Det som händer i fötterna händer i kroppen Magi zonterapi

Snacka inte magiskt med mig

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larsson

När människor lämnar behandlingsrummet med mindre smärta, utan allergiska symtom, eller med ork att ta tag i en stressande vardag, kanske med några rörelseövningar i fickan, så är det inget magiskt med det. Inget magiskt alls. Det är bara som det ska.

Ord är kraftfulla saker, de ska användas med försiktighet ock ansvar. Så när kollegor inom zonterapi eller andra uppbyggliga, stärkande, lugnande, läkande, eller vad de nu kan vara för terapier ock aktiviteter, beskriver sina respektive verksamheter ock dess effekter med ord som magiskt eller fantastiskt så rynkar jag skeptiskt min panna.

Jag menar, vad betyder ”magisk”? Att man använder magi. Trolleri, liksom. Vissa kanske tycker det är coolt med lite övernaturligt skimmer. Men det finns inget trolleri i det jag gör. Jag tror inte på trolleri. Ordet ”magiskt” är helt enkelt oftast inte sant.

Upprepning urvattnar
Ord är som kläder. Jag må tro att jag väljer min egen stil, men de indikerar tillhörighet. De kan vara andlighetsgruppen eller vetenskapsgruppen eller entreprenörsgruppen eller muskel-gruppen eller jag-tillhör-inte-någon-grupp-gruppen. Ock när jag börjar rapa samma ord ock formler förlorar orden i värde. De blir till floskler, det vill säga ord som blir sanna av att sägas tillräckligt ofta ock av att därmed bli så urvattnade så de kan betyda vad som helst.

Såna ordval ger sken av att representera något kuriöst, något speciellt men abstrakt avsett för speciellt initierade. Som när akademiska viktig-pettrar svänger sig med svåra ord, mer med syfte att påvisa sin bildning än att göra sig förstådda.

Beprövad erfarenhet
Men det allra mesta här i världen fungerar alldeles utmärkt, oavsett om vi förstår hur eller inte. Att man inte alltid kan förklara allt som händer med ord, åtminstone inte hela vägen, är inte detsamma som magi. Faktum är att ganska många s.k.skolmedicinska behandlingar, enligt Socialstyrelsen, saknar vetenskapligt stöd. Men de verkar funka så de får vara kvar. Det kallas beprövad erfarenhet, ett uttryck som helt saknar definition ock som därför ingen vet vad det betyder, men i alla fall. Dom tänker väl att funkar det så funkar det, inget magiskt med det. Jag håller med.

Tillbaka till min verksamhet. Rörelse ock sensomotorik är inga flummiga konstigheter. Inte neurologiska kopplingar heller. Cirkulationssystem för blod ock lymfa är helkroppssystem, inte avgränsade till separata kroppsdelar. vetenskapliga sanningar alltihop, även om forskningen inte på långa vägar har grepp om alla funktioner ock effekter. Men det är invecklade saker så det får man förlåta.

pussel-bitar-i-helhet-illustration-maja-larssonTill ock med att den bindvävsstrukturen som binder samman lilltån med pannan har fler funktioner än att bara agera påse ock upphängningsanordning för muskler ock organ står mer ock mer klart.

Att stress påverkar alla dessa system, från fotsulan till hjässan, ock att stressen omvänt kan lindras  via dessa respektive delar av kroppen är inte heller några nyheter. Psykosomatik works both ways. Allt detta är i olika grad belagt. Men som alltid är medicinsk forskning bättre på detaljer än sammanhang, bättre på enskilda delar än på helhet. Det är inget konstigt, det ligger i vetenskapens ock mätbarhetens begränsade natur. Det är vackert så.

Men sammantaget, när vi använder dessa olika system, hjälper vi din kropp att fungera som den helst vill fungera. Det är inget magiskt med det. Inget magiskt alls.

Det bara funkar.

/

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larssonPs. Du missar väl inte min föreläsning på PriMaten i Uppsala måndag 29/5 kl 18. Om Fötter, rörelse ock hälsa. Om stress som vana, om hur stress påverkar din rörlighet, ock om att känna efter. Läs mer här.

zonterapi

Det som händer i fötterna händer i kroppen – Föreläsningen

Pas-huvud-föreläsning-illustration-maja-larsson

Måndag den 29 maj kl 18.00-20.00 föreläser jag på Primaten i Uppsala. Det blir två timmar om fötter, rörelse ock hälsa. Om varför hälsa, smärtfrihet ock välmående handlar mer om att lära nytt än att göra rätt. Om att allt du lär nytt börjar med att du känner efter.

Det blir prat om stress, om stress som vana. Om skillnaden mellan höga ock låga smärttrösklar. Om likheten mellan skor ock tandläkarbedövningar. Om att hälsa, smärtfrihet ock välmående ska vara enkelt. Ock om varför det enkla ibland är det svåra.

”Alla pratar om att allt hänger ihop. Men HUR hänger det ihop?”

Vi kommer att prata om att börja från grunden. Eller från ytan. Att det helt enkelt finns olika sätt att ta sig an problem, krämpor eller ambitioner. Det blir prat om att öka farten genom att sänka tempot. Ock om att den där grunden, vår grund, sitter i fötterna. Inte i skorna. Inte i iläggen. Inte i asfalten. I fötterna.

Det blir helt enkelt en föreläsning om att det som händer i fötterna händer i kroppen. Ock tvärtom.

  • Du kommer att få med dig nya perspektiv på vardagsliv, arbetssituation, på ergonomi ock på träning.
  • Du kommer att få en större förståelse för hur kroppen ock ”kroppshjärnan” samverkar som en helhet.
  • Du kommer att få tips ock tankar om förändring, smärtlindring, hälsa ock ökad rörlighet.

Du kommer också att få ta del av mina erfarenheter inom behandling ock träning, allt ifrån ungdomsåren som simmare ock simhoppare, alla timmarna på gymet ock i löparspåret som blandats med 20 års erfarenhet av Qigong ock meditation.

”Styrka är inte något man tränar upp. Det är något man lär sig.”

Jag kommer att berätta om hur ”mer, hårdare, längre” inte stoppade slitna kroppsdelar ock ”ålderskrämpor”. Att mer träning bara gjorde löparmilen långsammare i takt med att den gjorde ondare. Tills pusselbitarna föll på plats. Ord som ”träning” ock ”rörelse” har fått helt nya innebörder i takt med att idrottsskador ock ålderskrämpor avtagit. Ock milen går snabbare ock lättare utan nämnvärd ansträngning. Helst barfotad.

Ock vi kommer att prata om ”de andra” krämporna – de stressrelaterade åkommorna, allergierna, magbesvären, migränen, de hormonella obalanserna, m.m. Om att de för de mesta faktiskt går att göra något åt. Ock om att det inte alltid är så stor skillnad mellan IBS, nackspärr ock en stressfraktur i foten.

Mötesanteckningar i bild

Med på föreläsningen är Maja Larsson, illustratör, Graphic recorder ock konstnär. Hon ritar ”live” ock sammanfattar föreläsningen i bild, på samma sätt som hon gör med många av Sveriges ock Europas stora företag. Det är en upplevelse i sig!

Alltihop dokumenteras av den fantastiske fotografen Johan Lindberg Bruzewitz.

Anmäl dig på hej@pasandberg.se

Kostnad: 250:- betalas via swish 0733-800059 eller Bankgiro 5329-3189

Vill du äta lite bra mat innan vi kör igång? PriMaten ställer iordning en liten lösviktsbuffé från kl 17.30, där du kan välja fritt för 27:-/hg.  I en paus serveras kaffe eller te. Tack, snälla Primaten, för det!

Kolla gärna in evenemanget ock visa intresse på facebook. Då blir jag glad.

Välkommen!

fötter Gör det enkelt Hur går man?

Gör det enkelt

Vi vill så gärna göra rätt. Så till den grad att vi slutar både tänka ock känna själva. Att inspireras ock få tips av duktigt folk är såklart givande. Men vad hände med trial and error?

”Finns det någon bra hemsida eller liknande där man kan läsa om grunderna i barfotafilosofin?” Jag funderar på frågan. Jag funderar igen. ”Finns det någon bra hemsida eller liknande där man kan läsa om grunderna i barfotafilosofin?”  Jag visste inte att det fanns några grunder, än mindre någon filosofi. För mig är filosofin att ta av mig skorna. Sen känner jag efter ock ser vad som händer.

Ibland blir jag mer lekfullt ivrig av barfotakänslan än jag är van vid. Då kan det hända att det gör ont, kanske för att jag springer för fort eller inte är van vid underlaget. Eller om det är kallt. Men det vanliga är att fötterna, nerverna, kroppen säger till – det är ju det fötter, nerver ock kroppar gör om de får chansen – ock då märker jag det. Då tar jag på mig skor eller sänker farten. Eller bara ändrar steget.

Se ock lär
Visst tittar jag på andra, precis som ett spädbarn tittar, lär ock härmar, för att kunna prova, känna efter ock hitta sina egna rörelsemönster. Både barnet ock jag testar, inte för att hitta det som är rätt, utan för att hitta det som fungerar. Det är verkligen inte samma sak.

Kvinnan framför mig i behandlingsrummet vill först inte göra andningsövningen hon fick i hemläxa förra gången. Hon har inte hunnit öva så mycket, säger hon, så hon kan den inte riktigt än. Hon är inte ensam. Kanske har jag varit otydlig i mina instruktioner, eller så följer hon bara invanda mönster om prestation, om rätt ock fel, om ”kan själv”. Oavsett vilket har hon missat poängen, att övningen inte handlar om att göra rätt, utan om att känna efter. Att upptäcka vilka kroppsdelar man använder när man gör något så självklart som att andas på olika sätt.

Vem är expert?
Föräldrar, experter, lärare, självutnämnda förståsigpåare, PT:s, dietister, kvällstidningar ock tillverkare av diverse livsnödvändiga prylar försöker få oss att förstå allt vi måste veta ock ha för att överhuvudtaget överleva.

Ock vi suger åt oss all kunskap om allt vi moderna människor behöver fastän arten homo sapiens överlevt ock utvecklats alldeles utan avslappningsquickfixövningar, dämpade skor, lagom mjuka sängar, stegräknare, sömntabletter, gåstavar, speciella träningkläder ock näringstabeller med siffror ock värden som ingen ändå förstår vad de betyder.

Sängens fel?
Jag kollar på min hund. Han gillar sin korg. Men utan den så somnar han var som helst. Han sover ihoprullad, utfläkt på sidan, på mage. Mitt på golvet eller i ett hörn. För att inte bli stel eller öm byter han ställning, utan en tanke på att det skulle vara något fel på stoppningen i korgen.

Ibland vaknar han, tittar yrvaket upp, ock lägger sig ner ock somnar om. Eller så viftar han på svansen som för att säga: ”kom o klappa lite på mig, husse”. Han stressar inte upp sig för att det inte blev åtta timmars sammanhängande sömn, som om livet ock hälsan står ock faller med det. Han sover bara. Blir det för lite tar han igen det sen.

Golvets fel?
Vi kan allt det där. Det är grundläggande, biologiskt, neurologiskt, mänskligt ock nedärvt alldeles utan filosofier, appar, regler eller tabeller. Så när jag får frågan om vilka skor man ska ha för att inte få ont när man går på hårda golv, så blir svaret att frågan är felställd. Det är inte golvens fel att jag får ont (även om helt plana underlag är det mest onaturliga en kan gå på). Homo sapiens är anpassningsbar. Vi ändrar oss efter omständigheterna. Vi lever i olika klimat, äter olika mat (majoriteten av jordens befolkning har aldrig varit i närheten av tallriksmodellen) ock rör oss alldeles utan hjälpmedel.

Om vi känner efter så kommer vi att gå olika på olika underlag, istället för att försöka anpassa omgivningen, underlaget ock skodonen efter hur vi brukar gå. Om vi bara prövar oss fram, sakta, med nyfikenhet ock en gnutta tålamod kommer vi att märka vad som funkar ock vad som inte gör det. Precis som barnet som lärde sig gå.

Ibland behöver vi bara känna efter ock lära oss igen.

Ibland behöver vi bara göra det enkelt.

/

Kallprat Ord Prat Snack

Alla orden

Bubblor-illustration-maja-larsson

”Hur mycket kommer kalaset att kosta?” frågar kunden glatt. Bilmekanikern har normalt inget problem med språket, och brytningen är marginell. ”Kalaset?” svarar han undrande ock tittar upp. ”Ah, du menar bilen!”

Det är nåt konstigt med ord. Hur dom förändras, inte bara från tid till annan, utan också från mun till mun. Och från det ena sammanhanget till det andra. Vi tar tjurar vid hornen, har många bollar i luften och är lagspelare men kokar sämre soppa om vi är många kockar, även om vi stundom sticker under stol med det. Och har jämna plågor. Det måste låta som nonsens för nytillkomna språkbrukare.

Bubblor-illustration-maja-larssonVi rabblar floskler om hälsa ock utveckling, snackar om att allt hänger ihop utan att fundera på HUR det hänger ihop, eller omvänt, får slaskdiagnoser som egentligen bara betyder att doktorn inte vet vad som är fel (men ofta ändå vet vilka mediciner som ska skrivas ut). Ock vi läser innehållsförteckningar vi inte förstår, räknar kalorier utan att egentligen veta vad en kalori är, vi håller oss i form – vad nu det betyder – tar i från tårna, ända in i kaklet, säger fitness när vi menar utseende ock vältränad fast vi menar snygg.

Ock vi optimerar. Förr effektiviserade ock maximerade vi. Men nu ska vi optimera. Hormonoptimera eller optimera vår träning. Vi kan till ock med lära oss om hur vi optimerar vårt ingefärsintag. Sicket trams.

Aspergers syndrom
Minnet leder mig till en kvinna jag läste om, en kvinna med Aspergers syndrom, och hur hon verbalt och intellektuellt gärna diskuterar fakta, men när det kommer till att språket kan ha en helt annan funktion och fungera som ett socialt kitt, då blir det problem. Som när man ska kallprata, fråga hur läget är och spinna vidare på samtalstrådar.

När kollegan stör henne i jobbet med ”Jag har satt på kaffe” blir hon förvirrad. Varför störa med nåt så ointressant. Hon hör orden. Hon läser inte automatiskt in att vad kollegan egentligen menar är ”Snart kan vi fika tillsammans”.

Mars ock Venus
Men vänta nu! Det låter ju lite som den klassiska språkförbistringen mellan män från Mars ock kvinnor från Venus, där män lyssnar på vad kvinnor säger utan att fatta vad de egentligen menar. Betyder det att Aspergers egentligen inte är en diagnos utan en helt vanlig manlig egenskap, som även kvinnor kan ha oturen att drabbas av?

Eller är det vi icke diagnosticerade som krånglar till livet genom att tro att vi med hjälp av socialt spel och språkliga koder kan göra tillvaron och andra människor begripliga? Att vi genom att rabbla samma saker om allt ock inget, kommer närmare varandra ock oss själva?

Det tror inte jag att vi gör. Inte så länge vi använder orden mer till att fylla tomrum och skydda oss från pinsamma tystnader. Eller till att snacka skit och skvallra om andra. Ord är kraftfulla saker. Liksom bilder ock symboler. Båda bör hanteras varsamt.

Tänk om antalet ord var begränsat. Om du bara hade råd att prata om sånt som är riktigt viktigt. Vilka skulle du välja då? Vad skulle du prata om?

/

fötter Känna efter nervcell Nerver

Sagan om den uttråkade nervcellen

Sagan-om-den-uttråkade-nervcellen-illustration-maja-larsson

”INTE KÄNNA EFTER? skrek Alf. ”VADDÅ INTE KÄNNA EFTER? DET ÄR JU FÖR FAN DET NERVCELLER GÖR!”

”Det var en gång en nervcell. Den satt, för den här sagan spelar det ingen roll var den satt, men nu råkade den sitta i en stortå på en en alldeles vanlig människokropp. Höger stortå, för att vara exakt…”

Sagan om den uttråkade nervcellen är en saga för barn i alla åldrar, en saga om få nog, om hopp, om mod, om revolution ock förändring. Om att det går om man vill. Om att det faktiskt inte behöver vara så här. Ock om att känna efter.

Om den mer eller mindre tänkande delen av hjärnan, ock om hur det är att vara människa.

Det är en saga som kan läsas på olika sätt. Själv läser jag den högt. Så att du kan lyssna. I sängen, till frukosten, i bilen, på promenaden eller i soffan med en kopp kaffe.

Sagan tar 27 minuter.

Mycket nöje!

/

Behandling hälsa reflexologi zonterapi

Pa Sandberg Zonterapeut blir Pa

Pa Sandberg Zonterapeut blir kort ock gott Pa. Med tillägget ”Det som händer i fötterna händer i kroppen”.

Zonterapeut är jag fortfarande, ock Sandberg är mitt efternamn, men zonterapeuter finns det många ock Sandbergare finns det fler. Men min verksamhet, för din hälsa, har utvecklats. Reflexologin – zonterapin – är fortfarande basen i mitt fotarbete. Men zonterapi kompletteras med fotlära ock rörelse, behandling byggs på med utbildning ock träning. Steg för steg.

Ock jag tänker fortsätta försöka inspirera, ifrågasätta ock ge nya perspektiv, med blogg, bilder ock filmer.

Hoppas du vill följa med!

/Pa – #detsomhänderifötternahänderikroppen

motion Motorik Rörelse träning

Träning är ju bra! Bra för vad? Del 7 – Så. Behöver vi träna?

Träning-07-illustration-maja-larsson

Syftet med den här serien har inte varit att säga nej till träning. Tvärtom. Vi lever i en stillasittande värld, i en civilisation som på många sätt bryter ner oss. Vi behöver röra på oss. Men begreppet träning har fått en ikonisk, mytifierad ställning i vårt samhälle.

Man måste träna. Även om det är tråkigt. För blodtrycket. För utseendet. För att orka med vardagen (?). För musklerna. Mot åldern…

Eller?

Nej, man måste inte träna. Man måste definitivt inte ha tråkigt när man gör det. Ock man måste framför allt inte ha dåligt samvete för att det inte blir av.

Men vi behöver röra på oss. Vi är homo sapeins, ock homo sapiens rör på sig. Det är vad homo sapiens gör. Framför allt springer homo sapiens. Det är antagligen det mest naturliga en homo sapiens kan göra. Homo sapiens vill vara smidig, rörlig ock flexibel, kunna sitta obesvärat på golvet, gå på olika underlag utan att snubbla eller halka, med en anpassad balans mellan snabbhet, styrka ock uthållighet.

Homo sapiens känner efter
Homo sapiens känner efter. Känner efter ock justerar, utvecklar ock lär nytt. Inte för att bli så svettig ock trött som möjligt av löpningen, utan tvärtom, för att kunna springa lätt, långt ock smärtfritt. De flesta av oss har glömt bort det. Vi lufsar, eller joggar, med tunga steg ock lurar kroppen att tro att den springer. Såklart den tröttnar.

Som jag skrivit tidigare så finns det massor av anledningar att träna massor av saker. Men att bara ”träna” för tränandets egen skull finns det inte mycket bra med. Den mänskliga kroppshjärnan vill vara aktiv, inte bara monotont röra enskilda kroppsdelar. Den vill komma fram, komma längre, ha roligt, göra bättre, elegantare, smidigare.

HUR – inte bara ATT
Den mänskliga kroppshjärnan vill känna efter HUR den rör sig, inte ATT den gör det. Titta på barn som leker på en badplats. Se hur deras rörelse, deras fotisättning ock vilka muskler de använder, skiftar med underlaget. När det springer från den mjuka sanden eller gräset, till den hårdare träbryggan ändras steget utan att de behöver reflektera över det.

De flesta vuxna har stängt ner sin kroppshjärna, eller i alla fall slutat lyssna på den, så vi vågar inte ens försöka skutta ock leka, med risk för att sträcka oss, snubbla eller – ännu värre – se fåniga ut. Vi håller oss till begränsade ock begränsande rörelser på plana ytor ock anpassade områden.

De hoppande, skrattande, snurrande, dykande busungarna på äventyrsbadet får, i motorisk mening, bättre ock mer allsidig träning än simmaren som borrar ner huvudet i vattnet ock crawlar längd efter längd.

Att söka det svåra
Träning-07-illustration-maja-larssonBarnen på lekplatsen som springer, hoppar, skrattar, går, klättrar ock springer igen, utvecklar styrka, stabilitet ock balans som landsvägslöparen i dämpade skor aldrig kommer nära. Barn söker det svåra. Går balansgång för att det är vingligt, springer på isen för att det är halt. Som vuxna gör vi oftast tvärtom.

Barn kan. Utan PT. Ända tills vi ber dem sitta fint på stolar eller följa regler för hur man rör sig, t ex på fotbollsplanen, regler som vuxna har bestämt. Vi kan också, vi vuxna. Egentligen. Om vi bara vågar använda hela kroppshjärnan ock känna efter. Om vi skiter i lite regler ock gör som vi vill.

Ock vi kan påta i trädgården, plocka blåbär, bygga friggebodar, skotta snö, hoppa hage till jobbet, stå på tå vid kopieringsmaskinen, göra meditativa andningsövningar på toa, klä om favoritfåtöljen ock gå mer barfota.

Ock vi kan träna. Om vi vill. Om det är kul. Om det gör oss glada. Utan att nödvändigtvis räkna kalorier, kilo eller distanser. För hälsosam träning är kul. Ska vara kul. Hälsosam träning aktiverar mina sinnen, när jag känner efter, utvecklar ock lär nytt, istället för att bara repetera – längd efter längd – det jag redan kan. Det är därför barfota på gräs ger kroppen så mycket mer än skodd på vattenpassräta golv; det händer något under fötterna. Ju rörligare fot, desto rörligare kropp.

Var sak har sin tid?
Men det är vardagen det handlar om. Låt oss säga att du tränar fyra timmar i veckan. Två löpprundor ock två pass på gymet. Däremellan tränar du kontorsstolssittande i, säg, 30 timmar per vecka, med allt vad det innebär för hållning, andning ock blockerade blodflöden. Ingen PT i världen kan ändra de proportionerna. De fyra timmarna må göra nytta. Men förändringen ligger i mellanrummen. I vardagen.

Vi delar upp saker. Gör var sak för sig. Jobb är jobb, träning är träning, avslappning är avslappning… Men det går att ändra på rutiner ock vanor. Det går att stå eller sitta rörligare. Det går att jobba ock slappna av samtidigt. Man kan andas utöver att göra andningsövningar på yogapasset. Tänk så mycket tid det skulle spara.

Det finns så många sätt att röra sig, vart ock ett bra på sitt sätt. Förutom att det kan vara ett sätt att prestera eller vinna, kan det vara ett sätt att umgås. Andra kan springa ensamma flera mil om dagen, springa för att njuta, andas, uppleva. Träning kan vara ett sätt att ändra lata vanor. För mig är träning skogslöpning, qigong, balansträning ock olika rörelseövningar (t ex Spiral stabilisering). Men det är lika mycket att finna rörelse ock välmående i vardagen. Det är ju ändå där jag är mest.

Hitta ditt eget sätt. Men välj rätt förebilder. Hälsa kan inte mätas i utseende. Välmående sitter inte i magrutor, svällande biceps ock färgglada tights. Låt oss återföra träningen ock livet till något som upplevs istället för att bara bli gjort. Något som känns, lärs ock därmed levs, hellre än något som mäts, beräknas ock reduceras till siffror eller tonade muskler.

/

Missat de tidigare delarna? Här har du del 1.