop” ock berömmer oss för att vara smärttåliga), kommer vi märka att det är skillnad på smärta ock smärta. Stor skillnad. Detta brukar vara en av många aha-upplevelser hos gästerna i mitt behandlingsrum, att vissa punkter på fötterna är ömma, andra sticker, andra värker, ock så vidare.

huvudvark-migrän-illustration-maja-larssonAtt bara bedöva smärta eliminerar möjligheter att skilja ont från ont. För den med svår migrän är dock ”att känna efter” inte alltid ett alternativ. Under en attack tar man den lindring som finns, eller bara lider igenom den värsta stormen. Vad man däremot kan göra är att lära sig känna igen signaler före ock efter. För både migrän ock ”vanlig” huvudvärk kan ha olika orsaker ock ta sig olika uttryck. Här ger skolmedicinen ock alternativmedicinen like olika alternativ att välja bland.

Återigen, kroppen är en helhet
Vätskebrist, sömnbrist, stress, menstruation, bihåleinflammation, väderomslag eller olika livsmedel kan påverka. Som nämnts tidigare (se t ex text om Allergi ock astma, ock om Immunförsvar) påverkar olika delar av kroppen olika delar av kroppen. Vi har redan sett hur tarmflora påverkar serotoninproduktion ock därmed humöret, ock störningar i lever, galla, njurar eller mage/tarm kan också ge huvudvärk eller migrän liksom andra besvär.

Andra orsaker, eller bidragande orsaker, kan vara muskelspänningar i nacken (spänningshuvudvärk) eller hormonella obalanser, som vid PMS. Stress är ofta en bidragande faktor, ock när vi ser de välbekräftade kopplingarna mellan t ex tarmflora, matsmältning, stress ock hormonella funktioner är det lätt att se att behandlingen inte kan inskränkas bara till huvudet ock smärtan. Inte om man vill arbeta med orsak ock inte bara symtombehandla, vill säga.

En nedärvd mänsklig förmåga
Så hur du lever ock vad du äter påverkar hur ditt huvud mår. Olika typer av preventivmedel kan också inverka på kroppens cykler ock funktioner. Vad som utlöser migränattacken, liksom andra känslor som dyker opp i kroppen i samband med huvudvärken, eller var smärtan sätter sig ock hur den gör ont, kan hjälpa till när vi ska hitta orsaken. Att känna efter är inte alltid lätt, men åter igen, det är en nedärvd mänsklig förmåga som är väldigt bra att ha.

Ändå är vi ofta dåliga på det. Antingen för att vi har fullt upp med annat, eller för att vi inte vill veta (insikt medför ansvar. Om jag vet att t ex stress triggar mina problem så kan jag försöka göra något åt det som stressar. Vet jag inte så slipper jag det.), eller helt enkelt för att vi inte fått lära oss hur.

Eget ansvar är inte detsamma som skuld. Självklart finns både otur ock genetiska förutsättningar. Men den i många avseenden ökande ohälsan är i många stycken folkhälsorelaterad. Det är ett oskick i samtiden, detta mantra om att inte känna efter, ta en värktablett ock köra på så långt det går. Ett synsätt som verkar tilltala både staten, Försäkringskassan, sjukvården ock vår egen jakt på prestation.

/

Fertilitet Hormoner pms zonterapi

Hormonella besvär

Allt-vi-inte-vet-illustration-maja-larsson

Man pratar ofta om obalans ock balans när det kommer till hälsa ock välmående. Aldrig är det så relevant som när det kommer till hormoner. Ock hormonella besvär är mer än bara PMS ock klimakteriet.

HormonerEndokrinologin (läran om hormoner) är en av de mer svårgenomträngliga områdena när det kommer till hur vi mår. Ock även om kunskapen om det endokrina systemet är stor, är okunskapen större. Systemet är helt enkelt väldigt komplicerat.

Hormoner är inblandade i i stort sett alla kroppens funktioner. De tillverkas ock utsöndras på många ställen i kroppen. Mest kända hormonkörtlar är kanske sköldkörteln, bukspottskörteln, testiklarna ock äggstockarna. Men det finns fler. Ock när det inte funkar som det ska kan det bidra till allt från diabetes ock benskörhet till PMS eller barnlöshet.

Balans
Det endokrina systemet styr bland annat ämnesomsättning, reproduktion, uppbyggnad av muskler ock skelett. Men lika viktig som hormonbalansen är för ämnesomsättningen, är ämnesomsättningen (näringstillförseln) för hormonbalansen. Hormonerna jobbar för sig ock tillsammans på sätt som vi bara delvis är bekanta med. Hypofysen ock hypotalamus styr ock dirigerar för att nivåerna i kroppens organ varken ska vara för låga eller för höga.

Det är i det arbetet zonterapi gör nytta; behandlingen bidrar till att skapa balans ock lugn i systemet. Stress har ofta negativ inverkan på hormonsystemet, ock eftersom zonterapi har lugnande effekt även där, så hjälper det också till att åstadkomma en helhetseffekt.

Tjejgrejer
”Kvinnobesvär” som PMS eller klimakteriebesvär behandlas inom zonterapin brett, det vill säga att vi ser det som en samverkande problematik mellan olika hormonkörtlar, det hänger inte bara på äggstockarna ock östrogennivåerna. Genom att eftersträva balans mellan främst sköldkörteln, binjurarna ock äggstockarna brukar det gå att lindra besvären. Samma sak skulle kunna sägas om infertilitet (barnlöshet), men i den processen är det oftast en man inblandad också, så det har fått ett eget kapitel.

PMS ock menopaus-besvär är ofta kopplade även till andra faktorer. Olika former av stress är vanligt. (Stress är dock ett invecklat kapitel som kan ta sig flera olika uttryck, ibland utan att man är medveten om det.) Hur stora besvär som ska anses som ”normalt” råder det delade meningar om. Min uppfattning är att vi människor är skapta för att må bra, ock det gäller även kvinnor. Att zonterapi ofta lindrar besvären stärker mig i den tron.

Stress ock näring
Allt från led- eller hudbesvär till problem med ämnesomsättningen ock sömnsvårigheter kan helt eller delvis bero på hormonella obalanser, så det går sällan att helt utesluta det endokrina systemet under en behandling. Andra orsaker, som t ex näringsbrister, hormonpreparat/spiral eller stress, kan leda till hormonell obalans som i sin tur ger yttre symtom, så ofta handlar det om att behandla en kedja av orsaker än ett enda specifikt problem.

Eftersom det endokrina systemet är inblandat i det mesta som händer i kroppen, kan det också ta sig mängder av uttryck. Men orsakssambanden kan också vara det omvända: att inflammationer, näringsbrist, stress, hormonpreparat eller annat sätter hormonsystemet i obalans. Så det kan vara svårt att skilja hormon-symtom från andra åkommor, men vanliga kännetecken kan vara:

  • oregelbunden eller utebliven mens
  • PMS
  • trötthet
  • hudbesvär
  • torr eller fuktig hud
  • svettningar
  • frossa
  • sömnsvårigheter
  • övervikt
  • smärta
  • depression

Listan kan göras lång. Många symtom är sånt som kan ha andra orsaker. Men, som sagt, på samma sätt som hormonerna påverkar allt som sker i kroppen, påverkas de också av träning, matvanor, stress ock så vidare. Så man kan fundera på hur rättvisande det är att prata om hormoner – endikronologi – som ett separat område. Snarare är det en integrerad del av ett komplext system i kroppen. Det har ingen egenfunktion i sig, utan hjälper till att få alla andra delar att fungera, var för sig ock tillsammans.

Ofta räcker reflexologisk ”balansering” ock igångsättande av systemet långt, men ibland kan man behöva hjälp av t ex en duktig näringsterapeut. För somliga är lösningen så enkel som att sluta använda preventivmedel.

Läs gärna resten av serien:
Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?

/

ryggproblem ryggskott smärta

Ryggbesvär

kontorsstol-llustration-maja-larsson

Ont i ryggen. Stel i nacken. Vårt västerländska levnadssätts avigsidor är så omfattande att ryggbesvär knappt ens klassas som problem längre. Vi knaprar smärtlindrande ock ser de dåliga ryggarna som något nästan normalt.

Ryggen är stor till yta ock innehåll, ock ofta är det svårt att urskilja eller avgöra i vilken del eller vilket lager olika ryggbesvär sitter. Är det de stora ryggmusklerna – filéerna – eller de små ryggradsmusklerna? Kanske spänner revbenens alla muskler ihop en stressad bröstkorg? Det kan vara rumpan eller axlarna som ställer till det? Eller trötta njurar? Eller något helt annat, eller lite av varje? Eftersom vi dessutom sällan har tid att riktigt känna efter så blir det ännu otydligare. Vi har, kort ock gott, ont i ryggen.

För att inte göra det här inlägget längre än nödvändigt, hänvisar jag till Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, där jag beskriver hur stället för smärta sällan är stället för orsaken. Ett tydlig exempel på det är värk i ländryggen, som ofta beror på en allt för stor svank, som i sin tur är orsakad av för korta höftböjarmuskler på framsidan av bäckenet, ock/eller korta eller spända quadriceps-muskler på lårets framsida.

Står ock hänger
En annan, men ofta sammanlänkad, orsak till samma problem är att vi ofta står med kroppstyngden på hälarna ock med översträckta knän. Kort kan man säga att vi står ”Statiskt” i stället för ”rörligt”. Det vill säga att vi liksom slappnar av ock sjunker ihop i stående ställning – vi ”står ock hänger”, med översträckta knän, lätt framåtriktat bäcken ock lite gamnacke – vilket är naturligt för korta stunder, men ska vi stå längre stunder måste vi stå ”aktivt”. Tänk dig att du istället för att ”stå ock hänga” står beredd till rörelse, lite som en servemottagare i tennis, eller en fotbollsmålvakt inför en straffspark, så kan du ana skillnaden.

kontorsstol-llustration-maja-larssonSamma sak gäller vårt myckna sittande, som är en ännu större orsak till många ryggbesvär. Vi är över huvud taget inte skapade för att sitta i den omfattning vi gör, men framförallt inte så ”passivt” som blir resultatet både i mjuka soffor, äggskalsformade bilsäten eller avlastande s.k. ergonomiska kontorsstolar. Det finns mängder av sätt att sitta på (eller låta bli att sitta på) för att förebygga eller lindra ryggproblem. Vi kommer troligen att prata om dem under behandlingen. Det är också en del av det jag kan hjälpa till med för att göra din arbetsplats hälsosammare.

Kompensationer
Oavsett vad som är orsaken till krånglande ryggar, så är det nästan alltid olika typer av kompensationer, till exempel muskler som borde vila men som tvingas bära upp kroppen när vi tappar vår grundläggande hållning. I kombination med t ex stressat spända axlar får en konstant smärta som vi tenderar att vänja oss vid. Detta skapar snedbelastningar som förr eller senare ger sig till känna. Eftersom hela överkroppen är ett sammansatt paket, fördelar sig skavankerna över större områden.

Problem med tennisarmbåge eller musarm startar t ex ofta i ryggen vid skulderbladen, ock fortplantar sig via spända axlar ut i armen, medan smärta mellan skuldrorna å andra sidan, kan ha, åtminstone delvis, orsak i korta bröstmuskler, kanske en konsekvens av allt för mycket framåtlutande framför datorn.

Ålderskrämpor
Så precis som i Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, går behandlingen, förutom att via zonterapi ock anatomisk reflexologi lindra symtom ock spänningar, ut på att hitta orsak, eller orsaker. Ofta har man byggt på lager av kompensationer innan besvären börjar märkas på allvar.

Att vi inte alltid märker av problem förrän sent, beror på flera saker. Ett är kroppens nämnda förmåga att kompensera för funktionella brister. Ett annat är vi i vår stressade tillvaro inte har tid att känna efter ock nervsystemets därpå följande förmåga att vrida ner smärtsignaler vi inte lyssnar på. En tredje orsak är att vi degraderar smärta ock stelhet till vad vi brukar kalla ålderskrämpor. Som om det vore normalt att bli stel ock få ont för att man passerat 40.

Det är det inte.

 

Läs mer:
Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?


Boka tid

/

hjärnan sensomotorik smärttröskel stresstålighet

”Känn inte efter så mycket!”

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson

”Jag har hög smärtmuskel” säger många. Andra säger ”Jag är stresstålig”. Som om det vore något bra. Det kan vara två stora orsaker till att ohälsan ökar.

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larssonVi skiljer ofta på kropp ock hjärna. På samma sätt som en ortopedläkare benämner en kropp efter dess olika delar, som om de fungerade var för sig, pratar vi om vad hjärnan kan ock gör, eller vad som händer i hjärnan (dvs klumpen uppe i skallen) när vi gör det ena eller andra.

På senare tid har t ex forskning (blytung är den också, forskningen, enligt psykologen ock hjärnforskaren Anders Hansen) visat att träning/motion/att röra på sig påverkar delar av hjärnan som gör oss mer stresståliga (Att stressa mindre verkar däremot inte vara något alternativ). Ur ett zonterapeutiskt perspektiv är det såklart intressanta vetenskapliga rön. ”Tänk att det kan hända saker i huvudet när jag rör på benen ock fötterna! Otroligt!” Jo, hej ock välkommen. Det är ungefär den principen vi zonterapeuter jobbat efter i alla tider.

Hjärnan i kroppen
Men hjärnan är inte bara en klump i huvudet. Först ock främst ligger hjärnan i vad vi kan beskriva som en påse med vatten (eller cerebrospinalvätska, som det heter). Den påsen fortsätter ner i ryggen hela vägen ner i svanken. Där kallar vi det ryggmärg ock ryggmärgsvätska, men det är samma påse. Inte bara skallen alltså.

Ut ifrån påsen går en massa trådar som delar upp sig i mindre trådar som löper vidare ut i precis hela kroppen. Det är nerverna. Dessa nerver är inte enskilda delar som jobbar var för sig utan integrerade delar av hjärnan. Hjärna, ryggmärg, nerver – en enhet med olika huvuduppgifter men i samma funktionssystem. Nerverna binder samman hjärnan med alla delar av kroppen – alla – ock bildar ett system, en enhet.

De fem sinnena
De fem sinnena är inte fem. De är fler än så. Hur många har vi antagligen inte koll på. Syn, hörsel, känsel, lukt ock smak arbetar tillsammans med andra sinnen vars funktioner inte är lika tydliga men väl så viktiga. Men av alla dessa verkar syn ock hörsel ha fått alldeles förskräckligt dominanta positioner i vårt samhälle. Det vi ser ock hör i kombination med den relativt lilla del av hjärnan som sköter vad vi brukar kalla ”rationellt tänkande” (jag skriver ”brukar kalla” för det där att vi människor skulle vara rationella är i det stora hela en illusion. Läs t ex ”Tänka snabbt och långsamt” av nobelpristagaren Daniel Kahneman).

De andra sinnena blir ofta satta på undantag. Vi äter utan att hinna känna smakerna, eller utan att bry oss för vi kollar på Let’s Dance eller frukost-TV samtidigt. Men framförallt så känner vi inte efter. I kroppen. Sensomototik kallas det med ett fint ord, det vi inte använder. Sensomotorik är det inbyggda system vi har för att röra oss smidigt ock effektivt. Eller för att röra oss alls.

Hela kroppen alltså
Sensomotoriken är inte en enskild funktion. Det är ett samverkansprojekt mellan hjärna, nervsystem, muskler, leder ock alla andra sinnen. Hela kroppen, alltså. Inte en kroppsdel som sköter en sak.

Förr i tiden, när vi fortfarande fungerade som de homo sapiens vi ändå är, var det sensomotoriken som hjälpte oss att förstå vår omgivning, t ex att kunna gå i terräng utan att se var vi satte fötterna. Men det var också sensomotoriken som hjälpte oss att använda vår kropp smart, dvs på sätt som inte gjorde ont. På sätt som höll oss friska, pigga ock ock hela. Ock på sätt som spar energi.

Idag gör vi tvärtom. Inte bara i en allt för rörelsefattig vardag, där vi sitter ock sitter ock sitter – med skorna på – utan att känna efter hur vi sitter. (Att sitta är inte ett normalt mönster för homo sapiens. Men vi kan. Egentigen. Titta på ett litet barn. Det sitter med rak rygg utan att någon talat om att man ska det. Det sensomotoriska systemet säger att det är smartast. Sen skaffar vi ryggstöd, slutar lyssna på kroppen ock säckar ihop.)

No pain no gain
Även i träningssammanhang stänger vi av det som får oss att göra det som är bra för oss. Istället biter vi ihop. Tar ut oss till det yttersta. Tar i så det gör ont. ”No pain no gain” säger vi ock lägger på några kilo på skivstången. Att jobba hårt är viktigare än att jobba smart. Ock bredvid står homo sapiens ock skakar på huvudet.

Men hjärnkroppen (eller kroppshjärnan) behöver sensorisk information för att funka. En kroppsdel som inte används slutar funka. Det är t ex på grund av flitigt skoanvändande som så många har svårt för nåt så enkelt som att vicka på tårna. Alla våra rörelser aktiverar hela systemet, från tån som viftar, upp till olika nervcentra uppe i hjärnan. När vi ignorerar det stänger vi ner delar av hjärnan. När vi stänger ner hjärnan fungerar vi sämre. Hela vi. Inte bara tån.

Så nej, vi ska inte känna efter mindre. Vi ska känna efter mer. Att vara stresstålig eller ha hög smärttröskel betyder att man stängt av det system i kroppen som får oss att fungera. Så vi behöver inte öka tempot, vi behöver sänka det. Känna efter. Lyssna på kroppen. För den snackar med oss hela tiden. Ock lyssnar vi inte när den pratar vänligt så kommer den att börja skrika åt oss. Då brukar det göra ont.

Det ska inte göra ont att stå eller gå eller springa. Inte om vi gör det som homo sapiens skulle ha gjort det.

Att somliga blir rastlösa ock tycker kroppen kliar i en värld av stolar är ett friskhetstecken, inte tvärtom.

Ock ibland kanske vi mår bättre av att vifta på tårna än av att svettas under skivstång.

Bara en tanke.

Ock känsla.

Läs mer:
/