Monthly Archives

december 2016

2017 Gott nytt år nyårsafton

Isbad ock fallskärmshopp. Eller bucket lists ock nyårslöften

vinterbad-illustration-maja-larsson

Det finns så mycket man vill göra. Så mycket man borde. Kickar man söker. Samveten att lindra. Men ibland ligger de värdefullaste guldkornen närmare än man vill se. 

När jag drömmer om att hoppa fallskärm blir jag svettig i händerna ock får svindel i magen. Jag lider av höjdskräck. Ock det är just det som är drivkraften; ska jag hoppa ska det vara för att övervinna, för att lära mig. Inte bara för att ha gjort det. Att hoppa en gång är inte intressant. Att öva, känna efter ock förstå är det som lockar – ock skrämmer – mig. Att lära mig mer, bättre.

Det är ganska längesen jag slutade längta till de stora resmålen. Till Eiffeltornet eller till pyramiderna vid Gize. Jag vill gärna uppleva Paris, lära mig stan, språket, kulturen. Ock visst, jag besöker gärna det berömda tornet också, men det kommer inte överst på Todo-listan. Inga såna saker finns överhuvudtaget på min att-göra-lista. Att se för att ha sett?

Vinterbad eller yogamatta?
vinterbad-illustration-maja-larssonNär vintern kom hoppade jag i sjön. Minusgrader ock snö, ock jag fick slå mig fram genom isen. För att jag ville öva på att kunna slappna av. Andas stilla. Vi är ganska många som behöver öva på det. Att andas ock slappna av. Inget gymkort i världen, fitnesspass, dieter eller bantningskurer för beach -17 hjälper till med det. Att andas lugnt ock slappna av. (Visst, man kan öva på att andas ock slappna av utan att bada isbad. Men vattnet gör saker med kroppen som ingen yogamatta kan åstadkomma. Det är svårt att förklara teoretiskt, men det ger ett naturligt fokus, både fysiskt ock mentalt, som påverkar på längre sikt än bara under själva doppet. Dessutom är det faktiskt otroligt skönt.)

Varför lovar man saker inför det nya året? Eller sätter upp listor på sånt man ”måste” hinna med? Om vi känner efter (på riktigt känner efter. Inte bara faller för snabba nycker om ytlig tillfredsställelse) i våra sinnen ock våra kroppar, kommer vi att upptäcka vad som är bra för oss. Många skaffar gymkort så här efter nyår (Några använder det också. Ett tag i alla fall.). Men känner vi efter?

Leva livspusslet? Eller bara leva?
Om jag verkligen vill träna mer, vara snällare, må bättre, bli smalare, sluta med nåt eller börja med något annat, kan man ju undra varför det måste till ett löfte för att få det gjort. Eller vill vi inte egentligen? Tycker vi bara att vi borde? Vi fyller på med måsten ock borden i kalendern, men vad tar vi bort istället? Vi gör listor på sånt man ”ska” hinna uppleva, men har ingen sitta-still-ock-känna-efter-tid.

Vi delar upp livet i delar. Vardag ock stress för sig (Tillbaka till ”verkligheten”, som vi brukar säga). Fysisk aktivitet för sig (To become fit. Fit for what?). Ock avslappning för sig (Yoga, mindfulness ock meditation är grejen. Men bara på bestämda tider, tydligen.). Vad händer om vi försöker leva som homo sapiens ock göra alla tre samtidigt, genom att vara medvetna (mindfullness) om hur vi rör oss (fysisk aktivitet) för att leva våra liv (vardag. Eller verklighet, för all del.)

Lust eller rädsla
Jag har aldrig lovat mig själv att bada vinterbad, eller sluta snusa, eller springa barfota. Det har fått växa fram. Av lust ock nyfikenhet. Precis som andra saker jag gjort. Vissa bitar har blivit delar av mitt liv, min verklighet, andra har tynat bort ock försvunnit. Ock när jag utmanar mig själv gör jag det för att förändra, inte för upplevelsen allena.

Kanske lär jag mig hoppa fallskärm. För att utmana rädslan, denna starka kraft som ofta styr oss mer än lust ock nyfikenhet. Rädslan att inte duga, rädslan för vad andra ska tycka, för att inte hinna, för att inte passa in, för att säga ifrån. Rädslan för vad man får om man lämnar det man vet (tror?) att man har, rädslan för att bli äldre, rädslan för att våga vara den man är, rädslan för vad mamma ska säga eller för att räntan ska gå ner eller opp.

Eller rädslan för att känna efter. Att våga vara i våra kroppar ock sinnen istället för utanför (t ex på jobbet, i datorn ock i TV:n). Börja med att ta av dig skorna. Du kommer att känna massor. Själv avvaktar jag nog med Eiffeltornet ock fallskärmshoppningen. Jag har nog fullt upp ett tag till med att känna efter hur det är att vara människa. Homo sapiens.

För såna saker, som hur det är att vara människa, kan man inte läsa sig till. Eller gymma sig till. Eller lova sig till. Det kan man bara känna efter sig till. Ock om – jag säger bara OM – det skulle vara så att jag ska dö imorgon. Då är det knappast saknaden efter den aldrig upplevda utsikten från Eiffeltornet som kommer att uppta mina tankar.

Gott nytt år!

/

fötter hallux valgus reflexologi Skor

Fotproblem

fotproblem-ligg-illustratioan-maja-larsson

Plattfötter. Höga fotvalv. Hallux valgus. Hälsporre. Hammartår ock uttrampade hälkuddar. Olika fotproblem som på olika sätt omgärdas av myter, missuppfattningar, osanningar ock dålig kunskap. Ock som i de flesta fall går att göra något åt.

fotproblem-illustratioan-maja-larssonGemensamt för diagnoserna i ingressen är dels att de används slarvigt, dels att de kan ta sig olika uttryck, ock dels att de har olika ock oftast flera samverkande orsaker . De två senare bidrar antagligen till det slarviga användandet. Men att gissa sig till en diagnos, slänga i ett ilägg i skon ock säga  ”Case closed” är inte schysst. Om vi istället backar ett steg ock tittar uppifrån ock ner, kan vi se helhet, förstå orsak, ock nyfiket prova oss fram till behandling som hjälper.

En annan sak som enar de flesta fotproblem är att de inte är begränsade till fötterna. Att det som händer i fötterna händer i kroppen, är lika sant som det omvända. Det går åt båda hållen. Skor o klena fötter ger till exempel ofta problem i kroppen i form av höftproblem, onda ryggar eller nackspärr. Omvänt påverkar dålig hållning fötterna.

Myt 1
”Orsaken är genetisk”. Framförallt när det pratas om Hallux valgus är det ett vanligt påstående. Naturligtvis skiftar våra medfödda förutsättningar, men genetiskt arv ock orsak är två skilda saker. Det är ett ödestigert synsätt, för om det vore sant så fanns ju inget att göra åt det. Då skulle man lika väl kunna steloperera tårna på alla vars föräldrar har krökta stortår på en gång; ungarna kommer ju ändå att få samma problem.

Men det går att göra något åt. Ibland mycket, ibland lite. Sneda tår ock ömma fötter kan ha många olika orsaker, så det beror på var grundproblemet sitter. Ock hur länge det har suttit där. Men bättre blir det för det mesta.

Vi kommer att titta på hållning, belastning ock rörlighet. Med zonterapi ock anatomisk reflexologi mjukar vi upp ock stärker. Ock du får antagligen några övningar med dig hem.

Läs mer om hallux valgus i ”Hade Karate Kid Hallux valgus?”

Myt 2
”Det går inte att göra något åt.” Som sagt. Det gör det visst, för det mesta. Men ibland måste man se lite längre för att finna orsaken till problemet. Den sitter inte alltid där man tror.

Myt 3
”Du har för höga / för låga fotvalv.” Höga ock låga fotvalv är ofta inget problem över huvudtaget. Det är snarare ett sätt att sälja fler iläggssulor ock uppbyggda skor. Fotvalven påverkas av skorna lika mycket som de påverkas av kroppshållning ock rörlighet i knän ock bäcken. Men ofta är våra fötter bara olika. Det som är mest intressant är om fotvalven är rörliga eller stela, starka eller svaga. Ock det rättar man till med behandling ock övningar, inte med ilägg.

Nervsmärtor
Diffusa krämpor i fötterna som till exempel brännande känsla, sendrag eller känselbortfall beror ofta på blockeringar högre opp i kroppen, t ex i bäckentrakt ock ryggslut. I lindrigare fall kan det ta sig uttryck i helt enkelt kalla fötter, som också ofta hänger ihop med försämrad blodcirkulation. Både sorternas blockering sitter ofta högre opp i kroppen. Här jobbar vi zonterapeutiskt ock med anatomisk reflexologi för att aktivera känslighet ock eliminera spänningar ock blockeringar.

Gamla stukningar
Gamla, till synes läkta skador, kan ofta påverka kroppen långt efteråt. Äldre stukningar kan ge besvär i olika delar av kroppen många år efteråt. Därför är dessa intressanta även om du inte upplever besvär av dem längre. Ofta kan vi stärka, korrigera ock balansera fotlederna med zonterapi, anatomisk reflexologi kombinerat med lättare led- ock muskelterapi, men ibland behöver leden justeras av en fotduktig naprapat eller kiropraktor.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller bla? Eller wow ock tjohoo?

/

huvudvärk migrän pms stress

Migrän ock huvudvärk

huvudvark-migrän-illustration-maja-larsson

Kärt barn har många namn heter det. Inom hälsa ock sjukvård, däremot, gör vi ofta tvärtom; vi klumpar ihop olika åkommor, eller liknande åkommor med olika orsaker, till några få enkla diagnoser. Migrän är en av dem.

I sina mest utslätade former landar många åkommor under ”smärta”. Vi tar bort smärtan eller lindrar smärtan, ock hoppas att problemet ska vara ur världen. Det är det såklart inte. Smärta finns av en orsak. Smärta är en signal om att något är ur lag i kroppen. Men det är inte alltid helt enkelt att veta vad.

Smärta kan inte mätas
Smärta är inte mätbar, av det enkla skälet är att smärta som fenomen inte existerar. Smärta är, som sagt, en signal, en nervsignal, från en kroppsdel till hjärnans nervcentrum. Vi reagerar ock försöker lista ut vad som är galet i kroppsdelen ock vad vi kan göra åt det.

Om vi känner efter, ock inte bara bedövar (eller ”biter ihop” ock berömmer oss för att vara smärttåliga), kommer vi märka att det är skillnad på smärta ock smärta. Stor skillnad. Detta brukar vara en av många aha-upplevelser hos gästerna i mitt behandlingsrum, att vissa punkter på fötterna är ömma, andra sticker, andra värker, ock så vidare.

huvudvark-migrän-illustration-maja-larssonAtt bara bedöva smärta eliminerar möjligheter att skilja ont från ont. För den med svår migrän är dock ”att känna efter” inte alltid ett alternativ. Under en attack tar man den lindring som finns, eller bara lider igenom den värsta stormen. Vad man däremot kan göra är att lära sig känna igen signaler före ock efter. För både migrän ock ”vanlig” huvudvärk kan ha olika orsaker ock ta sig olika uttryck. Här ger skolmedicinen ock alternativmedicinen like olika alternativ att välja bland.

Återigen, kroppen är en helhet
Vätskebrist, sömnbrist, stress, menstruation, bihåleinflammation, väderomslag eller olika livsmedel kan påverka. Som nämnts tidigare (se t ex text om Allergi ock astma, ock om Immunförsvar) påverkar olika delar av kroppen olika delar av kroppen. Vi har redan sett hur tarmflora påverkar serotoninproduktion ock därmed humöret, ock störningar i lever, galla, njurar eller mage/tarm kan också ge huvudvärk eller migrän liksom andra besvär.

Andra orsaker, eller bidragande orsaker, kan vara muskelspänningar i nacken (spänningshuvudvärk) eller hormonella obalanser, som vid PMS. Stress är ofta en bidragande faktor, ock när vi ser de välbekräftade kopplingarna mellan t ex tarmflora, matsmältning, stress ock hormonella funktioner är det lätt att se att behandlingen inte kan inskränkas bara till huvudet ock smärtan. Inte om man vill arbeta med orsak ock inte bara symtombehandla, vill säga.

En nedärvd mänsklig förmåga
Så hur du lever ock vad du äter påverkar hur ditt huvud mår. Olika typer av preventivmedel kan också inverka på kroppens cykler ock funktioner. Vad som utlöser migränattacken, liksom andra känslor som dyker opp i kroppen i samband med huvudvärken, eller var smärtan sätter sig ock hur den gör ont, kan hjälpa till när vi ska hitta orsaken. Att känna efter är inte alltid lätt, men åter igen, det är en nedärvd mänsklig förmåga som är väldigt bra att ha.

Ändå är vi ofta dåliga på det. Antingen för att vi har fullt upp med annat, eller för att vi inte vill veta (insikt medför ansvar. Om jag vet att t ex stress triggar mina problem så kan jag försöka göra något åt det som stressar. Vet jag inte så slipper jag det.), eller helt enkelt för att vi inte fått lära oss hur.

Eget ansvar är inte detsamma som skuld. Självklart finns både otur ock genetiska förutsättningar. Men den i många avseenden ökande ohälsan är i många stycken folkhälsorelaterad. Det är ett oskick i samtiden, detta mantra om att inte känna efter, ta en värktablett ock köra på så långt det går. Ett synsätt som verkar tilltala både staten, Försäkringskassan, sjukvården ock vår egen jakt på prestation.

/

Fertilitet Hormoner pms zonterapi

Hormonella besvär

Allt-vi-inte-vet-illustration-maja-larsson

Man pratar ofta om obalans ock balans när det kommer till hälsa ock välmående. Aldrig är det så relevant som när det kommer till hormoner. Ock hormonella besvär är mer än bara PMS ock klimakteriet.

HormonerEndokrinologin (läran om hormoner) är en av de mer svårgenomträngliga områdena när det kommer till hur vi mår. Ock även om kunskapen om det endokrina systemet är stor, är okunskapen större. Systemet är helt enkelt väldigt komplicerat.

Hormoner är inblandade i i stort sett alla kroppens funktioner. De tillverkas ock utsöndras på många ställen i kroppen. Mest kända hormonkörtlar är kanske sköldkörteln, bukspottskörteln, testiklarna ock äggstockarna. Men det finns fler. Ock när det inte funkar som det ska kan det bidra till allt från diabetes ock benskörhet till PMS eller barnlöshet.

Balans
Det endokrina systemet styr bland annat ämnesomsättning, reproduktion, uppbyggnad av muskler ock skelett. Men lika viktig som hormonbalansen är för ämnesomsättningen, är ämnesomsättningen (näringstillförseln) för hormonbalansen. Hormonerna jobbar för sig ock tillsammans på sätt som vi bara delvis är bekanta med. Hypofysen ock hypotalamus styr ock dirigerar för att nivåerna i kroppens organ varken ska vara för låga eller för höga.

Det är i det arbetet zonterapi gör nytta; behandlingen bidrar till att skapa balans ock lugn i systemet. Stress har ofta negativ inverkan på hormonsystemet, ock eftersom zonterapi har lugnande effekt även där, så hjälper det också till att åstadkomma en helhetseffekt.

Tjejgrejer
”Kvinnobesvär” som PMS eller klimakteriebesvär behandlas inom zonterapin brett, det vill säga att vi ser det som en samverkande problematik mellan olika hormonkörtlar, det hänger inte bara på äggstockarna ock östrogennivåerna. Genom att eftersträva balans mellan främst sköldkörteln, binjurarna ock äggstockarna brukar det gå att lindra besvären. Samma sak skulle kunna sägas om infertilitet (barnlöshet), men i den processen är det oftast en man inblandad också, så det har fått ett eget kapitel.

PMS ock menopaus-besvär är ofta kopplade även till andra faktorer. Olika former av stress är vanligt. (Stress är dock ett invecklat kapitel som kan ta sig flera olika uttryck, ibland utan att man är medveten om det.) Hur stora besvär som ska anses som ”normalt” råder det delade meningar om. Min uppfattning är att vi människor är skapta för att må bra, ock det gäller även kvinnor. Att zonterapi ofta lindrar besvären stärker mig i den tron.

Stress ock näring
Allt från led- eller hudbesvär till problem med ämnesomsättningen ock sömnsvårigheter kan helt eller delvis bero på hormonella obalanser, så det går sällan att helt utesluta det endokrina systemet under en behandling. Andra orsaker, som t ex näringsbrister, hormonpreparat/spiral eller stress, kan leda till hormonell obalans som i sin tur ger yttre symtom, så ofta handlar det om att behandla en kedja av orsaker än ett enda specifikt problem.

Eftersom det endokrina systemet är inblandat i det mesta som händer i kroppen, kan det också ta sig mängder av uttryck. Men orsakssambanden kan också vara det omvända: att inflammationer, näringsbrist, stress, hormonpreparat eller annat sätter hormonsystemet i obalans. Så det kan vara svårt att skilja hormon-symtom från andra åkommor, men vanliga kännetecken kan vara:

  • oregelbunden eller utebliven mens
  • PMS
  • trötthet
  • hudbesvär
  • torr eller fuktig hud
  • svettningar
  • frossa
  • sömnsvårigheter
  • övervikt
  • smärta
  • depression

Listan kan göras lång. Många symtom är sånt som kan ha andra orsaker. Men, som sagt, på samma sätt som hormonerna påverkar allt som sker i kroppen, påverkas de också av träning, matvanor, stress ock så vidare. Så man kan fundera på hur rättvisande det är att prata om hormoner – endikronologi – som ett separat område. Snarare är det en integrerad del av ett komplext system i kroppen. Det har ingen egenfunktion i sig, utan hjälper till att få alla andra delar att fungera, var för sig ock tillsammans.

Ofta räcker reflexologisk ”balansering” ock igångsättande av systemet långt, men ibland kan man behöva hjälp av t ex en duktig näringsterapeut. För somliga är lösningen så enkel som att sluta använda preventivmedel.

Läs gärna resten av serien:
Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?

/

ryggproblem ryggskott smärta

Ryggbesvär

kontorsstol-llustration-maja-larsson

Ont i ryggen. Stel i nacken. Vårt västerländska levnadssätts avigsidor är så omfattande att ryggbesvär knappt ens klassas som problem längre. Vi knaprar smärtlindrande ock ser de dåliga ryggarna som något nästan normalt.

Ryggen är stor till yta ock innehåll, ock ofta är det svårt att urskilja eller avgöra i vilken del eller vilket lager olika ryggbesvär sitter. Är det de stora ryggmusklerna – filéerna – eller de små ryggradsmusklerna? Kanske spänner revbenens alla muskler ihop en stressad bröstkorg? Det kan vara rumpan eller axlarna som ställer till det? Eller trötta njurar? Eller något helt annat, eller lite av varje? Eftersom vi dessutom sällan har tid att riktigt känna efter så blir det ännu otydligare. Vi har, kort ock gott, ont i ryggen.

För att inte göra det här inlägget längre än nödvändigt, hänvisar jag till Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, där jag beskriver hur stället för smärta sällan är stället för orsaken. Ett tydlig exempel på det är värk i ländryggen, som ofta beror på en allt för stor svank, som i sin tur är orsakad av för korta höftböjarmuskler på framsidan av bäckenet, ock/eller korta eller spända quadriceps-muskler på lårets framsida.

Står ock hänger
En annan, men ofta sammanlänkad, orsak till samma problem är att vi ofta står med kroppstyngden på hälarna ock med översträckta knän. Kort kan man säga att vi står ”Statiskt” i stället för ”rörligt”. Det vill säga att vi liksom slappnar av ock sjunker ihop i stående ställning – vi ”står ock hänger”, med översträckta knän, lätt framåtriktat bäcken ock lite gamnacke – vilket är naturligt för korta stunder, men ska vi stå längre stunder måste vi stå ”aktivt”. Tänk dig att du istället för att ”stå ock hänga” står beredd till rörelse, lite som en servemottagare i tennis, eller en fotbollsmålvakt inför en straffspark, så kan du ana skillnaden.

kontorsstol-llustration-maja-larssonSamma sak gäller vårt myckna sittande, som är en ännu större orsak till många ryggbesvär. Vi är över huvud taget inte skapade för att sitta i den omfattning vi gör, men framförallt inte så ”passivt” som blir resultatet både i mjuka soffor, äggskalsformade bilsäten eller avlastande s.k. ergonomiska kontorsstolar. Det finns mängder av sätt att sitta på (eller låta bli att sitta på) för att förebygga eller lindra ryggproblem. Vi kommer troligen att prata om dem under behandlingen. Det är också en del av det jag kan hjälpa till med för att göra din arbetsplats hälsosammare.

Kompensationer
Oavsett vad som är orsaken till krånglande ryggar, så är det nästan alltid olika typer av kompensationer, till exempel muskler som borde vila men som tvingas bära upp kroppen när vi tappar vår grundläggande hållning. I kombination med t ex stressat spända axlar får en konstant smärta som vi tenderar att vänja oss vid. Detta skapar snedbelastningar som förr eller senare ger sig till känna. Eftersom hela överkroppen är ett sammansatt paket, fördelar sig skavankerna över större områden.

Problem med tennisarmbåge eller musarm startar t ex ofta i ryggen vid skulderbladen, ock fortplantar sig via spända axlar ut i armen, medan smärta mellan skuldrorna å andra sidan, kan ha, åtminstone delvis, orsak i korta bröstmuskler, kanske en konsekvens av allt för mycket framåtlutande framför datorn.

Ålderskrämpor
Så precis som i Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador, går behandlingen, förutom att via zonterapi ock anatomisk reflexologi lindra symtom ock spänningar, ut på att hitta orsak, eller orsaker. Ofta har man byggt på lager av kompensationer innan besvären börjar märkas på allvar.

Att vi inte alltid märker av problem förrän sent, beror på flera saker. Ett är kroppens nämnda förmåga att kompensera för funktionella brister. Ett annat är vi i vår stressade tillvaro inte har tid att känna efter ock nervsystemets därpå följande förmåga att vrida ner smärtsignaler vi inte lyssnar på. En tredje orsak är att vi degraderar smärta ock stelhet till vad vi brukar kalla ålderskrämpor. Som om det vore normalt att bli stel ock få ont för att man passerat 40.

Det är det inte.

 

Läs mer:
Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?


Boka tid

/

hjärnan sensomotorik smärttröskel stresstålighet

”Känn inte efter så mycket!”

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larsson

”Jag har hög smärtmuskel” säger många. Andra säger ”Jag är stresstålig”. Som om det vore något bra. Det kan vara två stora orsaker till att ohälsan ökar.

gubbar-energi-zonterapi-pa-sandberg-pasandberg-illustration-maja-larssonVi skiljer ofta på kropp ock hjärna. På samma sätt som en ortopedläkare benämner en kropp efter dess olika delar, som om de fungerade var för sig, pratar vi om vad hjärnan kan ock gör, eller vad som händer i hjärnan (dvs klumpen uppe i skallen) när vi gör det ena eller andra.

På senare tid har t ex forskning (blytung är den också, forskningen, enligt psykologen ock hjärnforskaren Anders Hansen) visat att träning/motion/att röra på sig påverkar delar av hjärnan som gör oss mer stresståliga (Att stressa mindre verkar däremot inte vara något alternativ). Ur ett zonterapeutiskt perspektiv är det såklart intressanta vetenskapliga rön. ”Tänk att det kan hända saker i huvudet när jag rör på benen ock fötterna! Otroligt!” Jo, hej ock välkommen. Det är ungefär den principen vi zonterapeuter jobbat efter i alla tider.

Hjärnan i kroppen
Men hjärnan är inte bara en klump i huvudet. Först ock främst ligger hjärnan i vad vi kan beskriva som en påse med vatten (eller cerebrospinalvätska, som det heter). Den påsen fortsätter ner i ryggen hela vägen ner i svanken. Där kallar vi det ryggmärg ock ryggmärgsvätska, men det är samma påse. Inte bara skallen alltså.

Ut ifrån påsen går en massa trådar som delar upp sig i mindre trådar som löper vidare ut i precis hela kroppen. Det är nerverna. Dessa nerver är inte enskilda delar som jobbar var för sig utan integrerade delar av hjärnan. Hjärna, ryggmärg, nerver – en enhet med olika huvuduppgifter men i samma funktionssystem. Nerverna binder samman hjärnan med alla delar av kroppen – alla – ock bildar ett system, en enhet.

De fem sinnena
De fem sinnena är inte fem. De är fler än så. Hur många har vi antagligen inte koll på. Syn, hörsel, känsel, lukt ock smak arbetar tillsammans med andra sinnen vars funktioner inte är lika tydliga men väl så viktiga. Men av alla dessa verkar syn ock hörsel ha fått alldeles förskräckligt dominanta positioner i vårt samhälle. Det vi ser ock hör i kombination med den relativt lilla del av hjärnan som sköter vad vi brukar kalla ”rationellt tänkande” (jag skriver ”brukar kalla” för det där att vi människor skulle vara rationella är i det stora hela en illusion. Läs t ex ”Tänka snabbt och långsamt” av nobelpristagaren Daniel Kahneman).

De andra sinnena blir ofta satta på undantag. Vi äter utan att hinna känna smakerna, eller utan att bry oss för vi kollar på Let’s Dance eller frukost-TV samtidigt. Men framförallt så känner vi inte efter. I kroppen. Sensomototik kallas det med ett fint ord, det vi inte använder. Sensomotorik är det inbyggda system vi har för att röra oss smidigt ock effektivt. Eller för att röra oss alls.

Hela kroppen alltså
Sensomotoriken är inte en enskild funktion. Det är ett samverkansprojekt mellan hjärna, nervsystem, muskler, leder ock alla andra sinnen. Hela kroppen, alltså. Inte en kroppsdel som sköter en sak.

Förr i tiden, när vi fortfarande fungerade som de homo sapiens vi ändå är, var det sensomotoriken som hjälpte oss att förstå vår omgivning, t ex att kunna gå i terräng utan att se var vi satte fötterna. Men det var också sensomotoriken som hjälpte oss att använda vår kropp smart, dvs på sätt som inte gjorde ont. På sätt som höll oss friska, pigga ock ock hela. Ock på sätt som spar energi.

Idag gör vi tvärtom. Inte bara i en allt för rörelsefattig vardag, där vi sitter ock sitter ock sitter – med skorna på – utan att känna efter hur vi sitter. (Att sitta är inte ett normalt mönster för homo sapiens. Men vi kan. Egentigen. Titta på ett litet barn. Det sitter med rak rygg utan att någon talat om att man ska det. Det sensomotoriska systemet säger att det är smartast. Sen skaffar vi ryggstöd, slutar lyssna på kroppen ock säckar ihop.)

No pain no gain
Även i träningssammanhang stänger vi av det som får oss att göra det som är bra för oss. Istället biter vi ihop. Tar ut oss till det yttersta. Tar i så det gör ont. ”No pain no gain” säger vi ock lägger på några kilo på skivstången. Att jobba hårt är viktigare än att jobba smart. Ock bredvid står homo sapiens ock skakar på huvudet.

Men hjärnkroppen (eller kroppshjärnan) behöver sensorisk information för att funka. En kroppsdel som inte används slutar funka. Det är t ex på grund av flitigt skoanvändande som så många har svårt för nåt så enkelt som att vicka på tårna. Alla våra rörelser aktiverar hela systemet, från tån som viftar, upp till olika nervcentra uppe i hjärnan. När vi ignorerar det stänger vi ner delar av hjärnan. När vi stänger ner hjärnan fungerar vi sämre. Hela vi. Inte bara tån.

Så nej, vi ska inte känna efter mindre. Vi ska känna efter mer. Att vara stresstålig eller ha hög smärttröskel betyder att man stängt av det system i kroppen som får oss att fungera. Så vi behöver inte öka tempot, vi behöver sänka det. Känna efter. Lyssna på kroppen. För den snackar med oss hela tiden. Ock lyssnar vi inte när den pratar vänligt så kommer den att börja skrika åt oss. Då brukar det göra ont.

Det ska inte göra ont att stå eller gå eller springa. Inte om vi gör det som homo sapiens skulle ha gjort det.

Att somliga blir rastlösa ock tycker kroppen kliar i en värld av stolar är ett friskhetstecken, inte tvärtom.

Ock ibland kanske vi mår bättre av att vifta på tårna än av att svettas under skivstång.

Bara en tanke.

Ock känsla.

Läs mer:
/
friskvård hälsa immunförsvar stress

Immunförsvar

Det-gör-ont-illustration-maja-larsson

Den tydligaste konsekvensen av försvagat immunförsvar brukar vara att man blir förkyld eller sjuk ofta. Men immunförsvaret är komplext ock kan visa på olika sätt att det inte har hela maskineriet igång.

Det-gör-ont-illustration-maja-larssonVita blodkroppar. Eller lymfocyter. Det brukar vara det första man tänker på när det kommer till immunförsvar. En armé av celler som angriper sår ock förkylningsbaciller. Man kan väl säga att de, tillsammans med makrofager ock lite andra celler, är en slags immunförsvarets marktrupper.

Dessa är en del av lymfsystemet som är ett cirkulationssystem ungefär som blodomloppet. Lymfsystemet fungerar, förutom att transportera fetter ock proteiner i kroppen, som städpatrull. Lymfsystemet samlar upp gammalt skräp, döda blodkroppar ock bekämpade infektioner ock ser till att allt tas om hand, oskadliggörs ock transporteras ut ur kroppen. Det är i alla fall det som är meningen.

Ett antal organ, till exempel mjälte, bräss, hud ock benmärg är viktiga komponenter i immunförsvaret, ock som det beskrivs i inlägget om allergi ock astma spelar också tarmarna en viktig roll.

Alla dessa delarna behöver fungera för att immunförsvaret ska hålla sig alert. Ock hur åstadkommer man då det?

Ät bra!
Alla kroppens funktioner behöver näring. Ju bättre näring desto bättre funktion. C-vitamin, D-vitamin ock zink påverkar immunförsvaret, men överhuvudtaget är en bra kost viktig. Dålig kost (som socker, till exempel) kan skapa inflammationer i kroppen. Om immunförsvaret har fullt upp med sådana härdar, blir det mindre immunförsvar över till annat.

Sov gott!
Vila ock god sömn är alltid viktigt. På samma sätt som ihållande stress i princip alltid är dåligt (läs mer här). Stress tär på kroppens reserver ock försämrar matsmältning ock ämnesomsättning. Ock bra näring var ju viktigt.

Rör på dig. Ute.
Motion, frisk luft ock solsken har massor av hälsofrämjande effekter, som bekant. Men det hjälper också immunförsvaret på ett mer direkt plan. Lymfsystemet har, till skillnad från blodomloppet, ingen egen pump, utan drivs runt av muskelaktiviteter i kroppen. Allt för mycket sittande stoppar upp flödet ock kan, förutom försämrad allmänfunktion, leda till ödem, dvs vätska i kroppen.

”Svettas in sommaren, frys in hösten”
Ett gammalt uttryck som inte är så tokigt. Att alltid skydda kroppen från väder- ock temperaturväxlingar, avaktiverar kroppens egen termostat. Så att gå barfota till brevlådan, eller att ta ett dopp i isvak före bastun sätter fart på systemet.

Att bli sjuk ibland är inte heller bara dåligt. En ordentlig förkylning då ock då är som en brandövning för systemet, kroppen kollar upp att allt funkar. Därför finns det risker med att försöka hålla sig för frisk med antiseptisk handtvål ock återkommande vaccinationer. Kroppen system behöver hållas igång, annars rostar det igen. Men för många brandövningar vill man ju inte ha.

Av samma anledning är det inte en så bra idé att försöka dämpa symtomen med alvedon o kaffe o fortsätta jobba. Risken är att infektioner ock inflammationer inte bara dämpas utan ”trycks tillbaka” in i kroppen, istället för att få ha sitt naturliga utlopp. Ock man kan ju fundera på som vad som är mest effektivt eller produktivt: ett par dar i sängen med total vila, eller flera veckor av trött halvrisighet. Känn efter! Många gånger när vi är konstant trötta utan att riktigt förstå varför, så är det något i kroppen som läker. Det kan vara en bacill, en skada eller en funktion.

Friskvård på riktigt
Med alla sina olika funktioner, kan ett sviktande immunförsvar ta sig massor av uttryck. Återkommande infektioner, svamp, hudbesvär eller vätska i kroppen till exempel. Eller rent av autoimmuna besvär som glutenintolerans eller diabetes.

Det innebär också att behandlingen är tämligen bred. Med zonterapi, öronakupunktur ock goda råd hjälper vi kroppen att rensa ut i systemet ock återställa balansen i de organ som behöver. Vi arbetar också lugnande på hormonsystem ock stressrelaterade symtom. Finns det vätska i kroppen jobbar vi direkt på de utsatta kroppsdelarnas motsvarighet i fötterna ock på njurar, lungor ock diafragma som på olika sätt påverkar vätskebalans ock immunförsvar.

Den direkta effekten brukar vara ett piggare sinne, mer ork, mindre smärta eller värk, färre ock kortare sjukskrivningar, ock ett minskat bruk av Alvedon ock antibiotika. Det är en bra början. Men ett fräscht immunförsvar ger på lång sikt större vinster än så.

 

Läs mer i serien Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjoho?

/

ledvärk skador smärta zonterapi

Muskel- ock ledvärk, smärta ock skador

Aj-smärta-illustration-maja-larsson

Man skulle kunna tro att det är är ett enkelt ock konkret område, till skillnad från röriga hormoner ock luddigt immunförsvar. Men det är precis tvärtom.

Aj-smärta-illustration-maja-larssonInom ortopedisk medicin är ett knä ett knä ock en arm en arm. Nacke är nacke ock rumpa är rumpa ock aldrig mötas de två, trots att de förenas av en ryggrad som utgör stommen för hela kroppen.

Tyvärr lever det synsättet kvar på många håll, men allt fler naprapater, zonterapeuter, kiropraktorer, massörer ock fysioterapeuter har börjat arbeta utifrån att kroppen är en fungerande helhet, inte enskilda kroppsdelar, ock att krämpor, besvär ock smärtor inte alltid, eller rent av sällan, har sitt ursprung där de tar sig uttryck.

Kroppen ingen maskin
Vår kropp är snillrikt konstruerad, på sätt som som skiljer den milsvida från datorer, maskiner, robotar ock alla smarta apparater i världen. En av dessa skillnader är, att när någon del av kroppen inte jobbar optimalt – det kan bero på nya skador, konstruktionsfel, sjukdom, gamla läkta skador, utläkta inflammationer, för mycket sittande, näringsbrist, dåliga skor, alldeles för bra (läs fotriktiga) skor, m.m. – så går en annan del in ock gör jobbet. Det gäller hjärnan, inre organ ock muskler. (Det är därför man ofta pratar om ”balans” när det kommer till hormonella störningar eller nedsatt immunförsvar.)

Om t ex dina höftböjarmuskler är för korta, vilket de ofta är på oss sittande ock tränande människor, ock inte riktigt klarar av sitt höftböjar- ock sträckarjobb, så kommer lår, vader, fötter, rumpa ock ländrygg att lösa så att rörelserna utförs. Det blir inte rätt men det funkar. Åtminstone ett tag.

Orsak ock verkan
Men ger vi inte kroppen möjlighet att återfå ursprungsfunktionen, kommer de vikarierande musklerna att bli utslitna. Leder ock muskelfästen som tvingas jobba utanför sin comfort zone blir inflammerade ock ömma. Andra muskler ock kroppsdelar kommer i sin tur att hoppa in ock ta över för vikarierna, ock så vidare. Ofta skapar detta en muskulär obalans där vissa muskler jobbar för mycket medan andra jobbar för lite. Till slut går du omkring med smärta någon helt annanstans än där problemet började. Att vissa muskler jobbar för lite dock är dock inte detsamma som att dom är svaga. Det är snarare signalsystemen, ock kedjorna av olika muskler i samverkan, som tar andra vägar.

Styrka ock stretching?
Konventionella universallösningar brukar vara, (förutom smärtlindrande medicin som bara tar bort de signaler som ska hjälpa oss förstå att något är fel) styrketräning ock stretchning. Men det är, som nämnts, väldigt ovanligt att smärta i rörelseapparaten beror på bristande styrka eller för små muskler. Ock om nu orsaken sitter någon annanstans än där det gör ont (Det gör den nästan alltid.), så kommer stretchning av den aktuella leden eller muskeln möjligen att kännas skönt. Men hjälpa kommer det inte.

(Intressant i sammanhanget är att just träning ock stretching, som ska vara – ock i många avseenden är – den hälsosamma delen av vår tillvara – ock som ofta plockas fram som lösningen på våra krämpor – inte sällan är starkt bidragande till problemen från början. Idrottsskador utgör en stor del av arbetsunderlaget för många naprapater, kiropraktorer, massörer ock sjukgymnaster. Därmed inte sagt att vi inte ska träna. Men trender ock träningsindustrier har gett oss en många gånger skev bild av träning ock dess effekter. Men det återkommer jag till här på bloggen efter nyår.)

Fötterna ofta inblandade
Visst finns det muskler som efter lång tid av inaktivitet som behöver träning. Musklerna i fötterna är ett sånt exempel. Precis som en arm, gipsad efter ett armbrott, förtvinar till funktion ock storlek, ock behöver rehabiliteras, så har fotens styrka ock funktion avtagit efter år i skor. Detta leder till felaktig fotisättning, försämrad hållning ock inkorrekt steg, vilket ofta leder till belastningssmärtor i andra delar av kroppen.

Det är inte ovanligt att knäproblem eller ryggsmärtor har sin grund i stela, snedbelastade fötter. (Dock gäller även det omvända: dålig hållning, t ex pga för mycket sittande påverkar fötternas hållning.) Men med funktionsträning ock aktivering kommer styrka tillbaka. Att tvärtom försöka förbättra funktionen med styrka är svårare. Här är zonterapi på fötterna såklart synnerligen lämpligt, både förebyggande ock behandlande.

Gamla sår ock fattiga vänner…
Man ska heller inte förringa gamla skador ock krämpor. Ärrvävnad i sig kan orsaka blockeringar, men gamla skador kan påverka långt senare på samma sätt som vikarierna ovan. En stukad fot eller ömt knä gör att du undviker smärta genom att avlasta den skadade kroppsdelen. Kroppens minne har en tendens att bevara såna skyddsbeteenden, vilket kommer att leda till snedbelastningar ock, så småningom värk i en vikarierande kroppsdel.

Men besvär i muskler ock leder behöver inte ens sitta i rörelseapparaten överhuvudtaget. Näringsbrist, stress, autoimmuna sjukdomar (dvs att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader) sätter sig ofta i muskler ock leder. Reumatism är ett exempel. Ock eftersom kroppens olika delar är sammanväxta av gemensam bindväv, gemensamma blodkärl ock lymfkärl, så kan det ibland vara svårt att skilja på muskler, skelett eller inre organ. Många kvinnor som har ryggvärk i samband med mens vet vad jag menar.

Inte sällan kommer muskel- ock ledbesvär i samband med andra åkommor (återkommande förkylningar, stressymtom, orolig mage, osv.) som kan ge ledtrådar till var man ska hitta orsaken. I andra fall behöver man kanske bara förbättra arbetsställningen framför datorn.

Så visst kan man stretcha ock smörja med linement. Men lösningen ligger sällan där. Ock risken är stor att man flyttar smärtproblem i stället för att slippa dom, om man bara försöker åtgärda symtomen. En helhetskoll brukar fungera bäst, där vi ser över framförallt skadehistorik ock hållningsvanor.

Förutom riktad zonterapibehandling ock anatomisk reflexologi, ger jag olika enkla hållningsövningar som syftar till att långsiktigt förändra rutiner i vardagen. Hur man äter, stressar, sitter, står ock rör sig. Det är ofta där orsaken sitter.

 

Aj, gäsp eller blä? Eller wow ock tjohoo?

Boka behandling

/